Citat:
Ursprungligen postat av micro113
Jag har läst journalistik, jag är väl bekant med tryck och yttrandefrihetsgrundlagen. Det är stor skillnad på att anse att att fri och rättigheter gäller alla, även Vilk -- och att sluta upp bakom det uttryck och den metod han valde. Det är du som inte förstår skillnaden.
Så länge inte någon försöker utkräva privatjustis är den skillnaden glasklar. När någon försöker göra
det, blir det
lite mer komplicerat.
Citat:
Vad mig anbelangar så har han givetvis rätten att göra det han gjorde, ingen skall förneka honom den, men när man gör ett statement får man också vara beredd på att det blir konsekvenser och att man får försvara detta statement själv -- man kan inte kräva ett kollektivt uppslutande bakom sig.
Jag anser alltså att han nyttjade sin rättighet - men valde en metod som jag aktivt inte har någon lust att sluta upp bakom och stödja. Det är mitt personliga val -- och det har jag rätt att ta, på samma sätt har varje enskild journalist och medborgare rätten att göra ett eget val i frågan.
Om personer som utsätts för hot om allvarliga brott för att de har utnyttjat sin yttrandefrihet i princip får skylla sig själva om de blir ihjälslagna av någon son inte gillar att de har utnyttjat den, då har vi tagit ett rejält kliv tillbaka till vikingatidens fredlöshetsbegrepp. Du får allt bestämma dig för vad som är viktigast här för dig - att folk vill mörda Vilks för att han har utnyttjat sin yttrandefrihet, eller att han har utnyttjat sin yttrandefrihet på ett sätt som inte stämmer med dina själsfina sensibiliteter.
Citat:
Du har sannolikt missat att stora delar av journalistkåren faktiskt vill tysta bland annat Åkesson, och är mycket kritiska när hans alster får gå i tryck eller han får framträda i bild eller skrift, just på grund av de åsikter han står för -- som ändå inte är så uttalade att de kan klassas som olagliga.
Den viktigaste anledningen till att Flashback öht existerar - för att inte tala om att det har mer än trehundratusen användare - är att den svenska journalistkåren är så extremt ideologiskt enhetlig, och ser sig själv som
Sanningens väktare, och alls inte som Yttrandefrihetens. Den enda yttrandefrihet en svensk journalist självklart är intresserad av, är den för honom själv och hans skrå. Många journalister är utomordentligt kritiska till att privatpersoner ska ha just någon yttrandefrihet alls, och anser att de ökade möjligheter för Svensson att göra sin röst hörd som Internets framväxt har lett till är utomordentligt betänkliga. På samma sätt finns det en stark fientlighet mot att också politiker som står för långt från den allmänna journalistideologin (som nog närmast kan beskrivas som mycket snarlik den det amerikanska demokratiska partiets vänsterflygel står för; det faktum att den svenska journalistiska ideologin inte är kopplad till svensk
partipolitik gör att svenska journalister kan försöka inbilla sig att de är också allmänpolitiskt neutrala, men så är sannerligen inte fallet.)
Hursomhelst gör detta att en genomsnittlig svensk journalist vill bojkotta Jimmie Åkesson för att han är Ond - även om han och hans parti fullt ut accepterar demokratin och rättsamhället - medan man däremot inte alls behöver vara så petig med företrädare för extremvänstern som inte accepterar dessa spelregler, eftersom dessa inte på samma sätt är Onda. Men vem som är Ond och inte är ett r
ent politiskt partitagande, om det inte just baserar sig på allmänt accepterade kriterier som vaktslående om demokratin och rättssamhället.
Så - javisst, en genomsnittlig svensk journalist sviker sitt samhälleliga uppdrag som tredje statsmakt för att kolportera sina egna högst politiska - om än alltså inte
partipolitiska - uppfattningar om Hur Det Ska Vara, flera gånger om dagen. Det är naturligtvis i sig högst betänkligt. Men det kan knappast användas som argument för att Vilks får skylla sig själv om nån extremist har ihjäl honom.