Lära mig säga "R"?

Tur man själv valde japanska, jag kan också bara tungrots-r. Jag är smålänning.

Har man tungrots-r i japanska? Det visste jag inte. Har de r-ljud över huvud taget?
En gång för alla: hur uttalar en japan Hiroshima? Det här att man driver med japaner, "tle små lätter", har med saken att göra misstänker jag. Att l och r är samma fonem? Du kan väl förklara, du som läst japanska.

Varför i hela världen vill man ta bort sina skånska R? Va stolt över att du är från Skåne istället!

TS hävdar ju att han inte vill lära sig främre r för att "tala mer rikssvenskt" utan har någon annan anledning.

En sak som gör att det ofta låter underligt när folk med bakre r försöker byta till det främre i sin svenska är att de missar de retroflexer som den övervägande majoriteten med främre r gör på rd, rn, rs, rt. (Finlandssvenskan är väl undantaget.) T.ex. Björn Ranelid byter helt enkelt ut sina bakre r mot främre i alla positioner. Han kanske vill låta så, vad vet jag, men om ens strävan är att låta "rikssvensk" bör man nog träna in de där retroflexerna också. Resultatet annars låter nog konstigare för dem man vill anpassa sig till än den skånska eller vad det nu kan vara man talade från början.

Precis, det är lite som ett mellanting mellan R och L. När man (eller jag) uttalar det så är man nästan på god väg att uttala ett engelskt D, tungspetsen nuddar gommen där framtänderna börjar precis som när man uttalar ett engelskt D men man gör som ett svep nästan innan tungan träffar tänderna för att uttala R/L. I det japanska stavelsealfabetet skrivs alla R/L med dessa fem stavelser: ら　り　る　れ　ろ (ra/la ri/li ru/lu re/le ro/lo)

Däremot skriver man inte hela tiden med stavelsealfabetet utan istället börjar de flesta orden med ett kanji eftersom det inte finns några mellanrum i texten. För att krångla till det ytteligare utan någon uppenbart logisk anledning så skrivs vissa ord med kana i de flesta sammanhang och inte med kanji trots att det finns kanji för i stort sett alla ord. Varför är det så? Enligt min japanskalärare är det ingen som vet, han påstår att det helt enkelt bara ser bättre ut.

Andra krångliga egenskaper kanji hyser är att det kan finnas flera läsningar per kanji som man vanligtvis kan skilja från varandra genom att kanjit bara representerar en till tre stavelser varpå ordets resterande stavelser skrivs med stavelsealfabetet den typen av läsning kallas för "onyomi" som är den kinesiska läsningen. Men sedan finns "kunyomi"-läsningar där ett kanji istället representerar ett eller flera ord i sin helhet. Då måste man i vissa fall förstå sammhanget för att veta vilken kunyomi-läsning som är den rätta.

Nu snöade jag in mig lite här så nu fick du en rejäl omgång. Men angående japanskans fonem så behöver jag alltså inte alls oroa mig över R överhuvudtaget när jag talar japanska

Varför skriver vi då just Hiroshima, med r, och inte Hiloshima? Finns det regler för när det ska transkriberas som L eller R? Det är kanske olika på olika språk?

Förresten vet jag inte om jag gör någon skillnad på "engelska" och "svenska" D´, men jag tror jag förstår vad du menar...

Det har under historiens gång funnits flera olika system för att transkribera japanska. Sedan finns det t.ex. gamla felöversättningar från kolonialtiden kvar också, då ölmärket Yebisu egentligen uttalas Ebisu på samma sätt som den japanska valutan genom engelskan fått namnet "yen" när det i själva verket uttalas "en" på japanska. Y-et är alltså överflödigt och har inget med uttalet att göra.

Det roliga är att R i svenska inte är lika "tydligt" som i andra språk, till exempel ryska och italienska. Svenska R är något slags mellanting mellan engelskt R-ljud och "normalt" R-ljud.

Pratar man med tydliga R så låter man som en utlänning.

Precis, en så kallad alveolar flapp vilket skrivs [ɾ] i fonetisk skrift.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Alveolar_flapp

Jag kunde inte saga r nar jag var liten, gick nan lektion eller tva hos en talpedagog i lagstadiet. Fick upprepa "tedé" snabbare och snabbare tills jag sa "tre" och vips sa kunde jag uttala r. Prova

Gammal tråd osv, men jag vill berätta hur jag lärde mig rulla r:en.

Jag har alltid haft svårt för rrrrriktigt rrrrullande r. Gick hos logoped i typ första klass och lärde mig tydligen tillräckligt bra för de släppte ut mig igen. Men ett sånt där rejält rullande r använder man ju sällan i vardagen så mina kunskaper bleknade. Av nåt anatomiskt skäl ligger det väl inte för mig att rulla r i tid och otid.

Men för några år sedan ville jag vet vad fan det berodde på och hur man faktiskt gör. Long story short så handlade det för mig väldigt mycket, faktiskt enbart om andningen. Andas man inte ut tillräckligt kraftigt så kan man inte få vibration i tungspetsen. Jag fattade inte hur man skulle trycka på med luft liksom. Det som fick polletten att trilla ner var att jag först gjorde utandningen som när man fladdrar med läpparna så det låter som när man pruttar. Alltså stängd mun, avslappnade läppar och blås ut distinkt och långvarigt så att läpparna börjar slå mot varandra. Det är det slags utandning man sedan gör samtidigt som man (med något öppen mun) placerar tungspetsen innanför överkäkens framtänder och _slappnar av i tungan_. Gör man på rätt sätt kommer tungspetsen i vibration, och det är ett rullande r!

I samma process fick jag koll på hur man visslar också, något jag aldrig i hela mitt liv förstått.

Jag har alltid pratat lite mumligt också, och är en blyg stackare. Så jag tror att nån jäkla psykologisk spärr har hämmat mig så att jag inte kunnat använda mina röstresurser på ett bra sätt.

Jag hoppas att nån som sliter med sina rullande r får lite hjälp här. Jag fick leta länge på internet innan jag hittade tipset att fladdra med läpparna och sedan andas ut på samma vis mot tungspetsen.

Återkom gärna med frågor, jag ska försöka komma ihåg att svara.

Tillägg: jag kan alltså rulla r numera, men inte så ledigt att jag använder det problemlöst i dagligt tal. Det kräver nog mer övning eftersom jag inte gjort det sedan jag var ~åtta år gammal. Men jag kan utan problem skapa ljudet och även ihop med andra stavelser. Efter "t" och "d" är ju rullande r speciellt enkelt, osv.

Jag har själv testat denna metod och börjar få ordning på de främre r:en nu! Dock kan jag fortfarande inte rulla på r:en utan det blir nog snarare en alveolar flapp av det hela. Hur man ska säga "rrrrrrrrr" med tungspetsen har jag fortfarande inte listat ut. Det är lättare med "RRRRRRRR" (tungrots-R)!

Jag var på Island nyligen och givetvis har jag testat att uttala isländska ord och namn med tungspets-r. Tyckte det lät ganska okej när jag lyssnade på mina inspelningar. Har spelat in mig själv när jag försöker högläsa på rikssvenska också; det låter skapligt om r:en, men det är ändå något som inte stämmer riktigt, det låter lite onaturligt. Det är rullningen som sagt...
Ska läsa igenom Kamelmannens ovanstående inlägg igen och öva så kanske det kommer så småningom också!