Fråga en arbetsförmedlare

Poängen med att ersättningen är så låg är att man vill att du läser upp kompetensen istället för att gå arbetslös, och sysslolös. Konkurrensen är hård, även för oss med goda betyg och körkort.

får ni arbetsförmedlare gå någon utbildning om bemötande? gud vet att ni skulle behöva det.

vad har ni för utbildning?

Jag undrar om arbetsförmedlingens utbildningar, kan jag tex få hjälp att komma in på en yrkesutbildning till låssmed (eller annat hantverkaryrke) genom er? är inskriven i jobb o ungdomsgarantin.

Så jävla värdelöst med utbildningar. Varför inte bara lära sig av det riktiga livet? Varför ska man plugga hur man ska göra vissa saker i flera år innan man kan göra de i verkliga livet. Helt jävla cp system.

Kruxet är att vidareutbildningen inte leder till jobb!!!

Sitter själv med universitetsfolk som är totalt döda på arbetsmarknaden. De vidareutbildningar de ges är kanske fint på papper, men om alla andra arbetslösa genomför dessa utbildningar är ju konkurrensen lika svår ändå liksom. Varför skulle en arbetsgivare bli mer intresserad av någon som läser en kurs eller två??

mvh

Därför att i dagens samhälle så får du ingen erfarenhet om du inte har utbildningen. De jobb som finns kräver i en hög majoritet någon form av eftergymnasial utbildning, och konkurransen är lägre om dessa jobb än de okvalificerade.

Och så har vi ju så klart en massa snillen i riksdagen som hittar på alla dessa regler och faser, inte jag, eller arbetsförmedlingen.

Kruxet är att arbetslösheten är hög i hela sverige och speciellt i den grupp som inte har eftergymnasial utbildning, men det är svårt för oss alla just nu. Och nu vet jag inte vad det är för kurser du tänker på, tänker du på någon miroi kurs, så nä. Finns gott om folk som har erfarenheten och kunskapen redan, så alla dessa miroikurser är i min åsikt bara slöseri med pengar. Menar du yrkesinriktade kurser via högskola/universitet, så nej. Du kan mycket väl ha användning av detta, men det är hela utbildningar som räknas, man vill ha helheten, inte någon som bara läst en kurs eller två.

Vill du ha jobb så får du skaffa dig en utbildning inom de yrken man söker folk, majoriteten av de jobb som finns kräver en utbildning, så konkuransen är lägre, men med 8% arbetslöshet så är det tufft för alla just nu, och med varseln som sker är det inte ens säkert för de som har jobb. Det finns ALLTID jobb för betongsarbetare, men man sliter ut sig onödigt snabbt, och det är därför det alltid behövs folk.

Det går ju också att flytta från landet och komma bort från detta skit system. För det är inte såhär över hela världen som man ofta inbillar sig bara för att det är så i Sverige.

Jag känner iaf såhär. Allt handlar om pengar, du ska gå utbildningar ta lån. Och CSN banker osv tjänar in pengar från luften med sin jävla ränta. Ae jag tycker det är bättre att börja jobba direkt och jobba sig uppåt, lära sig på riktigt hur det fungerar. Inte ta en massa jävla lån för att sen läsa om hur man ska göra ett arbete, plus en massa andra helt orelevanta ämnen. Någon som jobbat med ett jobb utan utbildning medan en annan snubbe pluggat till det jobbet kommer snubben som jobbat på riktigt göra ett bättre jobb än han som pluggat. Är det inte det de handlar om egentligen?

Han som pluggat kommer ha massa skulder. Den som jobbat kommer ha massa pengar och bästa erfarenhet man kan få. Problemet är dock, hur ska du få jobbet? När man inte ens kan få ett städjobb längre utan papper på utbildning. Som sagt det finna andra länder som har ett annat effektivare sätt att hantera jobben på, som tur är.

Ja det går det med; att flytta ur landet. Men grejen är fortfarande den att folk vill ha någon med en utbildning, och helst flera års erfarenhet, men dem är det ont om. Du kommer inte ut på marknaden utan kontaker idag då det är rejält snålt med jobb nu, och en massa fler arbetssökande varav majoriteten är gymnasiekompetens eller lägre.

