2017-11-24, 23:59
  #49609
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ejejj
För att förstå om hushållen "lever på lån" så måste vi ju studera en tidsperiod för att se hur tillgångarna ökar/minskar. Här är en jämförelse mellan Q2 2014 och Q2 2017 (miljarder kronor):
Jag tänkte mig snarare att den som skrev det skulle förklara vad det skulle betyda.

Nu verkar du ha gjort ett antagande men du berättar inte vad det antagandet är.

Citat:
Ursprungligen postat av Ejejj
Kod:
Q2 2013 vs Q2 2017
Sedlar
mynt och Inlåning    1459      1784    = +325 (+22,3%)
Aktier och fonder            2534      3330    = +796 (+31,4%)
Bostadsrättsandelar          1791      2565    = +774 (+43,2%)
Försäkringssparande          4029      5031    = +1002 (+24,7%)
Övriga tillgångar             395       501    = +106 (+26,8%)
Lån                          3170      3860    = +690 (+21,8%) 

Börsindex har under denna tidsperiod stigit med 28,8%, och HOX bostadsrättsindex i Sverige har stigit med 41,2%.

Om vi antar att hushållens aktier och fonder har följt börsindex under denna tidsperiod så utgörs 730 (28,8% av 2534) miljarder av ökningen av endast värdeökning. Endast 66 (796-730) miljarder utgörs alltså av tillfört kapital.

Även försäkringssparandet består till stor del av värdepapper som följt börsindex. Högst sannolikt utgörs även här största delen av ökningen på 24,7% av värdepapper som stigit i värde. Alltså troligen ingen större ökning pga tillfört kapital.

Om vi antar att hushållens tillgångar i form av bostadsrättsandelar hade följt bostadsindex så hade dessa ökat från 1791 till 2529 (1791 * 141,2%) miljarder under tidsperioden, vilket betyder att endast 36 (2565-2529) miljarder av ökningen utgörs av tillfört kapital.

Alltså, om vi bortser från värdeökning av redan innehavda tillgångar, så har hushållens tillgångar ökat med ca 533 (325 + 66 + 36 + 106) miljarder kr. Samtidigt har lånen ökat med 690 miljarder kr. Detta betyder alltså att hushållens totala förmögenhet, bortsett från ökade värden på redan innehavda tillgångar, minskat med ca 50 (690-533 miljarder kr / 3 år) per år sista åren.

Detta borde betyda att genomsnittssvensken har haft ett "sparande" på ca -5000 kr/år eller -400 kr/månad sista tre åren. Alltså borde påståendet om att svenska hushåll lever på lån vara ganska korrekt? Detta eftersom tillgångar som ökar i värde inte borde ses som sparande.

Rätta mig om jag tänker fel, men beskriv då gärna utförligt vad som inte stämmer med mitt tankesätt!
Under den angivna perioden ökade nettotillgångarna med 3 465 791 MSEK. Man bör ju inte tappa bort den ökningen. Att hushållen investerar är inte detsamma som att de lever på lån.

Men låt oss för all del gå igenom ställningsvärdena:

