"Mattebluffen"

Du har en poäng där, grundläggande matematik i grundskolan, matematik A obligatorisk i gymnasiet och därefter valbara kurser som ingår som baskrav för olika vidare studier. Många länder har sådana system. Men då ska fan inte folk komma och gråta för att de inte "får" bli ingenjörer pga att de valde knyppling eller bilmek istället heller.

Det är väl ingen hemlighet att folk glömmer det de lär sig men ju mer du lär dig, desto mer kommer du att minnas och kunna använda. Jag vet att jag inte förstod pq-formeln så pass bra att jag skulle kunnat applicera den ordentligt när jag väl läste det men några år senare med inte så hemskt mycket mer pqformel kan jag använda den ordentligt.

Vissa kunskaper behöver erfarenhet innan man ser hur de ska användas. Synd då om man aldrig fick kunskaperna till att börja med...

Ett problem här är väl att matematiken och övrig naturvetenskap så att säga har svårt att hålla jämna steg. Merparten av gymnasiets fysik klarar man bra på (väl inlärd) högstadiematematik. Kemin som jag minns den blev aldrig värre än nån enstaka jämnviktsekvation och nån pH-logaritm. Jag kommer osökt att tänka på min (oduglige) samhällskunskapslärare som tillbringade en hel lektion med att förklara linjära tillgång- och efterfråganproblem för en klass duktiga naturvetare i slutet av årskurs två. Han gjorde det dessutom ganska taffligt och rörigt, och ingen hade konstigt nog hjärta att berätta för honom att samtliga närvarande kunnat lösa ekvationssystem med två obekanta sen nionde klass.

/Hast

Exakt, matte är ett språk enligt mig, och språk lära man sig inte bara för att, utan man lär sig det för att man använder det inom andra områden. Så knyt ihop matten i fler ämnen istället så folk har en anledning att använda det inom skolan.

Sant så sant, hur ska folk förstå hur universum är uppbyggt och hur människokroppen fungerar om de inte kan språket svaret står på. För att förstå Fysik, Kemi, Teknik och till viss del Biologi så måste man kunna en del matte. Sen att minska svenska folkets halvtaskiga matte kunskaper vore ingen höjdare då många har svårt att greppa att 2^20 är större än 100000.

Jag håller med Evolute. Det finns massor av spännande karriärvägar inom fysik, kemi, biologi, ekonomi, medicin osv som kräver matematik på gymnasienivå eller mer. Bör vi tillåta att barn stängs ute från dessa därför att de tyckte matte var tråkigt på högstadiet och därför valde bort den?

Utöver att möjliggöra högre studier så är högstadiematten nyttig. Den innehåller bl a saker som procent, ränta, att läsa diagram, måttenheter, grundläggande statistik och sannolikheter. Alla dessa är mycket användbara verktyg för vanliga människor. När Hultén skriver att "den matematik jag har haft användning för i mitt liv motsvarar nivån i fjärde-femte klass i grundskolan" så har hon nog bara glömt vad hon lärde sig när. Hon kan ju inte på allvar mena att hon aldrig haft nytta av att förstå vad ränta är eller hur man räknar med procent.

Däremot håller jag fullständigt med om att allt från trigonometri och uppåt är saker som gemene man aldrig kommer behöva använda. Som tur är är det också det sista som alla måste läsa (det ingår i matematik A på gymnasiet). Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att slopa matematik A från t ex frisörlinjen, eller begränsa den till att bara omfatta repetition av högstadiematten. Å andra sidan kunde man låta naturarna gå direkt på B-kursen eller nåt. Differentiera mera!

Jag håller också med om att matteundervisningen på grundskolenivå är rätt hjärndöd. Eleverna får förklarat för sig hur man gör, de löser två tal, de fattar hur man gör. Sen sitter de och tragglar nya tal på samma tema i veckor tills de tröttnar och börjar spela luffarschack istället. Hur ska man som lärare motivera att ett barn ska "räkna vidare i boken" trots att det är stentråkigt och eleven kan avsnittet utan och innan?

Det värsta är att den här sortens korvstoppning dödar matteintresset för massor av elever som annars hade kunnat tycka om det. Matematik kan vara roligt, och verktygen man får kan användas till att öppna för en helt ny typ av tänkande. Jag tycker synd om vuxna som inte förstår det roliga i att fundera på hur stor en heliumballong måste vara för att lyfta en människa, eller räkna ut huruvida världens befolkning skulle få plats på Gotland om de fick en kvadratmeter var, eller få fram en siffra på hur långt bort Proxima Centauri skulle placeras i en skalenlig modell av rymden om solen gjordes stor som en tennisboll.

Det här är faktiskt ganska vettigt. Jag vet inte vad hon vill, men hon har helt rätt i att det vore bra med en diskussion om vad vi lär ut för matematik, hur vi gör det och varför vi gör det.

Plus, minus, multiplikation, division, kvadratmeter, geometri, lutning och procent är väl det som man har användning av i vardagen. Att kunna räkna ihop allt som man lagt i varukorgen, vid rea så är det bra att veta hur mkt rabatt som man får eller hur mycket fett eller sockerhalt som finns i en vara, är bara några praktiska exempel på basmatematiken är nyttig.

Sen tillkommer den avancerade matematiken, en vetenskap för onödigt vetande. Därav borde man i samhället istället rikta in sig på att lära majoriteten basmatematiken, idag krånglar man till allt och prackar på en massa strunt som man ändå inte har någon nytta av.

Exakt! Problemet är ju att allför få frisörer ens klarar av att räkna ut ränta och procent. (Se SMS-lån, t ex)
Därför vore just en ytterligare repetition av det grundläggande, i kombination med en starkare koppling till saker i det praktiska vardagslivet/yrkeslivet, vara bättre satsat krut för alla som inte ska läsa vidare på en naturvetenskaplig/teknisk utbildning.

Håller även med om hela resten av ditt inlägg. Mycket bra!

Om det inte handlar om pris där man kollar på första siffran ist för hela talet. t ex 999:-
Men du har helt rätt

Gymnasiematten är extremt enkel och ett skämt! Att folk tycker att den är svår är för de inte orkar läsa klart uppgifterna. Dessutom får de använda räknare och fattar inte vad de gör för något.

För de som har svårt för matematik är det säkert en pina att behöva genomlida flera år av andragradare, division och logaritmlagar som ändå inte kommer till någon nytta så länge de inte väljer att gå någon naturvetenskaplig utbildning.

Om vi ska få in matematik i andra skolämnen kan jag t ex tänka mig att plotta grafer som visar hur stor landyta som Tyskland ägde under WW2 och hur det ändrade sig under tidens gång.