Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2010-02-24, 09:28
  #1
Medlem
Först ett citat av den alltid lika citerbare Thomas Sowell:

"Intellectuals and their followers have often been overly impressed by the fact that intellectuals tend, on average, to have more knowledge than other individuals in their society. What they have overlooked is that intellectuals have far less knowledge than the total knowledge possessed by the millions of other people whom they disdain and whose decisions they seek to override."

Det här argumentet om begränsad kunskap, okänd kunskap (vad t ex beslutsfattare inte vet att medborgare vet) tycks mig vara en av de starkaste anledningarna till att inta en konservativ eller liberal attityd. Har ni något bra sammanfattande namn på argumentet?
Citera
2010-02-24, 10:30
  #2
Medlem
kissflickans avatar
hyckleri?
jag menar, det är ju ett skämt att han kallar intellectuals för "they" och inte "we".
Citera
2010-02-24, 10:35
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kissflickan
hyckleri?
jag menar, det är ju ett skämt att han kallar intellectuals för "they" och inte "we".

Nej, eftersom med "they" avses de som bortser från detta.
Fan vilken ful avatar du har förresten.
Citera
2010-02-24, 10:38
  #4
Medlem
Kheperas avatar
Jag antar att Sowell argumenterar för att miljoner aktörer på marknaden sköter ekonomin bättre än ett dussin akademiska centralplanerare från sina elfenbenstorn. Det håller jag såklart med om.

Men att aktörerna vet bättre beror inte på att de sammantaget skulle ha större kunskaper i nationalekonomi än dussinet akademiker. Att de vet bättre beror på att de koncentrerar sig på sin lilla del av ekonomin, där de har särskilda kunskaper och incitament för att träffa vinstgivande (eller åtminstone förlustundvikande) val.

Även om ekonomerna hade större kunskaper i nationalekonomi, kunde de inte göra en centralplanerad ekonomi mer effektiv än en decentraliserat planerad. De kan omöjligen veta vad som behöver göras i varje liten industri, i varje liten fabrik och på varje liten arbetsplats. Bara de som arbetar på platsen, och besitter begränsad men relevant information, kan veta detta.
Citera
2010-02-24, 11:00
  #5
Medlem
kissflickans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lifswiljan
Nej, eftersom med "they" avses de som bortser från detta.
Fan vilken ful avatar du har förresten.

citatet är lösryckt. det kan förstås finnas ett annat subjekt tidigare i texten, men det vet vi inget om. därför får "they" förmodas syfta tillbaka till subjektet i föregående sats (intellectuals and their followers), eftersom det är den funktion pronomina brukar fylla.
Citera
2010-02-24, 11:10
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kissflickan
citatet är lösryckt. det kan förstås finnas ett annat subjekt tidigare i texten, men det vet vi inget om. därför får "they" förmodas syfta tillbaka till subjektet i föregående sats (intellectuals and their followers), eftersom det är den funktion pronomina brukar fylla.


Hmm, låt gå för det då. Men att påpeka ett vanligt misstag ens kollegor gör ska inte kallas hyckleri om man inte själv gör sig skyldig till samma fel.
Citera
2010-02-24, 12:50
  #7
Medlem
Crossmacks avatar
Det är Hayeks "Kunskapsproblem". Tror att Randy Barnett kallar det för "The Knowledge Problem".
Läs gärna The Use of Knowledge of Sociey, av Hayek (även om han är rätt torr, Sowell går lättare att läsa).
__________________
Senast redigerad av Crossmack 2010-02-24 kl. 12:52.
Citera
2010-02-24, 13:08
  #8
Medlem
R.Stotzkys avatar
Det går längre tillbaka än Hayek, till och med. Den första gången som detta dokumenterats är mig veterligen när den franska finansministern Jean-Baptiste Colbert hade ett möte med franska köp- och affärsmän ca. 1680. Han hade fått i uppdrag av kung Ludvig XIV att ta reda på hur franska staten bäst kunde hjälpa dem, och en monsieur Le Gendre utbrister "Laissez-nous faire!" ("Lämna oss i fred!")

EDIT: En annan fransman, Vincent de Gournay, var en ivrig förespråkare för frihandel i mitten på 1700-talet och utvecklade det Le Gendre sagt till "Laissez faire et laissez passer, le monde va de lui même!" (ung. "låt gå och låt passera, världen snurrar av sig självt", vilket inte alls låter lika poetiskt när jag massakrerar översättningen på det viset).

Först på engelska användes uttrycket i en bok jag inte minns namnet på, där Benjamin Franklin var en av författarna.
__________________
Senast redigerad av R.Stotzky 2010-02-24 kl. 13:12.
Citera
2010-02-24, 16:09
  #9
Medlem
Massans Visdom.

Citat:
Ursprungligen postat av internet
En höstdag 1906 lämnade den brittiske vetenskapsmannen Francis Galton hemmet i Plymouth och gav sig i väg till en boskapsutställning.[...] Galtons destination var den årliga West of England Fat Stock and Poultry Exhibition,[...]Under sin vandring på utställningsområdet kom Galton till ett stånd där en viktgissningstävling skulle hållas.[...]Åttahundra personer provade lyckan i tävlingen, och det var en brokig skara.[...]Galton ville räkna ut vad den »genomsnittlige väljaren« hade för förmåga att fatta goda beslut, eftersom han var övertygad om att denna förmåga var mycket begränsad. Sålunda passade han på att göra viktgissningstävlingen till ett improviserat experiment. När tävlingen var avgjord och priserna hade delats ut lånade Galton kvittona från arrangören och genomförde ett antal statistiska undersökningar med dem. Galton tog alla dessa gissningar (totalt 787 stycken, eftersom 13 kvitton var oläsliga och måste sorteras ut) och sorterade dem i fallande ordning, varefter han ritade en kurva för att se om gissningarna bildade normalfördelningens klockliknande form. Dessutom summerade han alla gissningarna och räknade ut ett medeltal för gruppen. Det värdet utgjorde gruppens kollektiva vishet, kan man säga. Om gruppen i Plymouth hade varit en enda person, hade detta varit den personens gissning. Galton trodde säkerligen att gruppens medelvärde skulle ligga långt ifrån det korrekta värdet. Om man tar några smarta personer, några halvsmarta personer och en massa dumma personer så verkar det ju troligt att genomsnittssvaret blir dumt. Men Galton hade fel. Gruppen, eller massan, hade gissat att den slaktade och urtagna oxen skulle väga 543 kg. Den korrekta vikten var 543,5 kg. Massans bedömning var alltså i det närmaste perfekt. Var det kanske så, att förädling genom avel inte hade så stor betydelse? Galton skrev senare: »Resultatet ger mer trovärdighet åt pålitligheten i ett demokratiskt beslut än vad som hade väntats.« Det var minst sagt en underdrift.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback