Läroböcker i historia saknar kvinnor?

Det håller jag med om. Men även om kvinnor i väst haft "ovanligt" stora möjligheter har de kanske på sin höjd fyllt säg 1 % av alla viktiga samhällspositioner. Och kom nu inte med PK-trams om att det är också är "viktigt" med trollpackor när folk blir sjuka, och att jordbrukssamhället minsan skulle stannat utan pigor och husmödrar. Ni vet vad jag menar.

Gott och väl, jag förstår vad du menar. Men jag tycker ändå att du har fel. Ingen påstår att det inte funnits några viktiga kvinnor alls. Här hemma i Sverige har vi ju exempelvis drottning Kristina, även om hon nog är den enda viktiga kvinnan i Sveriges historia innan år 1900 (man kanske också kan räkna heliga Birgitta). Men de är verkligen ytterligt få i jämförelse med männen. Det betyder ju inte i sin tur att kvinnor är mindre värda eller något strunt i den stilen, utan det är grundat i enkla biologiska sammanhang och i sociala/patriarkala strukturer.

Eurocentrism är ett helt naturligt resultat av att:

1) vi är européer

och

2) Europa har dominerat världen under det senaste halva årtusendet.

Vad är det då för historiska skeenden, trender eller utvecklingar, i personperspektivet eller i makroperspektivet, som drivits fram av kvinnor innan år 1900?

Det är möjligt att fylla på information om exempelvis svenska prinsessor och kvinnliga kungligheter? Detta primärt om man utvecklar ett nytt ämne/kurs i grundskola/gymnasiet - svensk historia. Man kan bredda detta med europeiska i överlag, då det finns mycket information om dessa kvinnor. Elisabeth av Rumänien som levde ett dekadent och spännande liv är ett utmärkt exempel på (förhållandevis ny) kvinnohistoria, men den som söker finner.

De flesta här verkar ha sina historieperspektiv helt klart för sig, alltså vad som drivit på historien. Idén med att studera historia är att läsa genom olika glasögon och genom olika perspektiv (T.ex. idéhistoriskt, ekonomiskt, storpolitiskt etc.) och genusperspektivet är en del av detta, och är dessutom ett relativt nytt forskningsområde (varför många kanske upplever att det får en oproportionerligt stor del). På de flesta universitet består oftast undervisningen av en mix av dessa olika perspektiv, vilket givetvis är helt korrekt.

Det stora problemet är givetvis att man gör deras kön till ett självändamål. Att man kan tänka sig att ta med Anne Conway, men inte Gottfried-Wilhelm von Leibniz. Att man kan tänkas sig att ta upp Emilie du Chatelet, men inte Jean d'Alembert eller Denis Diderot. Att man vill få in Germaine de Staël, men utelämnar Johann Gottlieb Fichte och Friedrich Schelling.

Missuppfatta mig rätt; Conway, Chatelet och Staël är tre - för den europeiska historien - otroligt viktiga kvinnor. Men de ska väljas för deras insatser, inte för deras kön. Det uppenbara motargumentet är gammalt - varför inte kvotera in övriga grupper? Exempelvis är serber märkligt underrepresenterade i den svenska historien. Afrikanska kungar är underrepresenterade i tysk förvaltningshistoria. För att ta ett inte lika fånigt exempel så är mjölnare underrepresenterade i europeisk historieskrivning. Dessa underrepresenterade grupper måste tas in om vi kommer fram till att historieskrivningen är till för att skapa demografiskt representativa berättelser. De flesta är dock rätt eniga om att historieskrivningen är till för att förklara hur vi har tagit oss till den punkt vi befinner oss på. I det fallet så blir urvalet strikt meritokratiskt.

Diskussionen har blivit aktuell igen: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fa...ia_4253861.svd

Låt mig gissa att de namngiva nazisterna är folk som faktiskt har förändrat världen och utan dem så skulle allt vara annorlunda?
Och vad skulle det vara för väsentliga frågor? Jag kan sätta en årslön på att kanoner och salveld är betydligt viktigare än kvinnokollektiv på åkrarna.

I originalartikeln i DN tog de upp att böckerna inte ens nämner Thatcher, i TV4s reportage visar en klassrumsutfrågning att fåtal ungdomar vet vem det är. Om man har glömt henne för att hon är kvinna eller för att hon är höger analyseras dock ej. Men att någon som Thatcher försummas är ju bedrövligt, hon är ju ingen doldis.

Bästa lösningen är att lyssna lite lojt på utbildningen i skolan och sen istället köpa rejäla biografier/böcker om drottningar och prinsessor och läsa upp själv om det som intresserar dig, helt enkelt.

Vad är det Thatcher har gjort som är så stort och viktigt ur ett historiskt perspektiv? Jag är ingen expert på politik och Storbritannien men det känns som att hennes "grej" var att Storbritannien reformerades eller liknande så de slapp en hel del ineffektivitet.

Om man nu ska tala om kvinnliga ledare som bryter normen så borde ju Benazir Bhutto vara något högre än Thatcher.