Kontanter: minskning med ca 25 mdr. En del bör väl hänföras till företag.
Inlåning: Dvs utlåning till banker. Ökning 411 mdr. Detta är ett odiskutabelt sparande
Obligationer: Ökning 18 mdr. Detta är ett odiskutabelt sparande
Direktägda aktier: Ökning 918 mdr. Här ville du slarva bort tillgångsökning av okänd anledning.
Aktiebolag ökar och minskar i värde av lite olika anledningar. I huvudsak av förändrade utsikter för vinster. En del av detta beror på investeringar. Dvs ägarna gör emissioner och avstår utdelning för att förbättra framtida vinster. Lyckas man stiger värdet på bolaget.
Du betraktar alla investeringar som konsumtion. Eller iaf icke-sparande.
Nu skulle man behöva veta hur mycket av värdeökning som är investeringar. Lyckade såväl som misslyckade. Nivån kan jag inte utantill. Men någon kanske kan ta reda på den.
Låt oss säga att iaf hälften är sparande. Det är 5%. Borde inte vara för mycket.
Fondandelar: Ökning 386 mdr. Man borde kunna föra samma resonemang här. Här är dessutom en del räntefonder. Där kan man inte tala om något annat än direkt sparande. Det är ungefär som att ha bankkonto eller obligationer direkt.
Bostadsrättsandelar: Ökning 955 mdr. En del är nyproduktion. Vet inte hur mycket det kan vara 80 mdr? En del är renovering och modernisering. Man kan försöka approximera det genom att titta på byggmarknadsförsäljningen. Den är ca 40 mdr per år. Sedan anlitas hantverkare mm. låt oss säga att det blir 80 mdr per år. Men en del av detta går till småhus. Det får vi räkna bort. Säg 30 mdr till BR. Och så har vi vitvaror mm. Säg 40 totalt. Det blir 160 mdr för perioden. Då har vi ungefär 710 mdr kvar. Det skulle då motsvara ökning av markvärde. Det blir 710 KSEK/BR. Men det lär vara mer än markpriset. Så det kan inte riktigt stämma.
Men låt oss säga att vi iaf har investeringar på 240 mdr. Sedan får man nog tillta närmare på detta.
Fritidshus i utlandet.: Ökning 44 mdr. Tja det kan väl vara köp. Dvs investeringar. Vet inte om de kan sägas ha någon direkt värdeökning.
Pensionssparande: Ökning 222 mdr. Vet inte om det finns inslag av icke-sparande här. Och vad det skulle vara. Huvuddelen är sk traditionell försäkring.
Tjänstepensioner: Ökning 813 mdr. Samma visa här. Huvuddelen är sk traditionell försäkring.
Premiepensioner: Ökning 525 mdr. Här är nog mycket fonder av olika slag. Runt om i världen. Vet inte om det skulle finnas så mycket av ökningen som inte är insättningar och investeringar. Återinvestering av avkastning får sägas vara sparande.
Övrigt: Ökning 52 mdr. Mest periodiseringar.
Vi hamnar då på ca 3000 mdr sparande under perioden.

Skuld Ökning 856 mdr under perioden.
Vidare är en del av skulden kopplad till fastigheter. T ex småhus. Och det finns dubbelt så mycket småhus som BR. Så 2/3 av skuldökningen borde kopplas till dessa. Fastigheter är inte med sammanställningen då de inte räknas till finansiellt sparande. Kvar blir då en skuldökning på 285 mdr.
Vi får då ett nettosparande på ca 2710 mdr.


Det blev inte riktigt som du tänkte. Men jag vill iaf ge lite credit till ett seriöst försök. Tyvärr blir det lätt så här när folk tar emotionell ställning, och sedan skall försöka bevisa att känslorna hade rätt.
Jag rekommenderar att man mäter i verkligheten och drar slutsatser ur det.

Du har nämnt två olika mätperioder i ditt inlägg. Jag valde "Q2 2013 vs Q2 2017" som du skrev i tabellen.
__________________
Senast redigerad av Alpha101 2017-11-25 kl. 00:02.
2017-11-25, 00:24
  #49610
Medlem
slemhogs avatar
Vad hände med prognosen svennebanan fjant?
Du sa bopriserna skulle gå upp under 2017 och 2018 med minst 10%.
Nu är det ner 20% i en hel del områden och 10-15% i innerstan där du sitter och häckar va hehe...och du skulle jobba på bank eh? En apa kan göra bättre ekonomiska prognoser än dig.

Svenne-i-banans prognoser är som en glädjemätare i en nissan micra, när man kör i 60 km/h visar mätaren 130 blås.
2017-11-25, 00:26
  #49611
Medlem
Svenne-i-Banans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av slemhog
Vad hände med prognosen svennebanan fjant?
Du sa bopriserna skulle gå upp under 2017 och 2018 med minst 10%.
Nu är det ner 20% i en hel del områden och 10-15% i innerstan där du sitter och häckar va hehe...och du skulle jobba på bank eh? En apa kan göra bättre ekonomiska prognoser än dig.

