Brände Jarl-Magnus ner Sigtuna-skolan?

Den 9 april 1943 inträffade en ohygglig tragedi i Sigtuna: elevhemmet Tallåsen brann ner till grunden och fem pojkar omkom. Snart misstänktes mordbrand alternativt vårdslöshet av en norsk elev som hette Jarl-Magnus. Hans far var en rik chefsingenjör vid Tofte Cellulosafabrik. Bevisen mot Jarl-Magnus var:
Han erkände att han hade upptäckt branden, men inte alarmerat kamraterna.
Han erkände att han hade stått och sett på i flera minuter innan han slagit larm
Han hade stått och flabbskrattat när släckningsarbetet sent omsider kommit igång, och inte alls hjälpt till.
Dagarna innan branden hade Jarl-Magnus fått kompanistryk av de andra eleverna efter att han hade förolämpat Husmor.
Brand-dagen hade Jarl-Magnus två gånger bråkat med rektorn och krävt att få röka pipa även på förmiddagarna, någor som hade vägrats honom.
Timmarna innan branden hade eleverna fått en lektion i brand-kunskap av en brandman.
Branden startade just utanför Jarl-Magnus rum.
Jarl-Magnus gick ofta och puffade på en stor pipa. Eftersom han hade diabetes hade han också tillgång till en stor flaska koncentrerad sprit till sina insulin-injektioner.
Vid en minneshögtid över de omkomna den 11 april var alla närvarande – utom Jarl-Magnus.
Branden ägde rum på tre-årsminnet av den tyska invasionen av Norge.

På grund av sin allmänt tykna attityd var Jarl-Magnus mycket impopulär bland skolkamraterna, och de stämplade honom genast som mordbrännare. Efter polisutredning ställdes han inför rätta, men de rika föräldrarna engagerade advokaten Einar van de Velde. Han insåg snart att allt inte såg bra ut för hans klient, varför han lade in Jarl-Magnus på mentalsjukhus och fick ett intyg att den unge norrmannen var en egocentrisk psykopat eftersom hans hjärna hade tagit skada av sockersjukan. Inför rätta höll Jarl-Magnus masken bra, och kunde inte beslås med lögner eller motsägningar. Det fanns ingen teknisk bevisning mot honom, och det slutade med att han friades helt. I sina memoarer är Einar van de Velde försiktig i sina uttalanden vad gäller Jarl-Magnus skuld. Det finns också en intervju med en gammal tant som varit städerska på skolan – hon trodde att branden orsakats av ‘smygrökning’. Finns det något mer skrivet om den tragiska skol-branden, och hur gick det sedan för Jarl-Magnus?

Återigen ett mycket intressant fall.

Fallet finns omnämnt troligtvis i någon av de "stora böckerna" men minns inte vilken? Artikeln har där namnet "Det brinner på Tallåsen".

Jag har en memorbok av van de Velde: "Med alibi och utan", 1970. Om jag nu minns rätt så finns inte detta med Tallåsen med där. Antar att denne advokat skrev ett antal böcker. Vet du vad den boken heter som han nämner Tallåsen i? Kommer isf att försöka få tag på den.

Olle Möller

Nämde advokat var väl egentligen dåtidens Silbersky. Höll sig framme när medialt uppmärksammade fall kom upp på tapeten. Bl a försvarade han Olle Möller.
Jag tror boken heter något i stil med "Minnen från röda rummet".. Finns nog på nätet. Tradera etc.

Alldeles riktigt, min källa är Einar van de Veldes bok ‘Minnen från mitt röda rum’. Han var en kontroversiell och publikfriande advokat som själv råkade illa ut efter att han tillsammans med sin klient boxaren Bosse Högberg hade svindlat en rik gammal tant. Han blev ovän med boxaren, som satte dit honom för svindeln så att van de Velde blev utesluten ur Advokatsamfundet.

Jag skall försöka hitta den ‘stora boken’ – kanske har jag den redan? Eventuellt hade den skrytsamme van de Velde överdrivet bevisen mot Jarl-Magnus för att betona sin egen insats. Psykiatriker-intyget skulle väl idag haft direkt motsatt effekt – en kallhamrad ung psykopat var ju just den sorts person som var kapabel att bränna ner en skola för att hämnas på ‘kamraterna’.

Gamla diabetiker som under många år haft dålig blodsockerkontroll blir ibland avtrubbade i huvudet (diabetisk encefalopati) men dagens forskning på området stöder inte uppfattningen att en diabetiker i 15-års ålder skulle få någon mystisk hjärnsjukdom som gjorde dem till psykopater. Man kan undra hur stort ‘arvode’ den skrupelfrie van de Velde betalade den ‘vänlige’ psykiatrikern?

