Stening i bibeln

Ja det skulle man kunna säga.
Men saken är ju att om man lär känna Jesus tillräckligt så vill man inte göra "onda" saker. För man blir som man umgås.
Dessutom är det bara om man sanningsfullt i sitt hjärta man ber om förlåtelse man får det. Men annars håller jag med dig. Jag tycker inte det är jätterättvist men det är hyfsat.

Menar du att kristna inte syndar då? Men hur ska man göra rent praktiskt här och nu då, under vår livstid? Vad ska man göra med de som bryter mot Guds regler? För om man inte gör nåt, leder inte det till ett samhälle som kan ses som anarkistiskt? Alla gör vad de vill och när de vill så att säga? Ingen behöver ta hänsyn till någon och inte ta ansvar heller?
Hur tänker du där?

Annars förstår jag din tanke att inte vilja göra ont, jag ser det ju på samma sätt från mitt håll. Den väg man vandrar på visar den rätta vägen att visar tyngdpunkten att avhålla sig från att göra ont, för sin egen del och så att det inte drabbar andra också.

Nej det menar jag inte.
Paulus' brev till romarna, en del av 7 Kapitlet:
Krista syndar lika mycket som vem som helst. Men som i mitt tidagare inlägg är det så att lusten att synda (medvetet åtminstone) minskar om man umgås med Gud. Det är nåd från Gud som räddar kristna inte dom själva.

Det är upp till var och en av oss. Den fria viljan. (bet you've never heard that before )

Markus kapitel 15 och vers 16 säger Jesus:
Så det är vad alla kristna behöver göra i grund och botten. Men hur man gör detta olika man kan göra det globalt eller lokalt. Man ska absolut inte tvinga på någon detta, det viktiga är att alla ska få höra om det bara. Då är det upp till de som inte tror att bara säga ja eller nej.

Simon112

Jag förstå den nådetanken, eftersom som den, delvis, även ingår i min tro. Men utöver det så ingår även praktik hand i hand med tron så att säga.

Jodå utan den skulle vi inte kunna göra våra val, utan vara förprogrammerade robotar.


Så är det ju 'Tvång får ej förekomma i trosfrågor' (Koranen 2:256) så en helt logiskt tankegång. Tro, sann tro, kan bara uppstå genom eget val.

"Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda skall du frukta, ty överheten bär inte svärdet förgäves. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda." Romarbrevet 13.

Jag är rädd att du läser det bibelordet utanför sitt sammanhang. Paulus talar här om sitt tillstånd innan han blev född på nytt och kom in i Andens nya liv, som han fortsätter att tala om i kapitel 8.

"Vi kan med gott samvete berömma oss av att vi här i världen, och särskilt mot er, har uppträtt i helighet och renhet inför Gud....." 2 kor 1

Det är Paulus efter frälsningen.

Petrus skriver: "Nu skall ni föra ett alltigenom helgat liv." Skulle han säga det om vi inte kunde det?

Jesus säger att om vårt högra öga förleder oss till synd så kommer vi att kastas i det brinnande Gehenna, skulle han säga det om det var ok för kristna att "synda lika mycket som vem som helst"

På vilka bibelord grundar du att "kristna syndar lika mycket som vem som helst"?


Vi har blivit födda på nytt och är nya skapelser i Jesus, den helige Ande har flyttat in i oss, och vi är den levande Gudens tempel, den helige Ande har kommit över oss så att vi ska få kraft att bli vittnen till jordens yttersta gräns, vi har fått Guds nåd som ger oss förmåga från Gud att leva heligt, hur heligt och annorlunda jämfört med dem som inte är frälsta ska vi då inte kunna leva?

Vad menar du? Att kristna inte syndar? Om du kollar runt så syndar alla och kristna är inget undantag alltså säger jag det. Jag har aldrig sagt att det är ok att synda men ingen är perfekt. Annars är ju hela iden med förlåtelsen meningslös. Det är det jag grundar det jag säger på. Eller har jag fel?