Svenne-i-banans prognoser är som en glädjemätare i en nissan micra, när man kör i 60 km/h visar mätaren 100 blås.

Ni bubbelbabblare har för vana att påstå att andra har sagt en massa saker men ni kommer ALDRIG med citat. Detta är förstås heller inget undantag slemmet.
2017-11-25, 01:19
  #49612
Medlem
Hejsvejs avatar
Den här rapporten från april förra året börjar bli aktuell: http://intelligencewatch.org/wp-cont...r16_lowres.pdf

"Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario" av Andreas Bergh et al.
__________________
Senast redigerad av Hejsvej 2017-11-25 kl. 01:23.
2017-11-25, 01:53
  #49613
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Ett typiskt pris verkar vara runt 600 KSEK.
T ex detta: https://www.kronofogden.se/67792.html

Jag är lite osäker på vad detta har med någon bostadsbubbla att göra. Det verkar mest vara folk på landet som inte klarat att behålla bostaden.
Fanns för all del några få i städer också. Här är en i "Uppsala" https://www.kronofogden.se/67577.html

Var det menat som en skämt-tråd?

Skämttråd? Folk, idag, med den bästa räntan i sveriges historia, har svårt att betala sina lån och samtidigt få sina bostäder konfiskerade? Det är inte ett normalt tillstånd.

Priserna går bara upp upp upp?
__________________
Senast redigerad av Hornstull86 2017-11-25 kl. 01:55.
2017-11-25, 02:04
  #49614
Medlem
Svenne-i-Banans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hornstull86
Skämttråd? Folk, idag, med den bästa räntan i sveriges historia, har svårt att betala sina lån och samtidigt få sina bostäder konfiskerade? Det är inte ett normalt tillstånd.

Det är klart att det alltid finns lyxfällanlirare men nej detta är inte ett normalt tillstånd, åtminstone inte bland dem som äger sin bostad.
2017-11-25, 02:33
  #49615
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Jag tänkte mig snarare att den som skrev det skulle förklara vad det skulle betyda.

Nu verkar du ha gjort ett antagande men du berättar inte vad det antagandet är.


Under den angivna perioden ökade nettotillgångarna med 3 465 791 MSEK. Man bör ju inte tappa bort den ökningen. Att hushållen investerar är inte detsamma som att de lever på lån.

Men låt oss för all del gå igenom ställningsvärdena:

Kontanter: minskning med ca 25 mdr. En del bör väl hänföras till företag.
Inlåning: Dvs utlåning till banker. Ökning 411 mdr. Detta är ett odiskutabelt sparande
Obligationer: Ökning 18 mdr. Detta är ett odiskutabelt sparande
Direktägda aktier: Ökning 918 mdr. Här ville du slarva bort tillgångsökning av okänd anledning.
Aktiebolag ökar och minskar i värde av lite olika anledningar. I huvudsak av förändrade utsikter för vinster. En del av detta beror på investeringar. Dvs ägarna gör emissioner och avstår utdelning för att förbättra framtida vinster. Lyckas man stiger värdet på bolaget.
Du betraktar alla investeringar som konsumtion. Eller iaf icke-sparande.
Nu skulle man behöva veta hur mycket av värdeökning som är investeringar. Lyckade såväl som misslyckade. Nivån kan jag inte utantill. Men någon kanske kan ta reda på den.
Låt oss säga att iaf hälften är sparande. Det är 5%. Borde inte vara för mycket.
Fondandelar: Ökning 386 mdr. Man borde kunna föra samma resonemang här. Här är dessutom en del räntefonder. Där kan man inte tala om något annat än direkt sparande. Det är ungefär som att ha bankkonto eller obligationer direkt.
Bostadsrättsandelar: Ökning 955 mdr. En del är nyproduktion. Vet inte hur mycket det kan vara 80 mdr? En del är renovering och modernisering. Man kan försöka approximera det genom att titta på byggmarknadsförsäljningen. Den är ca 40 mdr per år. Sedan anlitas hantverkare mm. låt oss säga att det blir 80 mdr per år. Men en del av detta går till småhus. Det får vi räkna bort. Säg 30 mdr till BR. Och så har vi vitvaror mm. Säg 40 totalt. Det blir 160 mdr för perioden. Då har vi ungefär 710 mdr kvar. Det skulle då motsvara ökning av markvärde. Det blir 710 KSEK/BR. Men det lär vara mer än markpriset. Så det kan inte riktigt stämma.
Men låt oss säga att vi iaf har investeringar på 240 mdr. Sedan får man nog tillta närmare på detta.
Fritidshus i utlandet.: Ökning 44 mdr. Tja det kan väl vara köp. Dvs investeringar. Vet inte om de kan sägas ha någon direkt värdeökning.
Pensionssparande: Ökning 222 mdr. Vet inte om det finns inslag av icke-sparande här. Och vad det skulle vara. Huvuddelen är sk traditionell försäkring.
Tjänstepensioner: Ökning 813 mdr. Samma visa här. Huvuddelen är sk traditionell försäkring.
Premiepensioner: Ökning 525 mdr. Här är nog mycket fonder av olika slag. Runt om i världen. Vet inte om det skulle finnas så mycket av ökningen som inte är insättningar och investeringar. Återinvestering av avkastning får sägas vara sparande.
Övrigt: Ökning 52 mdr. Mest periodiseringar.
Vi hamnar då på ca 3000 mdr sparande under perioden.

