2010-02-23, 00:55
#1
Tjena, tänkte dela med mig lite av en snedtripp jag upplevde 24 maj 2009. Det var ju ett tag sen men jag ska försöka få ner så mycket detaljer som möjligt. Även min första rapport och möjligtvis sista. Det här är ju inget jag glömmer i första taget eftersom det är den värsta timmen eller vad det kan ha varit som jag någonsin upplevt.
Vikt: ca 80
Längd: 190
Ålder: 18
Det började med att jag hade varit hos mig tjej och kommer hem ca 4 på morgonen helt dödstrött o tänkte sova. Ändå satte jag mig vid datorn och snackade med en kompis på msn som bor ca 1 km från mig. Han hade tidigare berättat för mig om att han rökt spice med lite polare och jag tyckte de verkade chill men ändå lite småläskigt. Hörde med han ifall det kunde vara farligt eller gå fel men han sa att han aldrig varit med om det och trodde att det inte kunde gå fel med spice.
Vi bestämde oss för att mötas på ett område mitt emellan våra hus där vi kunde röka på lite avskiljt och delade på tre stycken. jag tror dock att jag tog större delen av dom. Jag hade även kvar röken i lungorna ett bra tag och råkade svälja ett par gånger x)
Efter att vi hade rökt upp så började vi att gå en runda för att känna ruset komma. Min polare berättade att jag skulle känna mig lite uttorkad i munnen och ögonen och att jag skulle börja skratta åt allt trots att det inte var kul. Bara kanske 2 minuter efter att vi rökt så känner jag precis det han berättat. Han drar in och pissar i en buske och det är något som gör att jag börjar garva. Sedan garvar jag ännu mer när jag tänker på att det var exakt det här som min kompis berättat skulle hända. Jag börjar då tänka på det och kommer fram till tankar i huvet om att det här är något som händer som jag inte kan göra något åt, jag börjar skratta och kan inte kontrollera mig själv ifrån att göra det eller ej. Det skapar en viss rädsla som jag försöker förklara för min polare.
Han själv är helt borta och bara garvar åt mig och tycker de låter dumt. Det gör mig ännu mer osäker och rädd. Jag sätter mig ner och blundar och försöker övertala mig själv att det är exakt vad som ska hända (inte rädslan utan känslan, det är den som skapar rädslan.)
I alla fall så reser jag mig upp och vi fortsätter att gå. Jag klarar mig helt ok i ca 50 meter, sedan kommer allt tillbaka men mycket mycket värre. Mitt synfält är som när man är otroligt packad och det känns som att jag lever i en dröm trots att jag egentligen vet att det är verklighet. Jag börjar få ångest och säger till min polare att jag bara vill dra hem och är på väg att springa hem och bara lägga mig i sängen. Det känns som att det är utvägen, men något gör att jag ändå stannar vilket förmodligen var bra. Vi börjar i alla fall sakta gå hem emot mig och ångesten bara höjs och jag upprepar att jag jag vill hem och säger något i stil med: "du fattar inte hur förjävligt de här e, jag mår så jävla dåligt o du tycker säkert de e jättefånigt nu..." sedan får jag känslan av att min kompis egentligen inte är riktig utan att jag lever i en värld i stil med matrix. En kompis jag har kunnat lita på i 8 år är helt plötsligt en påhittad person och det går inte övertala mig själv att jag bara hittar på och är sjuk i huvet. Ändå försöker jag, men kommer till den där meningen igen och avslutar den på samma ställe eftersom det är då jag får den där känslan om att han inte finns eller på något sätt kan hjälpa till. Jag pratar med en person som ger mig råd och pratar om allänna saker men egentligen är så falsk och påhittad så det finns inte. I alla fall håller det där på hela vägen hem till mig (kanske 400 meter)
När jag ska gå in i huset så anstränger jag mig verkligen till det yttersta för att inte göra läten. Hade mina föräldrar vaknat och undrat vad fan är det med dig så hade det bara förvärrat saken. Jag hade fått ännu mer ångest eftersom ytterligare två personer inte längre existerade, som funnits för mig i hela livet. Och jag hade även haft ångest över att de märkt att jag rökt på vilket de förmodligen inte uppskattat.
Vid det här tillfället hade jag dödsångest var likblek i ansiktet, stod och darrade, hade en enorm rädsla över något jag inte alls förstod och hade en puls med övernaturligt tempo som gjorde ont i bröstet. Jag lyckades i alla fall ta mig in helt obemärkt och det första jag gjorde var av någon anledning att filma mig själv. Sedan lade jag mig i sängen och bara försökte sova. Jag hade inget att behöva oroa mig över utan behövde bara blunda och försöka övertala mig att det skulle sluta. Dock var jag helt säker på att jag skulle dö. Så jag låg där och bara väntade. Som tur var lyckades jag somna rätt tidigt innan långt ifrån allt var över.
Morgonen därpå var jag helt underbart överlycklig över att jag levde och det första jag gjorde var att googla på bieffekter vid spice och fann att det här var naturligt om man sneade ganska stort med spice.
