Psykos? Panikångest? OBS* lång text.

HJÄLP!

och varning för lång text, men skulle uppskatta någon form av svar..

behöver hjälp med ett problem som pågått en vecka nu, allt började när polaren kom hem från asien med 50 st valium tabletter (10mg blå mano, diazepam). jag fick höra på omväg att det kunde nyttjas vid sömnproblem, och eftersom jag vänt på dygnet senaste tiden pga sjukskrivning tänkte jag "jag testar väl", och ovan tablettmissbrukare som man är sätter jag i mig fem st direkt. detta är alltså första gången någonsin som jag testar "illegala" tabletter. tiden tickar på i sängen och jag somnar gott.

morgonen därpå tänker jag "jävlar vilket härligt litet blått piller", återupprepar processen men tar enbart två st, allt går som smort, och jag slocknar på några minuter.

nu till problemet, tredje dagen tar jag tre st på eftermiddagen (säg kl 17:00) HELT I ONÖDAN, vet fortfarande inte varför jag tar dem men men, en timme senare sitter vi ett gäng polare och hinkar en bers eller två, jag känner vid de här tillfället ingen trötthet men ändå en märklig krypande ångest och dåsighet inombords, jag skakar av mig det och tänker att allt bara är nojja, vi går upp till lokala fotbollsarenan och matchen drar igång (kl 19:00) först nu börjar omgivningen kännas paradoxal och minnet börjar svikta, jag glömmer de mest självklara saker som hur man viker ned stolen innan man sätter sig, alltså jag står och tittar på stolen för att "lista" ut hur jag ska sätta mig, men inte så polarna ser/förstår jag så jag ruskar av mig allt men det blir bara värre, jag tappar nu helt tidsuppfattningen och matchen är helt plötsligt slut. jag har rökt maja/hasch osv ett fåtal gånger tidigare i livet (är 24 år) och känslan kan liknas vid ruset när man just rökt på.. med skillnaden att det jag upplevde av valiumet inte "syntes" för omgivningen, visst man kan uppföra sig "normalt" även vid rökrus men detta satte sig liksom i skallen, som att jag sov men inte va trött.. aja ingen polare märker som sagt nått och vi besöker puben efter matchen (runt kl 22) tar 1 öl och jag flummar runt i lokalen från toan ut till uteserveringen tillbaks till polarna, inte förens nu undrar de vad jag håller på med, "äsh jag är bara lite borta sticker hem och lägger mig". de skrattar och jag tar avsked, de måste trott jag blivit wasted efter 3-4 öl. jag kommer hem somnar på stört..

jag har nu tagit valium tre dagar i följd, men dagen efter fotbollsmatchen och ölen med polarna sover jag ovanligt länge och när jag vaknar känner jag mig fortfarande flumm, bästa polaren kommer över och ser fotboll på tv, jag är vanligtvis ganska pratglad men sitter bara och stirrar på matchen, dock utan att se allt för "borta" ut.. han känner mig dock för väl och undrar vad fan jag tagit.. vi skrattar åt det men samtidigt är det som allt som händer runt omkring inte existerar, jag har alltså inte tagit nått valium på 24 timmar men ändå känner jag samma "rus" som några minuter efter jag tog dem dagen innan.

matchen tar slut lika plötsligt som den börja, kändes det som iaf, och jag börjar bli orolig.. börjar googla lite och hittar biverkningar på valium (Diazepam) så som minnesförlust CHECK, paradoxal verklighetsuppfattning CHECK psykisk instabillitet CHECK osv osv, oron kryper på men samtidigt tänker jag att det måste vara biverkningar efter en längre tids användning.. så jag går och slaggar för första kvällen UTAN att ta nån tablett..

dagen efter vaknar jag och känner direkt en obehaglig magkänsla, liksom som att de föregående tre "valium-dygnen" inte hänt, allt va som en dröm, jag kom knappt ihåg att polaren varit över och sett fotboll dagen innan, jag hade minnesluckor från fotbollsmatchen jag såg för 2 dygn sedan och då hade jag inte käkat en ända tablett sen just de där timmarna innan fotbollsmatchen. alltså jag känner något slags valium-rus 2 dygn efter att jag tagit senaste dosen.. skit samma tänker jag och går med ångest hela dagen..

dagen efter, alltså 3 (!) dygn efter senaste valiumintaget känner jag fortfarande samma obehagskänsla som knappt går att förklara i ord, bästa förklaringen är väl att jag kan tänka att det kan liknas vid att vara senil, närminnet sviker och jag måste rabbla vad jag ska göra för att inte glömma världens mest självklara saker.. hjärnspökena blir dessutom fler med allt vad nojja innebär..

fjärde dagen efter senaste valiumintaget kvarstår symptomen, men jag försöker skaka av mig allt, går ut på krogen dricker en hel del alkohol och allt är fridens, hamnar på efterskiva och en bekant tänder en röka, och detta måste varit dunderröka, fint grönt med andra ord, alla flummar och jag som är en av de minst vana "rökarna" går hem och däckar..

jag vaknar 5 dagar efter senaste valiumintaget och 12 timmar efter senaste krogrundan och en rejäl dos röka.. och nu går allt utför, psykiskt, men jag håller allt inom mig och sambon eller polarna märker inget, det är säkert ett klassiskt efter-rus efter en fin maja tänker jag..

idag 6 dagar efter senaste valium intaget och 2 dagar efter maja rökat mår jag så sjukt dåligt psykiskt, tänk er vanlig bakfylleångest gånger 10 och på det lägger ni till 5 g maja-rus, jag hoppas såklart att det är efterruset från majan men samtidigt kan jag inte släppa valium mysteriet, jag har inte tagit någon mer valiumtablett på 6 dagar som sagt..

men varför mår jag såhär? alltså när släpper det? jag får panik snart..

läser igenom min egen text och nästan hånler åt mig själv, låter som en klassisk första bakfylla kommentar "mamma hur länge mår man såhär, jag hatar att spy, jag ska aldrig mer dricka"

men detta sitter psykiskt och jag har förändrat hela min verklighetsuppfattning senaste veckan.. jag har aldrig haft psykiska problem tidigare eller någonsin varit i närheten av liknande tillstånd.. känns som jag "tappat" på ett intellekt stadie dessutom..

edit: berättade för sambon idag om "helvetes veckan", bröt liksom ihop, grät som en liten flicka, och nej även om ni fått uppfattningen av ovanstående läsning att "du är en flicka" så är jag vanligtvis inte känslig, håller allt inom mig.. men hon visade medlidande och börja babbla om just panikångest och hur viktigt det är med sömn/mat vanor bla bla, och visst jag vill tro henne, men samtidigt har jag onda aningar ang dessa förbannade valium-tabletter.. får för mig, efter mkt googlande fram och tillbaks, att om en person utan några som helst psykiska problem knaprar i sig