Skuld Ökning 856 mdr under perioden.
Vidare är en del av skulden kopplad till fastigheter. T ex småhus. Och det finns dubbelt så mycket småhus som BR. Så 2/3 av skuldökningen borde kopplas till dessa. Fastigheter är inte med sammanställningen då de inte räknas till finansiellt sparande. Kvar blir då en skuldökning på 285 mdr.
Vi får då ett nettosparande på ca 2710 mdr.


Det blev inte riktigt som du tänkte. Men jag vill iaf ge lite credit till ett seriöst försök. Tyvärr blir det lätt så här när folk tar emotionell ställning, och sedan skall försöka bevisa att känslorna hade rätt.
Jag rekommenderar att man mäter i verkligheten och drar slutsatser ur det.

Du har nämnt två olika mätperioder i ditt inlägg. Jag valde "Q2 2013 vs Q2 2017" som du skrev i tabellen.

Jag jämförde Q2 2014 med Q2 2017. Ledsen att det blev fel årtal i tabellen.

Hur som helst verkar jag ha varit otydlig med min poäng i inlägget, då du helt verkar ha missat den.

Vad jag tycker det ser ut som är att en väldigt stor del av hushållens ökade förmögenhet utgörs av ökade värden på tillgångar, alltså ej sparande. Mina två stora antaganden är då att svenska hushålls aktier och fonder i snitt har utvecklats som svenska börsens generalindex, samt att svenska hushålls bostadsrätters värde i snitt har följt HOX bostadsrättsindex. Två antaganden som jag tycker känns rimliga; vad tycker du?

Om vi tar dig själv som exempel: Q2 år 2014 äger du en bostadsrätt värd 1 Mkr, har aktier värda 1 Mkr samt har 100 000 kr på banken och inga skulder. Under de närmaste tre åren dricker du väldigt mycket öl, spelar på trav och åker till Thailand en gång per år. Detta resulterar i att pengarna på banken har försvunnit och istället har du ett lån på 400 000 kr. Dock så har bostadsrättens värde ökat med 41,2% till 1 412 000 kr, aktieinnehavet som är placerat i en indexfond har ökat med 28,8% till 1 288 000 kr.

