En annan aspekt är som alltid "det man ser och det man inte ser". Hur vet invandraren ifråga vad
liberlismen skulle ha gjort för honom, om han istället kommit till ett utpräglat liberalt land?
Jag har rest mellan Stockholm och Eskilstuna i helgen. På grund av väderleken var det stora problem med förseningar och inställda tåg; att ta sig dit i fredags tog 4½ timme och att ta sig hem nu på morgonen tog 2 timmar. (Vanligtvis skall det ta 1 timme.) Det är naturligtvis många som tjänat på dessa förseningar. Affärerna inne på T-centralen jublar förmodligen när grovt försenade resenärer stannar och köper en bok eller hamburgare i brist på annat att göra. Men betyder det att ägarna till dessa affärer bör stödja att tågtrafiken fortsätter vara ineffektivt statlig? Betyder det att de bör hylla
snödumpningslagen? O.s.v.
Bara en spontan reflektion, för jag tänkte lite på det där när jag stod och väntade tidigare idag. Alla har förmodligen dragit nytta av dagens politik i ett eller annat avseende. Den är ju
skapad för att tjäna vissa grupper på bekostnad av vissa andra grupper, och man tillhör aldrig bara den grupp som s.a.s. förlorar. Men så vad? Vilken intressegrupp vi råkat hamna i för tillfället (invandrare, föräldrar, studenter, ungdomar, kvinnor, män, löntagare, bidragstagare etc. etc.) bör inte utgöra grunden för ens politiska övertygelse.