Hotfull person i tunnelbanan

Jag åkte precis hem från skolan för att äta lunch och det var en gubbe på perrongen som betedde sig hotfullt. Han gapade och och gjorde mindre utfall mot folk och sparkade på snacksautomaten ett par gånger. Han fortsatte sedan på tåget och gapade och sparkade i inredningen så att folk blev rädda. Det var både ensamma kvinnor och en mamma med barn på tåget. Det var ingen som sa något eller knappt ens vågade titta på honom. Han angrep aldrig någon utan klev av vid t-centralen. Om han hade attackerat någon så hade jag såklart ingripit.

Det som störde mig mest med situationen var att det var han, samhällets lägsta skräp, som hade makten i situationen. Om jag eller någon annan hade konfronterat honom och det hade urartat så hade jag som ingrep haft allt att förlora. Förutom att jag eventuellt kunnat skada mig själv så skulle en eventuell misshandelsdom t.ex hade varit förödande välanpassad samhällsmedborgare som mig själv.

Sånthär händer ju mest hela tiden, hur agerar ni? Vågar ni säga något eller ingripa?

Jag ingriper inte först jag anser att det uppenbarligen har gått överstyr. Är det nån som står och gapar på perrongen så får han göra det. Börjar han sedan gapa åt en oskyldig människa för hans egna problem och inte dennes så kan jag bli lite irriterad och säga åt honom, och då får han gärna rikta sina elaka ord mot mig som inte skulle ta åt mig lika mycket som t.ex en äldre dam eller en ensam kvinna.
Är någon uppenbart våldsam vidtar man givetvis särskilda åtgärder och är lite extra försiktig, man vill ju hjälpa men inte bli knivhuggen i ansiktet för den sakens skull, men man kalkylerar snabbt i huvudet hur situationen skall avslutas och agerar därefter.
Står nån och hotar en kvinna med kniv helt öppet och ingen annan reagerar så skulle jag dock givetvis gå dit och brotta ner människan.

Men om vi säger så här: om någon gör precis det jag tänker göra, före mig: då får han göra detta utan att jag själv behöver ingripa så länge han inte är i ett uppenbart underläge.
Ja, jag är lite halvt självisk.

Jag är tjej. Jag hade inte vågat ingripa om inte läget blev akut. Om personen hade gett sig på någon som hamnade i underläge så hade jag ingripit, eftersom jag vet att det är det rätta och att det inte går att stillatigande se på trots att man utsätter sig själv för risk i den situationen.
Förhoppningsvis får man också med sig andra på perrongen/i vagnen om man agerar -- förhåller sig alla passiva är risken att ingen väcks ur koman.

Jag anser att du agerade rätt som avvaktade.

Att ge sig på någon som viftar med kniv vet väl faan om man hade vågat. Chansen att man själv skulle skada sig allvarligt är ju överhängande. Då skulle man nog behöva ha ett riktigt bra "suckerpunch" läge.

I denhär situationen så var det lättare att bestämma sig för att jag hade ingripit då jag var väsentligt större än gubben i fråga som var en riktig tunnis.

Det man hade kunnat gjort var ju att gapa åt gubben att lugna ner sig. Men frågan är om inte det också är att söka konfrontation, gubben hade ju kunnat se det som en anledning att lacka ur på mig.

Det var säkert rätt att bara ignorera honom samtidigt som man inte kan komma ifrån att man känner sig ägd av dethär äcklet för att man inte kastade av honom vid första bästa station.

jag ingrep på t centralen när några wannabee gangstas var sjukt hotfulla mot en ensam tjej. jag hotade att slå in pannbasen på dem och gick emot dem. Dom skrek om att jag skulle komma till husby och få spö medans dom drog därifrån. Skulle göra samma sak idag om det hände igen. Dock inte om det är givet att jag skulle åka på däng, då kan man tillkalla vakter/polis tycker jag.

Jag har ingripit flera gånger, senaste gången var det ett invandrargäng som trakasserade en liten tonårskille och följde efter honom när han steg på t-banetåget. Jag stod vid dörröppningen och fick se det hela. Jag tog tag i "gängledarens" jacka och drog ut honom ur vagnen. När dörrarna stängde och tåget på väg från plattformen så blev de förstås jättetuffa och visade med gester vad de ville göra med mig.
Men tyvärr är min erfarenhet att de flesta av mina landsmän är lika fega vid dylika situationer som ts och andra i tråden.

Ganska svårt att bedöma situationer tycker jag, har själv varit med om det flera gånger. Fulla arga gubbar som skriker och lever om. Har endast ingripit en gång, då en påverkad herre satte sig och skrek och levde om vid en mamma med två barn. Tog tag i hans jacka och bad han gå därifrån, gubben lugnade ner sig direkt och hoppade av tåget på nästa station.

Hotar de ingen direkt, alltså bara står och skriker och lever om, så låter jag de vara.

Har själv varit med om några mindre liknande incidenter.
Har "ryckt ut" två gånger och båda gånger har vederbörande åkt i backen.
Inte så att jag nitat dom, men som alla förstår så handlar det här oftast om folk som är åt helvete påtända/fulla. Det räcker alltså med att ta ett ordentligt tag i jackan och dra till så bara viker sig benen på dom och de faller.
Det brukar vara tillräckligt för att de ska lugna ner sig. Även den mest inbitne pundaren brukar fatta vinken när de helt plötsligt ligger ner på betonggolvet.

Statistiskt sett så råkar de flesta som ingriper i bråk etc själva illa ut vid tillfället. Blir knivskurna av en kniv dom inte sett etc. Men om man vet vad man gör alternativt är någon sorts kampsportsfantom så visst, avskum som antastar hederliga medborgare förtjänar stryk så kanske dom tänker till nästa gång.

En gång var det ett jävla as som satt och skvättade bregott(!) från en ask på folk på tuben, typ tog smöret med fingrarna och kastade på folk. Jag stod i närheten och blev så djävla arg när han nästan träffade mig att jag gick fram och skrek rakt i ansiktet på han att kastade han smör på mig så skulle jag slå ihjäl honom på fläcken. Han slutade vilket nog var tur mest för honom och för mig för den delen

Jag tror jag såg exakt samma gubbe faktiskt. Var det vid tekniska högskolan? Jag gick iaf förbi en sliten gubbe där som rökte, skrek oförståbara ord och slog och viftade villt omkring sig vid lunchtid i måndags..

Visste inte heller ritkigt vad man skulle gjort? Som du sa så angrep han ingen, bara uppträdde väldigt hotfullt mot allt och alla. Redigt väck verkade han vara.

Oftast räcker det att rya till åt såna där ynkliga personer så lugnar de ner sig, om inte så gäller följande. Slå först, slå hårt och sluta inte slå tills han inte längre utgör ett hot.

Orsaken till att man bör agera kraftfullt i en sån situation är att det ofta rör sig om psykiskt sjuka personer som beter sig så där, och därför är oberäkneliga och kan sätta en kniv eller kanyl i kroppen på sitt offer.

Men det helt klart bästa alternativet är att i lugn och ro ringa polisen och be dem ta hand om honom vid nästa station.

/Micke

Det finns igentligen bara första alternativet ?

Självklart så behöver man slå först, och hårt då!
Känns som om det behövs lite våld mot personer inte förstår bättre.
Mycket bra svar till personer inte borde få gå själva ute på gatan!