I en högkonjuktur skulle jag rekommendera ett eller två sabbatsår efter gymnasiet för att jobba ihop pengar att leva på medan man studerar så att man inte behöver ta studielån. Har man en partner eller bästa vän kan man plugga ihop, bo ihop och sänka sina kostnader på så vis att man helt enkelt inte behöver ta några lån, men man måste verkligen snåla leva broderligt och ta sommarjobb/timanställning om man får möjligheten.

Avskyr lån själv, men att CSN skulle ta pengar ur luften är lite att överdriva, trots allt så är räntan låg, man kan pausa ifall man blir arbetslös och man kan klara sig på mindre än hela beloppen om man är smart. Så i termen lån är CSN det bästa lånet du kan ta, men likväl ett lån.

Jag har en mer allmän fråga:
Jag har sökt ett jobb via platsbanken (säljare på synoptik) och laddat upp ett välskrivet personligt brev + cv på deras site. Ska jag höra av mig när ansökningstiden gått ut för att höra hur det går eller kontaktar de mig vid intresse?

Tvingas att ljuga i arbetsansökan eller vid intervju?

Jag befinner mig i jobb- och utvecklingsgarantin, är lite drygt 30 år med en lång högskoleutbildning bakom mig inom flera olika områden. Jag har nu blivit anvisad att söka jobb inom exempelvis städ och kök, två områden jag varken passar för eller skulle kunna motivera att jag faktiskt är intresserad av. Den enda motivatorn skulle vara att jag söker jobben för pengarnas skull.

Jag undrar nu om en handläggare/arbetsförmedlingen kan tvinga mig som arbetssökande att ljuga i ansökan eller vid en intervju, dvs hitta på att jag är intresserad, att jag tänker mig en yrkesbana inom dessa områden och liknande? Jag har själv tänkt vara ärlig gentemot arbetsgivaren och säga att jag kan tänka mig jobben för pengarnas skull men att jag i övrigt inte har något intresse i tjänsterna.

Riskerar jag då att råka illa ut, dvs riskera min ersättning? Jag söker jobben med ett vanligt CV och brev och uppfyller dessa krav men finner det befängt om jag i breven skulle formulera en rad påhitt om varför jag är intresserad av jobben.

Tvingas till arbetsmarknadsutbildning trots lång egen utbildning?

Jag befinner mig i jobb- och utvecklingsgarantin, är lite drygt 30 år och har fått ett förslag om att gå en sk arbetsmarknadsutbildning inom ett område som jag redan studerat fast på en mycket högre och mer omfattande nivå.

Jag var på möte med min handläggare och frågade då varför jag skulle läsa samma saker igen men på en mycket lägre nivå än vad jag redan läst. Likadant gäller ju för de tjänster som sen var kopplade till utbildningen, det var tjänster jag inte passar för och som jag inte skulle kunna ärligt motivera att jag vill jobba med.

Dessutom sänks självkänsla och självförtroende om man ska behandlas som någon som behöver utbildning och sitta och läsa saker som man gjort för flera år sen. Det är inte stärkande eller motiverande på något sätt.

Jag undrar nu om man ändå kan bli tvingad till att gå en sådan utbildning trots att man alltså redan har kunskaperna och dessutom inte är intresserad? Hur ska man egentligen gå till väga för att tacka nej på ett "bra" sätt då en vanlig motivering likt den jag skrev här inte räcker?

Jag utbildade mig i 4 år med studielån därtill. Problemet sen var att det tog lång tid innan jag fick jobb och nu har jag iof jobb men jag känner inte att jag vill betala tillbaka lånet. Jobbar inte ens inom samma bransch och har 200k i studielån. Det var inte det här som staten lovade mig. Jag är utbildad företagsekonom men har bara haft ett inriktad jobb som varade i 3 månader, sen fick jag gå. Tjänar iof mer med det jag håller på med idag. Men utbildningen är bortkastad.