Spelat in månskenssonaten - bedöm tack!

Detta är ett skenbart "lätt stycke"!
Ett av skälen till det är det mycket svaga dynamikläget från början, ett annat är att melodin skall mejslas ut (med de svagaste fingrarna) utan att bli stompig, ett tredje skäl är att triolfigurerna i sig innehåller linjer som behöver framhävas. Osv.

Ett tips för att öva högerhanden är att göra triolrörelserna "stumt" (dvs röra tangernterna men inte åstadkomma ljud) medan du spelar melodin. Långsamt och avspänt och sångbart, tack!

Har spelat in en ny version, lyssna gärna (har lärt mig lite mer för övrigt):
http://tinypic.com/player.php?v=2isf9sg&s=5

Sista versionen är mycket bättre än första, men alla har egentligen samma problem. Lite för lite känsla.
Jag får känslan av att du bara spelar igenom låten, du "upplever" den inte. Du får dra ut på toner, du får förändra styrkan. Har du ingen tår i ögat när du spelar har du fel känsla. Känn melodin och hur färgningarna får den att växla från depression till vacker optimism.

Kort: mer känsla. (är fortfarande mycket bra ur en teknisk vinkel)