Varför är tv-spelstidningarna fyllda med retro idag?

Bläddrade igenom ett exemplar av Level i mataffären. Nästan en tredjedel var retro, och till min häpnad hade de även gett ut en retrospecial i en egen tidning. Är det verkligen så stort intresse för retro i dag? Eller är det bara för att yngre gamers inte läser speltidningar, medan de som gör det är lite äldre?

Visst, på 90-talet fanns ju de som ville spela gamla spel med, men de var ju få, och hade en tidning retro så var det max en sida eller så.

Har också funderat på det där ett par gånger. Jag köper alltid Level och slänger in den på muggen så jag har nåt att läsa och det känns som om det är väldigt ofta det är retro-tema i den. Det är lite därför jag köper den då jag tycker det är kul att se själva utvecklingen som skett. Är det en typisk Level-grej bara eller ligger det i tiden..?

Tja... ju mer tiden går, desto mer finns det att blicka tillbaka på.

Och desto fler finns det som minns "hur det var förr", en tid som självklart glorifieras jävligt mycket också, beroende på hur gammal man var när man lirade spelet man tänker tillbaka på...'

Så, det är väl en blandning av att fler och fler årtal läggs till historieböckerna, samtidigt som fler och fler tvspelargenerationer blir vuxna, och vill blicka tillbaka.

Just för LEVEL så är det en nische som de fyllt, väldigt lyckat med en fokus på just retro. Överhuvudtaget känns LEVEL rätt vuxen med intressantare krönikor och mer reflektioner om gaming generellt än bara en tråkig presentation för nysläppta spel.

Båda dessa saker tycker jag tyder på att Retro är stort nu för att det finns en mycket större bas som växt upp med spel nu än förr. Gaming har helt enkelt blivit så folkligt att det finns en läsarbas stor nog att läsa, samla och allmänt hålla på med retro där det kanske tidigare var för smalt och helt enkelt inte ekonomiskt gångbart att producera tidsskrifter om det.

det beror på att allt fler inser att dagens spel är vackra grafikmonster men som tyvärr i övrigt är totalt innehållslösa och därför väljer många att återgå till barndomsspelen där det fortfarande finns massor med kvalitetsspel att upptäcka.

att retro blivit så populärt har nog mest att göra med 80-talisterna som fortfarande har ett intresse för spel även växt upp med tv-spel. det är egentligen den första generationen där nog i stort sett alla har spelat tv-spel som barn. visst fanns det tv-spel redan tidigare, men då hade en vanlig svensson i regel inte råd att köpa en pong-maskin, atari eller liknande, men med den andra tv-spelsvågen i slutet av 80-talet med nintendo i spetsen och sega som huvudkonkurrent så blev tv-spel något som fanns i i stort sett varje barnfamilj.

numera så räknas ju även nintendo 64, playstation etc. in i kategorin retro och därmed så blir målgruppen ännu större.

de flesta i min ålder (född i slutet av 80-talet) spelar fortfarande nes, snes etc. när de får chansen. spelar själv mer äldre spel än nya spel, men jag är väl ett extremfall.

Köpte faktiskt deras Retro-special förra veckan. Var fylld med fantastiska minnen från RPG-spel på SNES-tiden. Fyllde ut i princip alla mina läsbehov då Secret of Mana, Chrono Trigger, FFVI fanns med. Har man växt upp med NES och SNES på det sätt som jag gjorde är det svårt att släppa taget från Retro-spelen, därför blir det inte så mkt tid för moderna spel idag, och då är jag ändå 90-talist.

grafik är 2000 talets signum...typiskt ps och xbox. nintendo håller iaf en oklar linje

Jo precis, det är väl en fråga om att det finns mycket helt underbara spel bland det som kan kallas retro idag. Går man 10-15 år tillbaks i tiden så fanns det liksom inte så mycket att skryta om som var gammalt nog att kallas retro.

Spelen till Intellivision och gamla Atarikonsoller är inte mycket att hänga i granen faktiskt, då tekniken satte gränser för vad man kunde göra. Det var väl egentligen först med NES och C64 som teknikbiten började bli mindre av ett hinder. Det enda som egentligen inte var möjligt att göra rent tekniskt där är väl 3D-miljöer.

Nu känns det mest som att det enda tekniken ger är bättre grafik. Sedan 3D fick sitt genombrott i och med N64 och PSX tycker i alla fall jag det känns som att spelens grundkoncept är desamma, det är bara grafiken som blivit fetare.

Och visst hänger det säkert också ihop med att det nu finns en vuxen generation som faktiskt spelat tv-spel i sin barndom.


Själv kan jag väl rätt av säga att en stor grej med retrospel är att de inte är i 3D. Jag föredrar helt klart 2D-spel framför dessa.

Köpte också deras SNES nummer, köper aldrig tidningar annars men detta fångade helt klart intresset. Hoppas dom släpper ett Megadrive nummer också snart, retro ftw.

Spelen är ju inte lika bra idag och därför funderar man ju väldigt mycket på den gamla goda tiden

Spelen är ju snarare bättre idag men man har ju kvar gamla nostalgi-känslor för dem gamla spelen och därför värdesätter man dem högre. Även fast många av dem var riktigt dåliga. Dock har jag själv en hel del gamla favoriter men håller inte med om att spelen idag inte är lika bra.