Tack för namnet på hans bok. Den känner jag väl igen när jag såg namnet. Har dock aldrig faktiskt läst den.

van der Velde var som sagt vad Möllers försvarsadvokat. Ibland somnade han under domstolsförhandlingarna p.g.a. av allt festande på Stadt i Örebro.

Vid denna tid var ju gruppen Delta Rythm Boys populära. Rut Lind hittades i området Dylta. P.g.a. detta så bildade "gänget" på Stadt, däribland van der Velde ingick, DyltaRythm Boys!

Men nu var det tal om den dryge och okamratlige Jarl-Magnus puffande på sin pipa.

Om denne yngling var anläggare av branden är svårt att säga men det fanns ju en hel del som pekade på att han kan ha varit den skyldige.

Har tyvärr ingen aning om hur det gick för den misstänkte 15-åringen senare i livet?

Om jag inte missminner mig, har Börje Heed skrivit en bok, som tar upp detta mycket intressanta kriminalfall. Nu är det ju så väldigt många år sedan boken kom ut. Antingen var det i boktrilogin "Brottsplats Stockholm", eller i "Brottsplats Sverige".

Jag har inte möjlighet att besöka bibliotek, där böckerna säkert finns. Förhoppningsvis kanske någon intresserad gör det framöver, och återkommer i tråden.

Är det denna kultur-historia.se-referens du åsyftar?

Där säger en Anna detta:

Jag trodde att jag hade läst Heeds böcker men det kan vara att jag missat någon av dem. Jo det är den intervjun, PontusEnhorning.

Jarl-Magnus hade ju verklig tur som klarade sig, tack vare den fiffige van de Velde. Men hade man insulinberoende diabetes på den tiden kunde man inte se fram mot ett långt och lyckligt liv precis – det var dags att beställa kista vid 40-50 års alder p g a senkomplikationerna av sjukdomen. Jarl Magnus har sannolikt varit död ganska länge.

I avsnittet i Börje Heeds bok Brottsplats Stockholm 2 – som handlar om branden i Sigtuna – heter berättelsen Branden på Tallåsen (Sveriges Radios förlag).
Kan det vara den artikeln du avser?

Boken finns på åtskilliga bibliotek i Sverige. Om den inte finns där du bor – går det oftast bra att ditt närmaste bibliotek "lånar över" den från annat bibliotek som har den i Sverige.

En mycket bra bok detta!
Den boken kom ut 1973 på förlaget Askild & Kärnekull.

Stycket i boken heter Branden i Sigtunaskolan.
På sju sidor, sid 162–168, berättas historien, genom Veldes ögon förvisso ...

En klart läsvärd berättelse!

Wahrsager och silver-janne!

Jag har boken framför mig här.

Den boken det handlar om av Börje Heed heter »Brottsplats Stockholm 2«.
Boken kom 1990, och avsnittet som innefattar händelsen 1943 i Sigtuna heter Branden på Tallåsen. På sidorna 71–76 berättar Heed om den dråpliga historien.

Väl att märka heter den norske 20-årige grabben Helge i denna bok.

I Brottsplats Stockholm 2 av Börje Heed, beskrivs bland annat att den norske pojken Helge rökte pipa kl. 21.45 med en kamrat.
Oklart när sedan den norske ynglingen somnade – om han nu någonsin gjorde det? ...
Helge (Jarl-Magnus i andra sammanhang) var sedan ... på första parkett och åsåg branden.

Den förste eleven som ändå sägs ha vaknat av att han kände röklukt (enligt BH:s återberättande), var en gymnasist vid namn Bjarne Bergengren.

Larmet gick klockan 23.05.

Brandkåren kom först 01.25. (Detta är ju en märklig tidsangivelse, tycker jag – då det alltså motsvarar att det tog 2 tim. och 20 min. innan brandkåren kom!)

Kåken var en tvåvångsträbyggnad.


Branden på Tallåsen är alltså ännu i dag ouppklarad ...

Högst sannolikt så.
Vet du förresten vad denne norrmans kompletta namn är? Även födelseåret skulle vara intressant att veta.
Som det är nu (jag hittar ingen uppgift någonstans om den norske grabbens personalier s.a.s.) blir det ett slags famlande i sökningen efter fakta om den piprökande ynglingen från Oslotrakten ...

Tingsrättsdomen skulle vara intressant att läsa!
För att inte tala om det kompletta/utförliga utlåtandet om "Jarl-Magnus" ("Helge") från överläkare Harald Rabe vid Beckomberga sjukhus.

Rabes formulering (genom texten i van de Veldes bok) om att J-M utgjorde symptom på "en sinnessjukdom med smygande förlopp" (!), och vidare att grabben hade en "undernormal utveckling av känslolivet", låter rätt intressant ...