Drar en copy-paste av det stycket då. Osäker på hur mycket som är relevant till topic.
Frågan var:
Jämför statsskicken i USA och Sverige. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dessa två statsskick? Vilka för och nackdelar ser du själv med dessa två system?
Min uppsats var:
1. När det gäller valen är den väsentliga skillnaden mellan USA och Sverige majoritetsval jämfört med proportionella val. Kanske speglar dessa olika system också ländernas politik. USA har länge varit en stark politisk makt i världen, där Sverige är en mer passiv kraft, som försöker hålla sig utanför konflikter och dispyter så mycket som det går. Andra exempel på starka nationer som kan påverka är Frankrike och Storbritannien. De har också majoritetsval.
Relevansen mellan en stark politisk makt och majoritetsval är den starka regeringen som bildas vid valen, där mindre partier eller oppositionen inte har mycket att säga till om, och att regeringen då kan köra på sin politik fullt ut. Att oppositionen inte har mycket att säga till om kan självklart vara en nackdel också, samtidigt som en stor del av folkets röster faller bort i majoritetsval. I extrema fall kan till och med 49 % av folkets röster falla bort.
Ett resultat av majoritetsval är att det endast finns två stora partier. I USA röstar man för individer som är republikaner eller demokrater om man vill ha en realistisk chans att ens sida ska få majoritet. Detta kan både vara positivt och negativt. Det positiva är som sagt att sidorna kan fokusera på kärnfrågorna utan att behöva ta hänsyn till mindre partiers frågor, vilka ofta kan leda till inre konflikt vid en allians som partier i proportionella val hamnar i, med exempel som könsneutrala äktenskap, som hela det borgerliga blocket förutom KD var för. (1)
Det negativa blir då självklart att frågorna man själv brinner för inte tas upp eller prioriteras i majoritetsval.
Det positiva med proportionella val är att befolkningen i mycket större grad representeras, då till och med mindre partier får något att säga till om, samtidigt som upp till hälften av befolkningen inte nödvändigtvis känner sig utanför landets politik när valen nu skett. Negativt är att de olika partierna ändå sluter upp sig i två block för att kunna utgöra majoritet i riksdagen. Detta går något emot syftet med proportionella val, och har till och med några extra nackdelar, där de två blocken inte är lika starka som de två sidorna i USA:s majoritetsval. Praktiska resultatet blir att man likt majoritetsval har två svaga sidor, där en utgör majoritet i de flesta fallen, samtidigt som oppositionen och deras röster ofta faller bort.
De mindre partierna får också oproportionellt mycket att säga till om i en jämnt vald riksdag, då de kan sälja sig till oppositionen och bilda riksdagsmajoritet där, om de inte får igenom några av sina krav. Piratpartiet går till val på att de ska ha en sådan vågmästarroll, där de om de når 4 % -spärren kan sälja sina röster mot att få sin politik igenom, eller som de själva säger: ”Piratpartiet tar inte ställning höger/vänster-frågor, eller andra frågor som ligger utanför vårt principprogram. Vi är beredda att stödja såväl en socialdemokratisk som en borgerlig regering. Det enda vi är intresserade av är att marschen mot kontrollsamhället avbryts, och att kulturen och kunskapen släpps fria i samhället.” (2)
Sverigedemokraterna kan få en liknande roll om de inte systematiskt motarbetas av de resterande partierna i riksdagen, där de kommer in med 4 % och medför ett antal strängare lagändringar för invandringen.
Värt att notera är att Sverigedemokraterna och Piratpartiet förmodligen skulle falla bort i ett renrasigt majoritetssystem som i USA. Anser man att deras åsikter är viktiga så har man inte mycket att komma med i fall ett av de två stora partierna inte tog upp dom.
Något jag egentligen bara spekulerar i, men som kanske är ett resultat av att det bara finns två stora partier i USA, kan också leda till att det inte finns någon nämnvärd partipiska där. I Sverige finns det ett par exempel där enstaka politiker fått press på att rätta sig efter partiets synpunkter och rösta mot sina ideologier. (3) I USA, där kongressen röstas individmässigt, så finns det större krav för varje individ att följa sina vallöften, och att det inte finns någon liknande eller lika stark partipiska som tvingar politikerna att följa en viss linje. T.ex. röstade 10 republikaner med demokraterna i senaten inom detta fall. (4)
Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef hos SACO (Svenska Akademikers Centralorganisation) för ett liknande argument i en artikel, där han påpekar att proportionella val leder till en svag regering, samt till namnlösa anonyma politiker som bara följer sitt parti, och som försöker slippa undan ansvar för sina mandatröster, samt en del annat om hur utskotten och riksdagens mandat ska förändras. (5)
Visserligen går det att skylla på proportionella val till en stor grad, då de resulterar i flera mindre partier, men det kanske kan gå att lösa problemet om man framtvingar personliga val, där de olika partierna fortfarande finns, men som Wetterberg själv nämner, där varje personröst istället för ett enda stort parti bestående av politiker man inte känner, ska vara på en individ, och att politikerna självständigt eller tillsammans med sitt parti får kämpa för sin egen plats i riksdagen hos sin valkrets, samtidigt som antal mandat skärs ner. På detta sätt skulle de politikerna kunna hållas direkt ansvariga för hur de röstade i riksdagen, och däremot tvingas så emot partipiskan. Individuella val finns såklart i dagsläget, men det kanske måste ändras till ett krav på individuella val istället för att bara godtyckligt kunna rösta för ett helt parti.
