Citat:
Ursprungligen postat av
doktorspice
Den är hemsk , hur länge varade ATn tills du började må helt bra?
För mig varade fyskiska delen i 2 månader och psykiska i 4-5 månader med konstant självmords tankar , insomnia , överdrivet svettningar, aggresivitet, ledsen gråter för allt, ångest, deppresion, frossa i ena sekunden och jättevarm inombords i andra sekunden kroppen kunde inte reglera tempraturen men för mig var insomnian och självmordstankarna jobbigaste. Man kunde fan inte somna utan imovane.
Deta handlar om över 10 års missbruk av lyrica i doser mellan 600-4500mg om dagen.
Hatar verkligen lyrica men samtidigt älskar den för inget biter på mitt social fobi som lyrica och benzo funkar knappast , så gott folk fastna inte i lyrica träsket ni kommer ångra er
Under tiden så tog jag både Benzo och drack mycket alkohol så kände inte av så mycket (men tillräkligt) efter 2-3 veckor men på något set känns som skiten har satt sig perma i psyket :/ Samma men venlafaxin, tog det för depression i ca ett halv år men fick så många biverkningar så jag sluta, jag fråga min läkare - Kan jag bara sluta - Ja sa hon. FYYY fan, jag mådde så dåligt, va yr och inte ens benz lr sprit hjälpte, så jag fick helt enkelt trappa ut den sakta. Seanre fick jag veta av en annan psykiatriker att hon kan ju inte varit frisk, venlafaxin ska manVERKLIGEN inte göra en "cold turkey" på. Och mer, under tiden jag år den skiten så fick jag typ 2-3 EP anfall! jag säger bara venlafaxin och lyrica ÄR SKIT!!!!! Och detta va för medicinskt bruk, inget för flumma på utan jag va bara desperat eftersom jag måde så dåligt!
Idag, är jag sjukt beroende av Alprazopam (6mg om dagen), samt alkoholproblem. Har sjukt ångest varje dag, samvete som håller på ta kol på mig. Plus så har jag en alvarlig sjukdom (PAH) som gör att jag har hjärtsvikt (blivit bättre sen jag fick medicin för sjukdomen) och på det så har jag ADHD, fick diagons för ett par år sen och fick metamina/elvanse och OJ OJ, vilken vardag jag fick, mådde så mycket bättre, men sen kom diagnosen PAH, och det va ju tvär stop på att ta dem, det va som att släcka lampan i ett ljust rum. Men allvarligt talat, fan ibland undrar man hur lång tid man har kvar, är 38 år, har barn, dock särbo..... ja, livet suger bra duktigt ibland.