"Mattebluffen"

Ironi på hög nivå

Ont: Så känns det som att skribenten har personligt dåliga erfarenheter av matematiken och för att hämnas så basunerar hon ut hur onödig den är. I framtiden så låter vi rättstavningsmaskinerna sköta jobbet på word osv istället för att lära oss korrekt och proper svenska. Vi kanske ska skippa att läsa språk som engelska osv eftersom nu kan vi låta google translate mflr översätta sidorna. Kanske kommer det en "babelfish" á "liftarens guide till galaxen"? För i det stora hela så behöver vi väl bara kunskap för att klara vardagen? eller?

Hittade följande i annan tråd, det kändes som Eva-Lotta borde kommentera den, det är en alldeles utmärkt illustration till varför matten ska vara kvar.

https://www.flashback.org/sp3685332

"En tjej står vid kassan och ska betala för en påse nötter i lösvikt. Biträdet väger påsen och säger att den kostar 22kr. Tjejen svarar: 'Men det stod ju 14,90 på skylten.'"

Om inte förr så behöver man matematik när man tar lån!

Det har sagts tidigare i detta forum: den som har elementär kunskap om exponentialfunktionen begriper tillräckligt om räntetillväxt för att inte ta SMS-lån!
Ränta växer exponentiellt, inte linjärt.

Att ta ett bostadslån i tron att räntan växer linjärt ger garanterat obehagliga överraskningar…



En gång för många år sedan råkade jag ut för en intressant episod angående ränta.

Ett par damer som läst ekonomisk linje på gymnasiet arbetade med fakturering. De uttryckte emellertid en total oförståelse för att en räntesats på 2% per månad inte gav räntan 24% per år, utan istället drygt 26% per år. Naiv som jag var ställde jag upp ekvationerna, härledde uttrycken och beräknade räntesatsen per år, och förklarade varje steg i härledningen.

De stirrade båda skräckslagna på mig, som om jag nyss hade landat med mitt UFO på bakgården!

Så mycket för matematiken på gymnasiets ekonomiska linje.



Ett helt annat exempel.

Du ska navigera, antingen på sjön eller i luftrummet. Då gäller det att kunna koordinatsystemen på jorden, och konvertera mellan dem. Sannerligen allt annat än triviellt!

Redan att avbilda jordytan (approximativt sfärisk yta) som en plan karta (plan yta) medför oundvikliga avbildningsfel. Då gäller det att veta vad man räknar på, och att göra det rätt!

Som ett smakprov, se: http://www.cs.chalmers.se/~jorgen/Geometri/JordG.pdf
http://www.cs.chalmers.se/~jorgen/Geometri/

Det där är dock ingenting gemene man sysslar med. Däremot tror jag att lite derivata och andragradsfunktioner skulle vara många till fördel vid lätta optimeringsproblem som kan dyka upp i vardagen.

Nu är det ju så att man i princip alltid räknar ränta på årsbasis. Det kanske var därför de tyckte du var knäpp?

Inte som det presenterades, men har man med kartor att göra, och gärna då kartor med multipla koordinatsystem så är det en bra bakgrund och hjälp att undvika fel.

Nere på "gröna-kartan-nivå" så fungerar det rätt bra att betrakta kartan som platt, men går man upp en nivå eller två så börjar det hända saker.

Men visst. Nuförtiden kör folk efter GPS'en och ringer aftonbladet när verkligheten diffar mot vad GPSen tror...

Nja, tror inte det. Ty:


Det var just omräkningen från månadsbasis till årsbasis som de fann obegriplig.

Och det var faktiskt de själva som nämnde problemet för mig.

Men min härledning godtog de inte...

Vad ska man ta bort? Hela grundskolans matte är ju absolut nödvändig för att klara sig anständigt.

De fyra räknesätten, enkel algebra, bråk, enkel trigonometri osv..

Men för den stora massan kanske det inte skulle skada att bli lite snabbare i huvudräkning om det är något man ska förändra.

Sedan skulle ordentlig datorkunskap nog inte skada i dagens skola heller eftersom det bara kommer användas mer och mer. Visst många lär sig själva att använda windows och internet och så är man glada sen, men ordentlig datorsäkerhet, hur man installerar om windows, vanliga problem och lösningar, nätverk, att använda terminal och någon väldigt enkel scripting/programmering skulle nog inte skada. Lite som hemkunskap för datorer.

En god dos grundläggande naturvetenskap hade inte suttit fel heller. Då hade folk sluppit bli lurade av alla möjliga fånigheter.

Är det nån som läst doktorsavhandlingen som hon refererar till? Här finns den:

http://www.skeptron.uu.se/broady/sec...81107-diss.pdf

Över 300 sidor, håll till godo, jag har inte läst hela men valda delar.
Det är svårt att få grepp om vad han vill få fram. Han gör skillnad på "riktig" matematik och skolmatematik och menar att den sistnämnda nästan enbart är till för att "hålla eleverna sysselsatta".

Större delen av avhandlingen är en ren genomgång av skolmatematikens historia i Sverige, vilket kan vara nog så intressant, men det känns inte riktigt som om det bär upp hans påståenden.
Kontentan är ung såhär: alla de praktiska övningsexempel i matteböckerna om befolkningstillväxt, prisökningar mm är inte "riktig" matte utan finns bara där för att hålla eleverna sysselsatta.

Problemet med ett sånt resonemang är väl att det gäller alla andra ämnen också, inte lär man väl ut "riktig" statsvetenskap på samhällslektionerna i grundskolan och gymnasiet, eller "riktig" fysik mm.
Det handlar ju om en nivåskillnad, först närmar man sig ämnet på en nivå som eleverna kan förstå. Sen är det en lärdomsspiral som förhoppningsvis mynnar ut i en ökad förståelse varpå eleven successivt får ta sig an och klara av tyngre saker inom ämnet ifråga.

Ska man inte konkretisera problemen med verklighetsanknytning för eleverna som idag sker i ex matteböckerna där man får lära sig tårtbitar, hur mycket man ska betala om en vara som kostar 100 kr ökar med 5% etc, så förstår inte jag hur han hade tänkt sig. Ska vi lära ut linjär algebra och envariabelanalys i lågstadiet så kan vi nog vara ganska säkra på att svenska elever helt och hållet kommer skita i matten.

Vi hade ju ett allvarligt försök att lära ut "riktig" matematik i skolorna på 70-talet i "den nya matematiken" (mängdlära), det blev ingen hit direkt. Nånting som han också tar upp men menar på att det var bakåtsträvande mattelärare som saboterade hela idén.

Nu läste jag avhandlingen ganska sent i natt så det är möjligt att jag missat nåt väsentligt, nån annan som orkar läsa igenom den får gärna komma med synpunkter.

Man försökte även med det på Åland under 70-talet. Mängdläran är intressant ur ett kunskapshistoriskt perspektiv. På 50-talet insåg man att kalla kriget skulle avgöras med matematik. Så då gjorde man matematikundervisningen mer "kvalificerad". Sedan så insåg man att det är enklare att höja lönerna för matematiker så söker sig folk dit än att skrämma bort folk från matematiken som sådan med för höga och orealistiska krav.

Skulle vara intressant om man utgick från "riktig matematik".

Undrar om man skulle lyckas klargöra för alla elever vad en definition är innan lågstadiet är över.