Q2 år 2014 är du alltså skuldfri samt har tillgångar värda 2,1 Mkr. Q2 år 2017 har du ett lån på 400 000 kr samt tillgångar värda 2,7 Mkr. Din förmögenhet har alltså ökat från 2,1 Mkr till 2,3 Mkr. Betyder detta att du har sparat?
2017-11-25, 04:30
  #49616
Medlem
Tulliuss avatar
Penates index för Vasastan ligger nu under 90k gränsen! 89632 för att vara exakt.
2017-11-25, 04:32
  #49617
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Har det varit så i Schweiz?
Är de Schweiziska förorterna kända för bilbränder? Hur många krigare har Schweiz skickat till IS? Jag talar alltså om ett Sverige där vi pga att bostadspriserna inte längre ökar inte kan få ut mer krediter i ekonomin och därmed inte längre kan ge bidragstagarna den standard de vant sig vid. Extrapolera sedan från dagens missnöjesyttringar i form av upplopp och du får mitt scenario. Eller titta på Frankrike där militär patrullerar i stadsbilden så får du ytterligare saker att tänka på. Frankrike är ju som bekant lite före oss i nedförsbacken vad gäller förorter.

Citat:
Ursprungligen postat av Ejejj
Hur som helst verkar jag ha varit otydlig med min poäng i inlägget, då du helt verkar ha missat den.

Vad jag tycker det ser ut som är att en väldigt stor del av hushållens ökade förmögenhet utgörs av ökade värden på tillgångar, alltså ej sparande. Mina två stora antaganden är då att svenska hushålls aktier och fonder i snitt har utvecklats som svenska börsens generalindex, samt att svenska hushålls bostadsrätters värde i snitt har följt HOX bostadsrättsindex. Två antaganden som jag tycker känns rimliga; vad tycker du?
Men detta är inget konstigt för Alpha, två av de största posterna i hand analys av sparandet är ju ökning av aktievärden och ökning av värdet på andelar i bostadsrätter. Att dessa ökningar utgörs av luft som betalats med luft, dvs krediter skapade av bankerna, förekommer inte i hans värld där en kredit är lika god som en fysiskt existerande tillgång.
2017-11-25, 08:05
  #49618
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Chalmeristen
Men detta är inget konstigt för Alpha, två av de största posterna i hand analys av sparandet är ju ökning av aktievärden och ökning av värdet på andelar i bostadsrätter. Att dessa ökningar utgörs av luft som betalats med luft, dvs krediter skapade av bankerna, förekommer inte i hans värld där en kredit är lika god som en fysiskt existerande tillgång.

Det är ju också ett problem att det "ökade sparandet" har gjort ungdomen relativt sett fattigare än för några år sedan. De och andra mindre bemedlade har finansierat det här. Som fd moderat med en positivt naiv syn på Olof Palme vore det trevligare med jämnare spritt ägande.

Hur illa ser det egentligen ut i svensk ekonomi? Jag har inte kontaktat SCB men kan göra det i följande fråga. Hur utvecklas antalet heltidsarbeten i landet? Exakt. Med utvecklingen av "arbetade timmar" och skit målas en ljus bild upp. Är tveksam till om det säger särskilt mycket faktiskt.
2017-11-25, 08:42
  #49619
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Har du något som helst stöd för det. M3 har inte så mycket med pengar att göra. Går inte att betala med något som inte är avista.

Om ni nu vill kalla ändring i penningmängd för inflation får ni väl använda er av kontanter.

-------------------------------------------------
Som jag har påtalat tidigare så räcker det med att 350 mdr omsätts varje månad för att vi ska komma upp i BNP.

Resterande 2300 mdr som M1 utgörs av kan ligga exakt still. Dvs 86% av M1 har ingen påverkan på priser.

Det är omsatt penningmängd som har påverkan på priser.
Ni kan göra ett enkelt mått på "inflation" i betydelse ändrad penningmängd.

Mo = BNP/12.

Och så ser ni hur den ändras år efter år.
Hur stor blir den ändringen för varje år?

Har redan skippat kontanter till förmån för stabilare värden.
2017-11-25, 09:09
  #49620
Medlem
troglodytens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Tullius
Penates index för Vasastan ligger nu under 90k gränsen! 89632 för att vara exakt.

Not to worry, vi har två extremt sakkunniga här i tråden som kommer att stoppa raset. De har trots allt bevisat att prisnivåerna i princip är för låga eftersom amortering inte är amortering och räntan är ett sparande. Jag tror på dem, de fixar biffen. Snart kommer alla förstå och då går priset upp igen.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in