Tjejer; varför är ni så jävla känslokalla?

Vad får ni ut av att dra oss killar in i ett stadium där vi är kärleksberoende av er, för att efter ett tag..:
inte höra av sig längre, skita i att svara om vi ringer, bete er som as och klart och tydligt visa att ni inte är intresserade ett jävla smack?

Det känns som om ni vänder ryggen till i samma sekund som vi går ner på ett knä. Ja, självklart gäller inte det här alla. Men jag har varit med om liknande situationer några gånger och hört många historier från kompisar som har träffat på liknande illasinnande, känslolösa tjejer.

Fyfan, jag önskar jag inte kunde känna känslor.

Vill ni bara prova om ni kan få killar på fall för er på skojs skull?
Isf; grattis, you've succeeded.

Sluta dra alla tjejer över en kam för tusan
Alla tjejer är inte så som du vill ha det till, du kanske ska börja fundera på varför du ens dras till tjejer som är så elaka.
Det ligger nog mer hos dig än tjejerna.
Lika mycket som det ligger hos mig att jag dras till killar som inte vill ha förhållanden.

Edit: Oj såg nu att du skrev att det inte är alla sorry.

Bekräftelse. Är du född i går?

Om du ska vara lite mer specifik, hur långt har det gått innan du blir "kärleksberoende"? Många gånger när man träffats ett litet tag så kommer man ju kanske på att man inte passar så bra ihop eller känner att man inte har någonting gemensamt. Man inser helt enkelt att det inte var rätt och då vill man självklart dra sig ur.

Kan det vara så att du blir kär för fort och tar det för hårt?

Ja, jag har (tyvärr) väldigt lätt för att bli kär. Men hon har ju samtidigt tryckt på med kärleksliknande handlingar och samtal i någon månad nu... Kärleksberoende skrev jag nog mer i brist på ett bättre ord. Men, helt enkelt kär, tänker på henne otroligt mycket och sådär såsom man beter sig.

*edit: hon fick det att verka riktigt, helt enkelt.

Ja, jag förstår dig! Jag är likadan och har också jättelätt att bli kär. Det är verkligen tråkigt när man märker att man blivit lekt med och sanningen är att man inte kan lita på någon när det gäller så föränderliga och mystiska saker som kärlek. Om det är till någon tröst så är killar precis likadana!

Det enda råd jag kan ge är nog att antingen försöka att inte fästa dig så mycket vid någon så fort och på så vis minimera riskerna. Eller ännu bättre - ta till vara på smärtan du känner nu och känn att du lever, res dig ur askan och ge dig ut i leken igen så snart du är redo. Se det som en erfarenhet som gör dig starkare och våga fortsätta bli kär! Med största sannolikhet så träffar du till slut en tjej som älskar dig lika starkt och sant som du älskar henne. Om du ger upp däremot så blir du själv ett sådant känslokallt svin som du tycker illa om nu.

Ja och samma skit har jag som tjej blivit drabbad av från killar.
Påköpet så (efter man blivit dissad) så håller han fortfarande på att ragga uppmärksamhet. Vi jobbar på samma ställe och han gör allt för att få min uppmärksamhet och stirrar på mig när jag nonchalerar. De får ju en som fan att börja tro saker igen....något som inte finns. De är känslokallt som fan!

Vissa är såna, helt enkelt. Jag vill hoppas att det är sällan någon gör det med flit för att vara elak, och min teori är att de känner mycket, just nu, utan en tanke på att de inte borde springa så fort innan de vet att de verkligen känner något mer än för stunden. Känslostyrda, egocentrerade personer som vill ha roligt varje sekund. Tjejer och killar som är väldigt jobbiga att möta.

För att det där kan vänta tills man är ihop. För att vända på det vill jag inte att tjejer ska gå och göra allt det som är utmärkande för en man.

Svårt att sätta ord på vad jag menar...

Jag tror det är att du blev för klängig, alltså du föll mer för henne än vad hon föll för dig och då fick hon en känsla av att du var för på och hon förlorade intresset för dig.
Så det var antagligen ett behov av bekräftelse som du bara tillfredsställde för en kort stund

Njae, det är inte direkt någon tröst för min del att killar är likadana. Dels för att jag själv vet med mig att jag inte är sådan själv; och det har därför ingenting med att jag är en dålig person att göra... Däremot kan jag som Numbed säger varit lite för klängig.

Ja, jag förstår verkligen inte alls vad du menar, tyvärr. :\
Ja, som nämnt ovan så tror jag du kan ha rätt i att jag är lite väl på ibland, men jag har ganska taskigt självförtroende och vill gärna känna, höra och se att folk verkligen tycker om mig.

Om jag verkligen tar mig i kragen och slutar vara så på, tror ni att jag kan ha en chans ändå? Hon har ju trots allt haft känslor för mig tidigare, och det är inte omöjligt att hon har en del känslor nu heller.

Gå vidare istället, häng inte upp dig på en brud. Missförstånden i relationer bara sabbar allt, folk tror de har en chans eller att de är chanslösa, de blir desperata eller uppgivna, aldrig ser man någon riktig värdighet i hanteringen av ett eventuellt romantiskt intresse för en annan människa. Håll lite distans, var inte för klängig, ge det lite tid och kommunicera. Introducera först och främst att du hoppas ni ska hålla kontakten och vara goda vänner och sån skit men inte har några förväntningar, men att det inte är nåt krav. Häng med henne nån gång. Var skitfin och cool och bra, de egenskaper du har som du vet att hon gillar (vilka de nu är), och bara låt det komma eller stå stilla. Står det stilla kan du kanske avancera en smula genom att ställa personligare frågor eller berätta djupare saker om dig själv. Kanske får du in halva igen bara genom att vara öppnare och ärligare än många är nuförtiden. Men försök inte roppa och bonka henne för det. Det förstår du nog själv iofs.