Citat:
Jag tänkte mig snarare att den som skrev det skulle förklara vad det skulle betyda.Nu verkar du ha gjort ett antagande men du berättar inte vad det antagandet är.
Citat:
Börsindex har under denna tidsperiod stigit med 28,8%, och HOX bostadsrättsindex i Sverige har stigit med 41,2%.
Om vi antar att hushållens aktier och fonder har följt börsindex under denna tidsperiod så utgörs 730 (28,8% av 2534) miljarder av ökningen av endast värdeökning. Endast 66 (796-730) miljarder utgörs alltså av tillfört kapital.
Även försäkringssparandet består till stor del av värdepapper som följt börsindex. Högst sannolikt utgörs även här största delen av ökningen på 24,7% av värdepapper som stigit i värde. Alltså troligen ingen större ökning pga tillfört kapital.
Om vi antar att hushållens tillgångar i form av bostadsrättsandelar hade följt bostadsindex så hade dessa ökat från 1791 till 2529 (1791 * 141,2%) miljarder under tidsperioden, vilket betyder att endast 36 (2565-2529) miljarder av ökningen utgörs av tillfört kapital.
Alltså, om vi bortser från värdeökning av redan innehavda tillgångar, så har hushållens tillgångar ökat med ca 533 (325 + 66 + 36 + 106) miljarder kr. Samtidigt har lånen ökat med 690 miljarder kr. Detta betyder alltså att hushållens totala förmögenhet, bortsett från ökade värden på redan innehavda tillgångar, minskat med ca 50 (690-533 miljarder kr / 3 år) per år sista åren.
Detta borde betyda att genomsnittssvensken har haft ett "sparande" på ca -5000 kr/år eller -400 kr/månad sista tre åren. Alltså borde påståendet om att svenska hushåll lever på lån vara ganska korrekt? Detta eftersom tillgångar som ökar i värde inte borde ses som sparande.
Rätta mig om jag tänker fel, men beskriv då gärna utförligt vad som inte stämmer med mitt tankesätt!
Under den angivna perioden ökade nettotillgångarna med 3 465 791 MSEK. Man bör ju inte tappa bort den ökningen. Att hushållen investerar är inte detsamma som att de lever på lån.
Kod:
Q2 2013 vs Q2 2017
Sedlar, mynt och Inlåning 1459 1784 = +325 (+22,3%)
Aktier och fonder 2534 3330 = +796 (+31,4%)
Bostadsrättsandelar 1791 2565 = +774 (+43,2%)
Försäkringssparande 4029 5031 = +1002 (+24,7%)
Övriga tillgångar 395 501 = +106 (+26,8%)
Lån 3170 3860 = +690 (+21,8%)
Börsindex har under denna tidsperiod stigit med 28,8%, och HOX bostadsrättsindex i Sverige har stigit med 41,2%.
Om vi antar att hushållens aktier och fonder har följt börsindex under denna tidsperiod så utgörs 730 (28,8% av 2534) miljarder av ökningen av endast värdeökning. Endast 66 (796-730) miljarder utgörs alltså av tillfört kapital.
Även försäkringssparandet består till stor del av värdepapper som följt börsindex. Högst sannolikt utgörs även här största delen av ökningen på 24,7% av värdepapper som stigit i värde. Alltså troligen ingen större ökning pga tillfört kapital.
Om vi antar att hushållens tillgångar i form av bostadsrättsandelar hade följt bostadsindex så hade dessa ökat från 1791 till 2529 (1791 * 141,2%) miljarder under tidsperioden, vilket betyder att endast 36 (2565-2529) miljarder av ökningen utgörs av tillfört kapital.
Alltså, om vi bortser från värdeökning av redan innehavda tillgångar, så har hushållens tillgångar ökat med ca 533 (325 + 66 + 36 + 106) miljarder kr. Samtidigt har lånen ökat med 690 miljarder kr. Detta betyder alltså att hushållens totala förmögenhet, bortsett från ökade värden på redan innehavda tillgångar, minskat med ca 50 (690-533 miljarder kr / 3 år) per år sista åren.
Detta borde betyda att genomsnittssvensken har haft ett "sparande" på ca -5000 kr/år eller -400 kr/månad sista tre åren. Alltså borde påståendet om att svenska hushåll lever på lån vara ganska korrekt? Detta eftersom tillgångar som ökar i värde inte borde ses som sparande.