Detta är något man kan märka av i USA och också i EU. Är folk missnöjda kan de direkt kontakta senatorerna och kongressledamöterna som fått rösten för valdistriktet.
EU-parlamentarikerna för Sverige, som det bara finns 19 av, har också en mycket mer individuell koppling till folket, och de har blivit mailbombade av människor för att genomföra ändringar i telekompaketet och bekämpa inflytandet hos särintressen och lobbyorganisationer. Exempel på dessa är Lena Ek (Centerpartiet) och Christofer Fjellner (Moderaterna) som fått mycket positiv kritik för sitt arbete. Detta är ett exempel på proportionella val där individuella politiker syns mer och kan påkrävas mer ansvar, främst för att Sverige har så få i detta fall. (6)
Objektivt jämlikast är proportionella val inom demokratiaspekten då allas röster har en effekt, men i ett land som USA, där många stater själva har större landyta och befolkning än Sverige, samt olika lagar och traditioner, så kanske man borde se USA som ett EU som nått väldigt mycket längre i utvecklingen. Majoritetsval innebär en starkare regering samt en starkare samverkan mellan staterna, för hela unionens bästa.
Angående själva statsskicken så har USA ett lite mer delat maktsystem. De har en folkvald president som bildar regering, en kongress som kan hjälpa eller motsätta presidenten, då presidenten och kongressen inte väljs efter samma val och kan få olika resultat med olika partier som innehar majoritet, t.ex. en demokrat som president, och republikansk majoritet i kongressen. Det finns även en högsta domstol som kan agera motvikt till presidenten och kongressen, även om den väljs och godkänns av de två. (7)
Denna tredelade maktdelning motverkar korruption och allt för stor makt till en enhet. Bakrundsorsaker till detta system är att man ville motverka envälde. (7)
I jämförelse finns den svenska riksdagen, vilket som är den som utser regeringen efter votering, det vill säga det av två block som har flest mandat, och då som en majoritet oftast håller med regeringen, genom att de får in sina egna. Den tredelade maktdelningen som USA har finns här inte, och chansen för att kunna stoppa regeringen är liten.
Men den tredelade maktdelningen i USA är även någorlunda meningslös om landet t.ex. får en demokratisk president och en demokratisk majoritet i kongressen.
Mängden av val, t.ex. presidentval, val för senaten och representanthuset som måste göras kan dra ner på valdeltagandet mellan människor, vilket är en självklar nackdel i jämförelse med Sveriges enstaka proportionella val där man kan rösta på partiet istället för en kandidat var fjärde år, EU-valet nu borträknat, som håller en hög nivå av valdeltagande, det vill säga att många utnyttjar sin rösträtt.
Kort och gott kan man sammanfatta frågan om vilket system som är bäst såhär. Det finns både för och nackdelar med båda systemen, och för och nackdelar med för och nackdelarna. Med det sagt kanske man ändå kan säga att proportionella val passar det mindre Sverige, där majoritetsval passar USA.
Titel: Kd lämnas utanför när det gäller könsneutrala äktenskap – DN.se, uppdatering: 16/12/2008, hämtat: 04/05/2009*
1.
http://www.dn.se/nyheter/politik/kd-...nskap-1.474889
Vågmästarställning | Piratpartiet, hämtat: 03/05/2009
2.
http://www.piratpartiet.se/vagmastarstallning
”Partipiskan är hård” | Inrikes | SvD, uppdatering: 26/06/2008, hämtat: 03/05/2009
3.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1406159.svd
Senate Abandons Auto Bailout Bid – NYTimes.com, uppdatering: 11/12/2008, hämtat: 04/05/2009
4.
http://www.nytimes.com/2008/12/12/business/12auto.html
”Färglösa ledamöter förlamar riksdagen” – DN.se, uppdatering: 04/05/2009, hämtat: 04/05/2009
5.
http://www.dn.se/opinion/debatt/farg...dagen-1.857334
Jag stödjer och främjar 138:an >> Lena Ek, uppdatering: 20/04/2009, hämtat: 04/05/2009
Värt att läsa är mängden kommentarer.
6.
http://lenaek.se/jag-stodjer-och-framjar-138an/
7. Sid. 174: Palmquist, C, Widberg, H.K, (2002). Millennium Samhällskunskap BC Viborg: Nørhaven Book
