Jag vill inte annat än att min mor ska dö!

Eftersom det här är min första skapade tråd på det här forumet vill jag göra klart med ett par saker inledningsvis. Utöver att jag vill döda min moder. Ifall den här tråden är malplacerad får antingen någon moderator flytta eller stänga den. Jag är själv moderator på en sajt med hundratusentals besökare och förstår irritationen över att en idiot som jag ska posta en tråd som denna. Sedan tänker jag verkligen vara 100% ärlig och påpeka att jag inte är fullständigt nykter ikväll. För hade jag varit nykter hade jag aldrig vågat posta den här tråden.

Med det avklarat kan jag väl förklara situationen. Jag är en studerande som ligger i närheten av 20 fyllda år och fortfarande bor hemma. Jag betalar ingen regelrätt hyra, men jag betalar för mat och liknande. Jag lever absolut inget lyxliv hemma utan tvättar mina egna och resten av familjens kläder, städar stora delar av huset, hjälper till i trädgården och sysslar med kökssysslor rätt ofta. Där har ni någon slags bakgrund och jag skulle ärligt talat kalla mig en rätt bra "unge" att ha boende hemma efter gymnasietiden.

Till saken hör att min morsa under de senaste 20 åren varit arbetslös och systematiskt trakasserar min farsa, min lillebror och mig själv på olika sätt. Hon är helt enkelt som en parasit. som livnär sig på andra utan att själva behöva anstränga sig, samma stil hon kört på sedan slutet av 80-talet. Enligt hon själv har hon diverse medicinska problem i olika former, men ärligt talat är det inget hon seriöst verkar vilja gå till botten med. Och med tanke på den historia som finns att hämta från hennes syster och moder i en annan del av landet skulle jag själv inte vara förvånad ifall allt det där var ren lögn. När jag tänker på det positiva min mor tillfört mig under uppväxten är det i princip att hon verkat vara en "cool" morsa från utomstående perspektiv. Samtidigt som hon med några års mellanrum bakat bullar och hållit hårt på jultraditioner. Min far har samtidigt arbetat mer än vad som är lagligt inom sitt yrke för att försörja vår familj. Han har byggt snökojor, lärt mig spela ishockey, engagerat sig i min skolgång och även på senare år lärt mig sådant som att föra diskussioner och köra bil.

Jag vet inte riktigt vad jag vill ha ut av den här tråden, men jag vet att jag behöver hjälp. Jag kommer mest sannolikt flytta hemifrån till hösten, men jag lider likväl med min lillebror och farsa som då blir lämnade kvar på samma ställe. Jag förstår hur man väldigt lätt skulle kunna avfärda det här som typ ett patetiskt uppror mot en av sina föräldrar, men jag minns att jag för över 10 år sedan satte upp en figur i min säng av morsan som jag sedan dödade på olika sätt. Sedan dess har jag inte för ett enda ögonblick skull inte velat att min mor ska dö. Jag har fantiserat om att själv döda henne och det senast idag.

Antingen är jag själv väldigt sjuk, eller så är min mor det. Jag postar inte här för att få ett "rätt" svar, men jag hoppas att ni kan komma till några insikter jag inte själv gjort och möjligtvis stärka mitt självförtroende inför att ta tag i problemet. För jag är en extremt vänlig person och ar svårt att hålla uppe ett hat mer än 24 timmar, även om det kan återkomma.

Vad ska jag göra?

Jag är tacksam för alla typer av svar, oavsett dess slag. Har ni några frågor är det bara att fråga på, jag är inte alls särskilt bra på att starta trådar och i synnerhet inte när det rör sig som ett ämne såhöär personligt.

Fy faan. Jobbig sits.

Skönt att höra att du skall flytta snart i alla fall.

Ge exempel på tokigheter mor din tar för sig. Samt, hur gammal är din lillebror?

1. Din farsa är vuxen. Han väljer själv huruvida han vill stanna i ett förhållande med din mamma eller inte.

2. Din brorsa är inte ditt ansvar.

3. Du är med största sannolikhet sjuk. Sök hjälp.

Jadu Stewie, du irriterar dig på en person så pass mycket att du vill att den ska dö. Den personen är din mor. Skulle du vilja bli dödad av din son/dotter?
Skitsamma. Vad är det exakt som gör att du får sådana tankar, är det saker hon säger och isåfall vad? Gör hon något du ogillar eller har du svårt att ignorera? Du nämner att du snart ska flytta hemifrån, det är bra. Du irriterar dig på någon i ett hushåll du inte står ut med, då är det ett bra steg för dig (samt din mor) att komma ifrån varandra.
Att döda någon är aldrig okej. Verkligen inte när det är ens förälder. Alla har någon gång haft problem med sina föräldrar och bråkat, några begår självmord andra vill aldrig mer se dem. Att döda dem visar ju att man är kapabel till mord och att resterande familj/släkt/vänner och övrigt kommer försöka undvika dig för resten av ditt liv (som kommer sitta i ditt samvete) att du gjort något sådant. Att utföra ett mord kan verka enkelt men i just det skedet är det inte enkelt alls. Man pratar om moral och hur situationen är i sig. Ungefär som att snatta, det krävs ju mod att kunna utföra det samt att man 'vågar ta det'. Hur efterspelet blir och går beror ju på en själv och omständigheterna. Skulle det inträffa ett mord skulle du få fängelse -> din framtid som en bra grabb efter gymnasiet kommer att leda till en svår framtid där det troligen kommer bli att du inte har kontakt med släkt/vänner/familj -> svårare att få jobb -> ditt samvete kommer plåga dig. Även om det känns rätt nu så säger det inte att det är rätt sen...

Säg att man snattar, det känns rätt då. Men när man åker fast. Känns det lika rätt då igen? Om man tycker det är rätt så är det så man är. DÅ vill man syssla med sånt. Är det fel så vill man inte göra det, egentligen. Då är det bra att vara klok.

det låter som om din far är en svag person som borde ha satt ner foten för 20 år sedan

bortsett ifrån det-
tvångstankar och fantasier har dem flesta ngn gång i livet, det går över.

Jag tror inte du är sjuk, jag tror bara att du är så frustrerad att du inte ser några andra alternativ och känner dig låst, arg över att din mamma har sådan makt över er familj.

Det är dessutom svårt i din situation att vara ärlig och prata klarspråk med din mor eftersom du bor hemma och det eventuellt kan påverka din situation.

MEN tänk så här. När du flyttar hemifrån, så har du frihet, kan tala om för din mor hur du känner, kanske få henne att vakna upp och på så sätt underlätta både för din far och din bror.

En annan sak är att du kan inte ta på dig ansvaret över dina föräldrars relation. Även om din pappa tofflar och din mamma dominerar, så är de vuxna och det är deras val. Du kan tala om hur du känner, men du kan inte ändra dem, det måste DE göra och framförallt VILJA.

Sök hjälp på psyk elle prata med någon på vårdcentralen

De flesta har ju starkare känslor till sina anhöria ibland tänker man inte på att de lika gärna kan slå bakut och uppstå hat.. Om jag var du skulle jag försöka se det från en utomståendes perspektiv visst din morsa är sur och lat.. Men skulle du önska livet ur kärringen på ica för dessa egenskaper..?

Nehe och vems är det då? Staten som skickar iväg ungen till något hem? Farsan som väljer att vara ihop med en psykiskt störd kvinna som är vidrig mot sin familj - och därmed visar sig olämplig för jobbet?

Nej du - var tvungen att kommentera för broderskärlek överstiger allt. Och ett mer idiotiskt inlägg får man leta efter...

Flytta hemifrån så snart du bara kan, helst idag.
Precis som andra skriver, din far är en vuxen man och måste själv bestämma om han vill leva ihop med din mor...det är inget du kan bestämma. Mer än att prata med din far om hur du tycker och känner...resten är upp till honom själv.
Din lillebror är inte ditt ansvar, det är dina föräldrars ansvar. Däremot kan du ju stötta honom på olika vis om/när han upplever det jobbigt att leva med din mor.

Din mor i sig, verkar vara väldigt bitter över livet. Vad det har för underliggande faktorer kan vi bara spekulera i, men inget är anledning nog att beröva henne livet. Hennes tid kommer när den kommer, du ska inte förstöra ditt liv och din framtid för att försöka påverka det.
Däremot skulle du säkert må bra av att gå och prata med någon, få chans att ventilera dig inför en utomstående människa.

Lycka till...och gör INGET DUMT!!!

Du får helt enkelt ta ett snack med hela din familj. Sätta dig ner med alla runt bordet och berätta exakt vad du känner. Berätta EXAKT vilken jävla idiot din mamma är, fråga vad fan din pappa sysslar med som låter det gå till som det gör.
Någonstans måste man sätta ner foten! Även om du kanske riskerar att bli utkastad så är det inte värt vad som helst. Om inget annat måste du ju stå upp för din bror, du kan komma därifrån ganska snart men han är fast.

innan jag läser är detta. Är det för att din mamma är rik och du vill ha en massa pengar?