"Powerplugga" Franska! [Eller annat språk]

Och troligtvis är han coolare än dig. Nejdå, skoja. Men smaken är väl som baken antar jag, och jag tycker verkligen inte om franska. Trevligt för dig om du uppskattar det dock!

Jag baserar mitt uttryckande mot min faster, som har kunskap och använder 9-10 olika språk - utantill. Hon har dessutom rekommenderat att läsa/studera franska först innan jag ger mig på något annat språk eftersom det skulle vara enklare att lära sig detta, enligt henne.

Utmärkt, då har hon bara tre kvar att lära sig innan vi är på samma nivå. Och med de språkkunskaperna är hon säkert medveten om att det krävs mer för att bli flytande på spanska än på franska.

Det är som vanligt vanskligt att säga att ett visst språk är lättare eller svårare än ett annat. Det beror självklart på vad man jämför med, och i det här sammanhanget inte bara med svenskan utan även med individuella kunskaper och förmågor. Jag tror inte att det går att säga att spanskan generellt är svårare därför att det finns fler verbformer att lära sig utantill. Franskan må ha färre men kanske ett krångligare system, vad vet jag? Tyskan brukar ges som exempel när det gäller svår grammatik, då det exempelvis finns många former (t.ex. kasus) att lära sig. Franskan saknar kasus men gör i stället skillnad på avslutad och oavslutad verbaspekt. Nu är dessa två fenomen egentligen inte alls jämförbara, och bara detta faktum är väl ett bra exempel på att man inte kan säga att ett visst språk är svårare därför att det har något som ett annat språk saknar. Alla språk är olika och på ett eller annat sätt lättare eller svårare på ett invecklat sätt.

Därför är det nog snarare en fråga om vilken individuell uppfattning man har, om man själv tycker att just ordformer är svåra eller om man tycker att andra fenomen är svåra. Det går inte att objektivt konstatera att det och det fenomenet gör ett språk svårt, vilket tycks vara en vanlig (miss)uppfattning.

Du har rätt i mycket av vad du säger, men vill komma med några korrigeringar och förtydligar.

- Det är de slaviska språken, t.ex. ryska, polska, bulgariska etc., som gör skillnad på avslutad och oavslutad verbaspekt. Franskan är ett rromanskt språk, liksom italienska och spanska, och har naturligtvis inte verbaspekt som en del av sin grammatik.

- Ju mer olika två språk är, desto svårare är det att jämföra deras svårighetsgrad. Som du påpekar saknar du kunskaper om spanska och franska, men skulle annars veta att det handlar om två ytterst närbesläktade språk. Ca 90% av grammatiken är sgs identisk, det finns bara en del mindre skillnader. Därför är det relativt lätt att göra en jämförelse mellan dem, och då är det rätt klart att den spanska grammatiken är mer komplicerad, åtminstone om man med komplicerad förstår att den innehåller mer undantag och mer regler att lära sig.

Men franskan har ju en aspektskillnad i fråga om passé composé (passé simple) som uttrycker perfektiv (avslutad) aspekt och imparfait som uttrycker imperfektiv (oavslutad) aspekt.

Jag saknar inte kunskaper i franska, men däremot i spanska. Ja, det kanske är möjligt att man kan tala om absoluta svårigheter när det är fråga om så närbesläktade språk. Det behöver dock inte per automatik betyda att fler former = svårare språk. Det kan ju finnas andra faktorer som komplicerar saker och ting också.

Ok, men då är ju spanska mer komplicerat. Precis samma former används på samma sätt på spanska, som ju dessutom har en levande passé simple.

Franska
je faisais (jag gjorde) samt j'ai fait (jag har gjort)

Spanska
hacía (jag gjorde), hice (jag gjorde) samt he hecho (jag har gjort)

För att tala franska behöver du hålla koll på två former av förfluten tid mot tre för att tala spanska.

Även franskans j'ai fait översätts ju ofta med svenskt preteritum jag gjorde och i mindre utsträckning svenskt perfekt (jag har gjort).

Hur som helst gällde min ursprungliga jämförelse franskan och tyskan, där det inte går att säga att kasus är lättare eller svårare än aspekt.

Helt sant, varken den franska eller den spanska syntaxen motsvarar helt och hållet den svenska. Poängen är och förblir att för att tala spanska måste man lära sig använda tre former av förfluten tid, för att lära sig franska räcker det med två.


Tror inte någon påstått det heller

Va fan, han (o jag) vill ha tips för o å lära sig franska snabbast/bäst? inte nån jaevla diskussion om vad som är svårast

Franska lär du dig bäst och snabbast genom att tillbringa en längre tid i t.ex. Chimay, Delémont, Montauban, Rimouski eller Tours.

Det var inte meningen att komma på villovägar, men för att då återgå till den ursprungliga diskussionen så kan jag säga att jag själv tycker att det är meningslöst att plugga böjningsparadigm sida upp och sida ner. När trådskaparen skriver om "storpluggande" får jag intrycket att det till stor del handlar om stor kunskapsinhämtning genom mekanisk innötning. Men det tror jag inte att någon lär sig särskilt bra på. Det fungerar inte att lära sig ett paradigm med former i futur simple och sedan tro att man kan tillämpa dessa i skriftlig eller muntlig produktion, bara man har lärt sig listan.

En mycket bättre metod är att läsa och lyssna så mycket som möjligt och därmed arbeta med språket, också genom att sätta det i ett sammanhang. Bara genom att vänja sig vid att höra språket hela tiden så blir man mer känslig för nyanser och har lättare att identifiera verbformer, konstruktioner och vad det nu kan vara. Det kanske låter banalt, men bara genom att läsa och lyssna (vilket kan tyckas passivt) så lär man sig oerhört mycket. Att lära sig språk är inte som att plugga in årtal, kemiska beteckningar och namn på floder.