Citat:
Ursprungligen postat av
Hovslättsmannen
På sjuttiotalet brukade kommunisterna säga att bögeriet är en medelklassgrej, och lite så är det nog. Bland de som är öppet gay så är det vanligare med feminina medelklassnamn. På nittiotalet var det nog mycket Tobias, Kristoffer och Jonathan. Nu är det nog Jesper, Sebastian och Robin.
Namnet Sylvester bärs bara av drygt 600 pers, och det var namnet på en gaytidning som fanns runt milennieskiftet.
Det finns ju namn som kan upplevas som omanliga, men för mig innebär det inte att de är motsatsen till manliga, feminina, utan snarare att de är barnsliga - det vill säga otillräckligt manliga. Och inte sällan är det namn som vi i något äldre generationer förknippar med figurer i barnböcker. Därför att det ofta är därifrån de har hämtats. Kasper, Jesper och Jonatan från
Folk och rövare i Kamomilla stad, och Rasmus från
Rasmus på luffen, till exempel. Det är svårt att ta någon som heter Rasmus eller Pontus på allvar.