Bostadsbubbla i Sverige?

Du glömmer detaljen att om man äger sitt boende så får man "betalt för att bo"

Jag tror inte vi kommer få veta om detta är en bostadsbubbla eller inte förens riksbanken väljer att höja räntan för då får vi se hur många bostäder som bankerna äger.

Minns att det var någon fastighets-vd som för ett tag sen yttrade sig om att barn till föräldrar som är miljonärer börjar ta slut nu. Fram tills nu har det i vart fall varit väldigt vanligt med välbärgade föräldrar som ställer upp med insatsen. Dels att denna grupp inte är oändlig, men även att den vikande marknaden får många föräldrar att tveka...

Fast man äger inte sitt boende om man är belånad 85%. & jag tror inte du skulle sagt densamma om en person satt på rörlig ränta och den höjdes till 5%.

Hur har vi inte en bubbla när priserna låg på 50% mindre 2010? Eller tycker du att inkomsterna har hängt med? Delvis ökat 100%?

Jämför vi Stockholm vs London så är kvadratmeterpriset cirka 10tkr mer i Stockholm än i London samtidigt som medellönen är 1500kr högre i London. & då ska vi inte ens prata hur städerna skiljer sig affärsmässigt eller från ett investeringsperspektiv. Det finns som sagt inget som motiverar det höga priset i Stockholm och det märker ni väl själva när nyproduktion kan sänks 500tkr-1mkr på vissa fastigheter bara sådär. Vinstmarginalen måste bara extrem.

Det handlar inte nödvändigtvis om förmögna föräldrar, mer föräldrar som hade turen att de köpte i början av 2000-talet och sedan rusade priserna upp. I samband med att de nu bytt upp sig eller köpt nytt i kombination med den fallande marknaden så har de inte lika mycket "vinst" att röra sig med, dvs att de inte kan belåna bostaden och då tar det stopp. Helt naturligt och ju längre fram vi går desto värre kommer det bli.

Jag tror heller inte att vissa förstår hur mycket skulden har ökat varje år då nytt ungt folk kommit in i bostadsmarknaden och maxbelånat sig pga generös kreditutgivning. Där har det också tagit stopp, och nu håller säljarna ut men sakta men säkert bör det gå ner mer och mer. Då ska vi heller inte glömma att räntorna också kommer att höjas = avgifter kommer bli högre, bankernas räntekalkyler kommer bli tuffare, längre kreditbelåning = ytterligare fall.

Som sagt, ni kan glömma och drömma att priserna kommer gå upp. Volatilitet kommer alltid existera och med tanke på hur snabbt vi gick ner det senaste året så är bumpen i priserna vi har nu helt normalt. Den är till och med hälsosam för en fallande marknad. Precis som det är hälsosamt med korrektioner påväg upp.

Det tillverkas nya ungar. Det är miljonärerna själva som skaffat sig sin drömbostad så den gruppen är nöjd nu och där finns det överskott av nybyggen idag.

Då vi i slutet på 70-talet skulle köpa bostad gick det inte att få lån då heller trots jobb, utbildning och bra löner utan man fick låna av mamma-pappa-banken till insatsen. Men utsikterna var goda att betala av lånen. På den tiden fanns det överskott på hyresbostäder i Stockholm som höll priserna nere. I slutet på 80-talet gick det mode i att köpa lägenhet inom tullarna och priserna rakade i höjden. För minsta lilla antydan till stuckatur stod folk i trappuppgångarna och budade utan att ens hade sett lägenheten.

Idag finns det ingen gåvoskatt så det är lätt att köpa bostäder åt ungar om man har resurser. De flesta har dessutom helt vettiga ungar så risken att de ska slösa bort pengarna är inte så stora. Men priserna är höga. Inte ens miljonärer är gjorda av pengar.

Jag tror inte riktigt att min ironi framgick. Självklart får man inte betalt för att bo och självklart blir det ett brutalt uppvaknande.

Som vanligt så sitter 40-talisterna tryggt i båten med avbetalda kåkar, segelbåtar i marinan och semesterhus på Costa del Sol, helt ovetande om att vi har massimport av mellanöstern och lågkonjunktur på G.

Nu är ju dock SEK-"miljonärer" något annat 1970 och 2018. Sett över Europa har man typ medelbra ställt med 1 miljon sek i nettotillgångar; det betyder inte att man är rik. Problemet är snarare att om en förälder äger just 1 miljon så ska den också vara villig att satsa hela miljonen i sitt barns boende (förhoppningsvis bara ett), vilket hade stor möjlighet att hända en period då var och varannan förälder trodde att bostäder var "den bästa investering man kan göra".

Det första problemet är att i takt med att föräldrarna lär sig mer blir det mer tveksamt att sätta allt sitt kapital i en bostad, framförallt i en temporär sådan. Det andra problemet är att vi talar om medelbra ställt i Europa, inte i Sverige. I Sverige har befolkningen det mycket sämre ställt.

Nu har SEK rasat runt 10% och bostadsmarknaden rasat runt 10%, så det är väl egentligen inte i internationellt perspektiv priserna är ett stort problem. Men svenska priser ställt mot svenskars monetära förmåga är fortfarande bisarr.

Angående rika föräldrar. Det är klart att det alltid finns de som har multum med kapital, speciellt så här i slutet av en glödande högkonjunktur. Så nog finns det väl päron som kan köpa "fina lyan" åt sina brats.

Men sett över längre tid så är situationen inte så enkel. Vi börjar nu få föräldrar som hela sin bostadskarriär har låtit bli att amortera, och som kommer att pensionera sig och sedermera dö med skulder kvar på huset. Blir lite kymigt för barnen att inte få ut något nettoarv från föräldrarnas dödsbo, speciellt då barnen själva antagligen är belånade upp till taknocken på sina egna bostäder. Sedan tillkommer väl en hel del CSN-lån att hantera. Idag pluggar man ju ofta tills man blir 30.

Ja det är en bra synvinkel.

Något som också är i högsta grad realistiskt är alla de som amorterat bort sina lån och levt som kyrkråttor för att casha in bostadsmiljonerna till pensionen och som man skall leva loppan på utomlands, bara för att upptäcka att köparna uteblev (När lågkonjunkturen väl kommer).

Åren kan snabbt bli ett decennium av "väntan", en väntan som innebär fastlåsning i tiden då man skulle njuta av de intjänade tillgångarna. Många kanske bara får se insidan på kistlocket, istället för att avnjuta frukterna av livets slit under kommande lågkonjunktur.

Samt att antalet skilsmässor ökar och att folk är äldre när de skiljer sig. Visst inga jättesiffror men att skilja sig i 40+ åldern och ordna nytt dyrt boende istället för att hushållet sparar långsiktigt i t ex fonder för att hjälpa barnen flytta hemifrån, det måste påverka.

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statist...fter-nagra-ar/