Citat:
Ursprungligen postat av bbb3
Jag har lite problem vad gäller ÄB 3:2
En liten uppgift: Av den efterlevande makens kvarlåtenskap (som dör) om 500.000 kr skall erhålla det gemensamma barnet Per och Janne såsom arv efter deras först avlidne make, 125 000 kr var. Lika mycket ärver de från den efterlevande maken som har nu dött.
Jag förstår inte detta. Varför resonerar man så? Varför inte bara dela efterlevandemakens arv i hälften? Varför "120 000 kr från först avlidne maken" sen "120 000 kr till från sist avlidne make" ... görs en falsk "bodelning" efter avlidne makens död där 500.000 delas på hälften sen att arv ges ut från varsin del?
Anledningen till att man gör en bodelning är eftersom den efterlevande maken inte egentligen ärver pengarna från den först avlidne maken, utan bara får förfoga över dem. Han/hon kan därför exempelvis testamentera bort alla sina pengar, men inte den andelen som kommer efter den först avlidne maken.
En annan anledning till det är att det bara är varje makes barn som ärver sin förälder. OM man bara har gemensamma barn blir det ju ingen skillnad, men om A och B har två gemensamma barn - C och D, och make 1 dessutom har barnen E och F. Ponera att make 2 dör först, make 1 förfogar över dennes egendom (gemensamma barn får ju inte ut sitt arv förrän även den andra makan kolat) och dör sedan. Då är boet upp i 2 miljoner. Först görs en bodelning - vardera make får 1 miljon var.
Make 2s barn skall dela på dennes miljon, han har två barn som alltså får 500' var.
Make 1s fyra barn skall dela på dennes miljon, hon har fyra barn som därför får 250' var.
Detta innebär att C och D får 500'+250' var, medan E och F får 250' var. (Dessa ärver ju istället sin riktiga pappa när denne dör...)
Bättre med nu?