Rätta mig om jag tänker fel, men beskriv då gärna utförligt vad som inte stämmer med mitt tankesätt!
Men låt oss för all del gå igenom ställningsvärdena:
Kontanter: minskning med ca 25 mdr. En del bör väl hänföras till företag.
Inlåning: Dvs utlåning till banker. Ökning 411 mdr. Detta är ett odiskutabelt sparande
Obligationer: Ökning 18 mdr. Detta är ett odiskutabelt sparande
Direktägda aktier: Ökning 918 mdr. Här ville du slarva bort tillgångsökning av okänd anledning.
Aktiebolag ökar och minskar i värde av lite olika anledningar. I huvudsak av förändrade utsikter för vinster. En del av detta beror på investeringar. Dvs ägarna gör emissioner och avstår utdelning för att förbättra framtida vinster. Lyckas man stiger värdet på bolaget.
Du betraktar alla investeringar som konsumtion. Eller iaf icke-sparande.
Nu skulle man behöva veta hur mycket av värdeökning som är investeringar. Lyckade såväl som misslyckade. Nivån kan jag inte utantill. Men någon kanske kan ta reda på den.
Låt oss säga att iaf hälften är sparande. Det är 5%. Borde inte vara för mycket.
Fondandelar: Ökning 386 mdr. Man borde kunna föra samma resonemang här. Här är dessutom en del räntefonder. Där kan man inte tala om något annat än direkt sparande. Det är ungefär som att ha bankkonto eller obligationer direkt.
Bostadsrättsandelar: Ökning 955 mdr. En del är nyproduktion. Vet inte hur mycket det kan vara 80 mdr? En del är renovering och modernisering. Man kan försöka approximera det genom att titta på byggmarknadsförsäljningen. Den är ca 40 mdr per år. Sedan anlitas hantverkare mm. låt oss säga att det blir 80 mdr per år. Men en del av detta går till småhus. Det får vi räkna bort. Säg 30 mdr till BR. Och så har vi vitvaror mm. Säg 40 totalt. Det blir 160 mdr för perioden. Då har vi ungefär 710 mdr kvar. Det skulle då motsvara ökning av markvärde. Det blir 710 KSEK/BR. Men det lär vara mer än markpriset. Så det kan inte riktigt stämma.
Men låt oss säga att vi iaf har investeringar på 240 mdr. Sedan får man nog tillta närmare på detta.
Fritidshus i utlandet.: Ökning 44 mdr. Tja det kan väl vara köp. Dvs investeringar. Vet inte om de kan sägas ha någon direkt värdeökning.
Pensionssparande: Ökning 222 mdr. Vet inte om det finns inslag av icke-sparande här. Och vad det skulle vara. Huvuddelen är sk traditionell försäkring.
Tjänstepensioner: Ökning 813 mdr. Samma visa här. Huvuddelen är sk traditionell försäkring.
Premiepensioner: Ökning 525 mdr. Här är nog mycket fonder av olika slag. Runt om i världen. Vet inte om det skulle finnas så mycket av ökningen som inte är insättningar och investeringar. Återinvestering av avkastning får sägas vara sparande.
Övrigt: Ökning 52 mdr. Mest periodiseringar.
Vi hamnar då på ca 3000 mdr sparande under perioden.
Skuld Ökning 856 mdr under perioden.
Vidare är en del av skulden kopplad till fastigheter. T ex småhus. Och det finns dubbelt så mycket småhus som BR. Så 2/3 av skuldökningen borde kopplas till dessa. Fastigheter är inte med sammanställningen då de inte räknas till finansiellt sparande. Kvar blir då en skuldökning på 285 mdr.
Vi får då ett nettosparande på ca 2710 mdr.
Det blev inte riktigt som du tänkte. Men jag vill iaf ge lite credit till ett seriöst försök. Tyvärr blir det lätt så här när folk tar emotionell ställning, och sedan skall försöka bevisa att känslorna hade rätt.
Jag rekommenderar att man mäter i verkligheten och drar slutsatser ur det.
Du har nämnt två olika mätperioder i ditt inlägg. Jag valde "Q2 2013 vs Q2 2017" som du skrev i tabellen.
__________________
Senast redigerad av Alpha101 2017-11-25 kl. 00:02.
Senast redigerad av Alpha101 2017-11-25 kl. 00:02.