?

Om kristna i Sverige idag syndar, så betyder det ju inte att det är meningen att det ska vara så, eller att de lever rätt. Bibeln varnar ju för laglösa kristna, och sådana som har ett sken av Gudsfruktan men förnekar dess kraft.

"Ingen är perfekt" Jesus säger ju "var fullkomliga så som er himmelske Fader är fullkomliga." "Gå och synda inte mer." Johannes "Detta har jag skrivit för att ni inte skall synda." "Den som är född av Gud syndar inte." Paulus "Fullborda er helgelse i Gudsruktan" "Om ni vandrar i Anden så kommer ni inte att göra vad köttet begär." Petrus: "Nu ska ni föra ett alltigenom helgat liv."

Jesus säger ju också att om vårt öga förleder oss till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig, annars så går man förlorad.

Förlåtelsen är väl inte meningslös om man levt i synd, sedan blir frälst, och får alla sina synder förlåtna, och sedan får kraft och nåd från Gud till att leva ett heligt liv och inte synda mer. Förlåtelsen är för de synder vi begått innan vi blir frälsta, och för de synder som vi i värsta fall faller i efter vi blivit frälsta, om vi inte vandrar i Anden utan i köttet och misslyckas, ifall vi bekänner dem och omvänder oss. Det är i livet i den helige Ande som kraften finns att leva ett heligt liv.

Alltså jag fattar inte riktigt vad du menar.
Kristen eller inte man syndar ändå.

Man försöker att undvika det för att man inte vill synda om man är kristen men det är omöjligt att inte göra. Efter att man har fått sina synder förlåtna så är man inte automatiskt perfekt resten av sitt liv. För man märker av djävulen mer. Kampen mellan rätt och fel i sitt liv märks mer m.m.

Sen står det i versen efter:

"Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett för att vi skall vandra i dem."

Vi blir frälsta, inte på grund av gärningar utan av nåd, men när vi blivit frälsta så har vi blivit skapade i Kristus till goda gärningar. Det är skillnad på att försöka bli frälst genom egna gärningar, och att vandra i de goda gärningar som Gud skapar oss till när vi blir frälsta, och som vi ska vandra i efter att vi blivit frälsta.

Kampen märks mer, men man har också fått en helt annan förmåga att leva heligt, man är en ny människa, en ny skapelse, man har den helige Ande i sig, Gud bor i en, man har fått sanningen uppenbarad för sig, man har den helige Ande över sig, man har Guds nåd, som ger oss kraft att leva heligt. Det är omöjligt att inte synda om du lever i köttet, i din egen kraft, och i den gamla onda naturen, men om du lever det nya livet i Anden, i Guds kraft, och i den nya skapelsen, då är det omöjligt att synda.

Vart i nya testamentet hittar du stöd för att det är omöjligt att inte synda?

Man är inte automatiskt perfekt resten av sitt liv, det håller jag med om, utan man måste välja själv, man måste själv ta ansvar, och välja att leva i Anden, välja att korsfästa köttet, välja att förneka sig själv.

Vi blir inte perfekta på det sättet att vi vet allt, eller att vi aldrig kan göra ett stavfel, men det är skillnad på att stava fel och att synda.

Med vänliga hälsningar
Robert

ok

Du menar alltså att du aldrig syndar mer sen du blev kristen? (antar att du är det)



Om det vore möjligt att inte synda hade vi inte inte behövt fadern? Eller menar du efter att man blivit frälst?

Det finns i oss alla en strid mellan köttet och anden. Köttets lustar (den förvanskade sinnliga delen av oss med dess syndfulla begär) strider och motsätter sig allt som kommer från Anden och står emot allt andligt, medan anden (den förnyade delen av oss) strider emot köttet och motsätter sig dess vilja och begär och därför kan vi inte göra det vi vill.
Hur man och än vänder och vrider på det lever man köttet.