Kul att ni läst och jag hoppas jag lyckats fördriva någons tråkiga kväll eller fått någon att må bättre som möjligtvis har kvar lite ångest ifrån sin snedtripp. Har hört att vissa börjar tänka mycket kring livet och existens och att de inte har varit lyckliga en dag efter att de snedtrippat. Jag har i alla fall inte känt av något efter det här.
den här filmen påminner mig om hur känslan var xD http://www.youtube.com/watch?v=JU_zN3cifik
Vikt: ca 80
Längd: 190
Ålder: 18
Det började med att jag hade varit hos mig tjej och kommer hem ca 4 på morgonen helt dödstrött o tänkte sova. Ändå satte jag mig vid datorn och snackade med en kompis på msn som bor ca 1 km från mig. Han hade tidigare berättat för mig om att han rökt spice med lite polare och jag tyckte de verkade chill men ändå lite småläskigt. Hörde med han ifall det kunde vara farligt eller gå fel men han sa att han aldrig varit med om det och trodde att det inte kunde gå fel med spice.
Vi bestämde oss för att mötas på ett område mitt emellan våra hus där vi kunde röka på lite avskiljt och delade på tre stycken. jag tror dock att jag tog större delen av dom. Jag hade även kvar röken i lungorna ett bra tag och råkade svälja ett par gånger x)
Efter att vi hade rökt upp så började vi att gå en runda för att känna ruset komma. Min polare berättade att jag skulle känna mig lite uttorkad i munnen och ögonen och att jag skulle börja skratta åt allt trots att det inte var kul. Bara kanske 2 minuter efter att vi rökt så känner jag precis det han berättat. Han drar in och pissar i en buske och det är något som gör att jag börjar garva. Sedan garvar jag ännu mer när jag tänker på att det var exakt det här som min kompis berättat skulle hända. Jag börjar då tänka på det och kommer fram till tankar i huvet om att det här är något som händer som jag inte kan göra något åt, jag börjar skratta och kan inte kontrollera mig själv ifrån att göra det eller ej. Det skapar en viss rädsla som jag försöker förklara för min polare.
Han själv är helt borta och bara garvar åt mig och tycker de låter dumt. Det gör mig ännu mer osäker och rädd. Jag sätter mig ner och blundar och försöker övertala mig själv att det är exakt vad som ska hända (inte rädslan utan känslan, det är den som skapar rädslan.)
I alla fall så reser jag mig upp och vi fortsätter att gå. Jag klarar mig helt ok i ca 50 meter, sedan kommer allt tillbaka men mycket mycket värre. Mitt synfält är som när man är otroligt packad och det känns som att jag lever i en dröm trots att jag egentligen vet att det är verklighet. Jag börjar få ångest och säger till min polare att jag bara vill dra hem och är på väg att springa hem och bara lägga mig i sängen. Det känns som att det är utvägen, men något gör att jag ändå stannar vilket förmodligen var bra. Vi börjar i alla fall sakta gå hem emot mig och ångesten bara höjs och jag upprepar att jag jag vill hem och säger något i stil med: "du fattar inte hur förjävligt de här e, jag mår så jävla dåligt o du tycker säkert de e jättefånigt nu..." sedan får jag känslan av att min kompis egentligen inte är riktig utan att jag lever i en värld i stil med matrix. En kompis jag har kunnat lita på i 8 år är helt plötsligt en påhittad person och det går inte övertala mig själv att jag bara hittar på och är sjuk i huvet. Ändå försöker jag, men kommer till den där meningen igen och avslutar den på samma ställe eftersom det är då jag får den där känslan om att han inte finns eller på något sätt kan hjälpa till. Jag pratar med en person som ger mig råd och pratar om allänna saker men egentligen är så falsk och påhittad så det finns inte. I alla fall håller det där på hela vägen hem till mig (kanske 400 meter)
När jag ska gå in i huset så anstränger jag mig verkligen till det yttersta för att inte göra läten. Hade mina föräldrar vaknat och undrat vad fan är det med dig så hade det bara förvärrat saken. Jag hade fått ännu mer ångest eftersom ytterligare två personer inte längre existerade, som funnits för mig i hela livet. Och jag hade även haft ångest över att de märkt att jag rökt på vilket de förmodligen inte uppskattat.
Vid det här tillfället hade jag dödsångest var likblek i ansiktet, stod och darrade, hade en enorm rädsla över något jag inte alls förstod och hade en puls med övernaturligt tempo som gjorde ont i bröstet. Jag lyckades i alla fall ta mig in helt obemärkt och det första jag gjorde var av någon anledning att filma mig själv. Sedan lade jag mig i sängen och bara försökte sova. Jag hade inget att behöva oroa mig över utan behövde bara blunda och försöka övertala mig att det skulle sluta. Dock var jag helt säker på att jag skulle dö. Så jag låg där och bara väntade. Som tur var lyckades jag somna rätt tidigt innan långt ifrån allt var över.
Morgonen därpå var jag helt underbart överlycklig över att jag levde och det första jag gjorde var att googla på bieffekter vid spice och fann att det här var naturligt om man sneade ganska stort med spice.
Kul att ni läst och jag hoppas jag lyckats fördriva någons tråkiga kväll eller fått någon att må bättre som möjligtvis har kvar lite ångest ifrån sin snedtripp. Har hört att vissa börjar tänka mycket kring livet och existens och att de inte har varit lyckliga en dag efter att de snedtrippat. Jag har i alla fall inte känt av något efter det här.
den här filmen påminner mig om hur känslan var xD http://www.youtube.com/watch?v=JU_zN3cifik
__________________
Senast redigerad av flashback1991 2010-02-23 kl. 01:48.
Senast redigerad av flashback1991 2010-02-23 kl. 01:48.
