Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2010-03-25, 00:43
  #1
Medlem
Får inte ihop vissa saker som Kreyszig försöker komma fram till angående detta koncept.

Kan börja med att han skriver:

g(f) = g_x(f) = f(x)
Där x Є X är fixt samt f Є X* är variabeln.

Om vi sätter ett fixt x så kommer X* (som jag fattar det) bli ett skalärfält, eftersom vi vet vilken vektor varje funktional skall verka på.
Detta gör att g(f) Є X** nu förhåller sig till X*, som f(x) Є X* förhåller sig till X då vi har x som variabel.
På så sätt förstår jag inte hur man kan sätta g(f) = f(x) då H.L. uppenbarligen representerar en skalär medan V.L. är en funktional definierad på alla skalärer i X*.
Någon som förstår hur jag tänker?
Citera
2010-03-25, 07:56
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HundKattRäv
På så sätt förstår jag inte hur man kan sätta g(f) = f(x) då H.L. uppenbarligen representerar en skalär medan V.L. är en funktional definierad på alla skalärer i X*.
Båda led är skalärer. Du skriver g(f) ∈ X**, vilket är fel. Det korrekta är g ∈ X**. När g verkar på f får vi en skalär, g(f) ∈ K (där K = ℝ eller K = ℂ).

Vi har alltså: x ∈ X, f ∈ X*, g ∈ X**, vilket ger f(x) ∈ K och g(f) ∈ K.

Det kan vara givande att förstå att ovanstående fungerar även då X inte är ett linjärt rum. Låt X och Y vara två mängder, där Y är ett linjärt rum (t.ex. ℝ), medan X inte behöver vara det. Mängden av funktioner f : X → Y utgör då ett linjärt rum L genom operationerna (f1+f2)(x) = f1(x) + f2(x) och (cf)(x) = c f(x). För ett fixt x, definiera nu g_x genom g_x(f) = f(x). Då blir g_x en linjär funktional på L: g_x(f1+f2) = (f1+f2)(x) = f1(x) + f2(x) = g_x(f1) + g_x(f2) och g_x(cf) = (cf)(x) = c f(x) = c g_x(f).
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback