2010-01-29, 21:51
#13
Sverige och guldmyntfoten
Sverige införde guldmyntfoten år 1873 och kom att behålla den fram till år 1931 då en rörlig växelkurs infördes efter en spekulation mot kronan. På tre månader minskade valutareserven från 300 miljoner till 30 miljoner. Försvaret av den svenska kronan misslyckades.
Storbritannien återgick till gulmyntfoten år 1925, (efter första världskriget). Resultatet blev förödande för Storbritanniens exportindustri, som tappade sin konkurrensförmåga med våldsam arbetslöshet som följd. Resultatet för svensk del innebar att importen ”ominriktades” från Storbritannien till Tyskland som hade öppnat för export efter att den franska ockupationen hävdes år 1924 av kolgruvorna i Ruhrområdet.
Storbritannien tvangs lämna guldmyntfoten och den 27 sept 1931 följde Sverige exemplet kallat ”depecisering” (i praktiken devalvering) av kronan med 30 %. Riksbanken höjde diskontot till 8%. Resultatet blev att utländska köpare betalade mindre i pund eller dollar räknat, för svenska varor. Omvända förhållandet gällde för import som gjorde att man fick betala mer för utländska varor. I samband med att Sverige lämnade guldmyntfoten infördes förbud för bankerna att belåna aktier.
Efter en period av rörlig växelkurs, mellan åren 1933 till 1938, knöts kronan till brittiska pundet. Under krigsåren 1939-1944 var kronan knuten till dollarn. Från år 1944 knöts olika västländer, däribland Sverige, sina valutor till den amerikanska dollarn som var fritt utbytbar mot de andra valutorna. I sin tur var dollarn knuten till guldet. Dollarn verkade som en reservvaluta och överallt internationellt gångbar med ett fast pris. Systemet kallades Bretton Woods efter den plats i USA där överenskommelsen ingicks. (När den amerikanska dollarn försvagades mot slutet av 1960-talet höll inte systemet längre samman).
De famösa följderna av den gemensamma brittisk- tysk- franska uppvaktningen hos amerikanska FED, år 1927 gav indirekt en börskrasch som fick förödande konsekvenser för ekonomin hos större delen av världens länder.
Effekterna av den amerikanska börskraschen drabbade med viss eftersläpning också Sverige. Krisen drabbade till en början främst Jordbruket, spannmåls- och betodlingen blev hårt trängd på grund av utländsk konkurrens. Svensk exportindustri fick känning av krisen och i jan 1931 var 20 % av fackföreningarnas medlemmar arbetslösa. I dec 1932 var 32 % arbetslösa vilket i siffror betydde över 100.000. Under dessa år kom årskullar födda under första världskriget ut på arbetsmarknaden som hade få anställningar att erbjuda.
Stora svårigheter drabbade också Sveriges exportindustri inom pappers- och massahanteringen där Ivar Kreuger (se nedan) hade stora ekonomiska intressen. Verkligt kritiskt blev det först i juli 1931 då den österrikiska banken Kreditanstalt inställde betalningarna. Denna krasch fick en dominoeffekt med en följd av konkurser och betalningsinställningar i hela Europa.
Kreuger kraschen 1932
Claes Lindskog - skriver initierat om ingenjören Ivar Kreuger (1880-1932) som bildade det första svenska globala företaget, AB Kreuger & Toll. [Ref 4-2] Ivar Kreuger kom senare att populärt bli kallad för "Tändstickskungen". År 1911 blev han ombedd att genomföra en omorganisation av tändsticksfabrikerna i hemstaden Kalmar med omnejd och var redan en väletablerad företagare. Tillsammans med en annan ung byggnadsingenjör, Paul Toll, bildades byggnadsföretaget Kreuger & Toll som kom att medverka i flera större byggprojekt bl a i Stockholm. Under lärotid i USA, vann Kreuger erfarenheter att bygga med armerad betong. Efter att Svenska Tändsticks Aktiebolaget bildandes 1917 kom verksamheten alltmer att inriktas på att bygga upp en finans- och industrikoncern med Svenska Tändsticks Aktiebolaget som grund.
Som störst omfattade koncernen 250 fabriker i 40-tal länder, varav monopol rådde eller monopolliknande förhållanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjärdedelar av hela världens dåvarande tändsticksproduktion. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet förvärvades aktier i främst tändsticksföretag, svenska industriföretag och fastigheter.
Därutöver lånade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol på tändstickstillverkning och/eller -försäljning i de olika länderna. AB Kreuger & Toll hade aktiemajoriteten i stora svenska industrier bl a LM Ericsson, SCA och Boliden. En viss del av det omfattande aktieinnehavet utgjorde säkerhet för banklån. Börskraschen på Wall Street 1929 sammanföll med tillkännagivandet av Kreuger och Toll dittills största emission på den amerikanska marknaden som bl a skulle gå till ett lån till Tyskland på 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick svårare att uppbringa kapital till sin verksamhet som ledde till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, då Kreuger vände sig till Riksbanken som med statsminister CG Ekmans ingripande kunde lösa den akuta krisen. Men statsminister CG Ekman hade överträtt sina befogenheter och tvangs avgå.
Under 1932 var Kreuger verksam med att förbereda ett tändsticksmonopol i Italien, där han i hemlighet förvärvat aktier de största tändsticksföretagen. Under denna tid blev han tvungen att genom stödköp av aktier i de egna företaget motverka baisse spekulationer på aktiemarknaderna. I samband härmed genomförde pressen negativ ryktesspridning.
Ivar Kreuger avled den 12 mars 1932 i sin lägenhet i Paris. Omständigheterna kring hans död blev aldrig helt klarlagda. Fastställdes vid ofullständiga utredningar att Kreuger begick självmord, men andra uppfattningar hävdar att han blev mördad. Ivar Kreugers död utlöste det man kallade Kreugerkraschen. Många svenskar hade investerat omfattande kapital i Kreugers bolag, som gick förlorade när AB Kreuger & Toll samt IMCO, det amerikanska dotterföretaget till STAB, förklarades i konkurs och övertogs av finansmannen J, P. Morgan. I Sverige övertogs Kreugers tillgångar i SCA och LM Ericson av svenska banker tillhörande Wallenberg sfären.
1930-talsskrisen i Sverige blev kortare och dämpad - jämfört med andra länder. Härtill finns flera orsaker:
1. Sverige övergav guldmyntfoten 1931 som innebar en deprecisering, egentligen en devalvering kring 30%, varvid industrins konkurrenskraft ökade.
2. Rationalisering av svenskt näringsliv under 1920-talet innebar utveckling av en rad nya produktions- och rationaliseringsvinster.
3. Den socialdemokratiska politiken, efter valsegern 1932 innebar en aktiv konjunkturpolitik. 1920-talets passiva syn på arbetslösheten och förknippade problem ersattes av uppfattningen att arbetslösheten i ”dåtiden” kunde åtgärdas.
4. Slutligen rustade Europas länder under 1930-talet som kom att påverka industrins orderingång.
Referenser
Ref 4-1 ”Vår Ekonomi” , Klas Eklund, Prisma 2004, ISBN 91-518-4352-8.
Ref 4-2 ”Ivar Kreuger – en storsvensk dröm”, Claes Lindskog, Askild & Kärnekull 1970.
= = =Slut del 2 av 2= = =
Sverige införde guldmyntfoten år 1873 och kom att behålla den fram till år 1931 då en rörlig växelkurs infördes efter en spekulation mot kronan. På tre månader minskade valutareserven från 300 miljoner till 30 miljoner. Försvaret av den svenska kronan misslyckades.
Storbritannien återgick till gulmyntfoten år 1925, (efter första världskriget). Resultatet blev förödande för Storbritanniens exportindustri, som tappade sin konkurrensförmåga med våldsam arbetslöshet som följd. Resultatet för svensk del innebar att importen ”ominriktades” från Storbritannien till Tyskland som hade öppnat för export efter att den franska ockupationen hävdes år 1924 av kolgruvorna i Ruhrområdet.
Storbritannien tvangs lämna guldmyntfoten och den 27 sept 1931 följde Sverige exemplet kallat ”depecisering” (i praktiken devalvering) av kronan med 30 %. Riksbanken höjde diskontot till 8%. Resultatet blev att utländska köpare betalade mindre i pund eller dollar räknat, för svenska varor. Omvända förhållandet gällde för import som gjorde att man fick betala mer för utländska varor. I samband med att Sverige lämnade guldmyntfoten infördes förbud för bankerna att belåna aktier.
Efter en period av rörlig växelkurs, mellan åren 1933 till 1938, knöts kronan till brittiska pundet. Under krigsåren 1939-1944 var kronan knuten till dollarn. Från år 1944 knöts olika västländer, däribland Sverige, sina valutor till den amerikanska dollarn som var fritt utbytbar mot de andra valutorna. I sin tur var dollarn knuten till guldet. Dollarn verkade som en reservvaluta och överallt internationellt gångbar med ett fast pris. Systemet kallades Bretton Woods efter den plats i USA där överenskommelsen ingicks. (När den amerikanska dollarn försvagades mot slutet av 1960-talet höll inte systemet längre samman).
De famösa följderna av den gemensamma brittisk- tysk- franska uppvaktningen hos amerikanska FED, år 1927 gav indirekt en börskrasch som fick förödande konsekvenser för ekonomin hos större delen av världens länder.
Effekterna av den amerikanska börskraschen drabbade med viss eftersläpning också Sverige. Krisen drabbade till en början främst Jordbruket, spannmåls- och betodlingen blev hårt trängd på grund av utländsk konkurrens. Svensk exportindustri fick känning av krisen och i jan 1931 var 20 % av fackföreningarnas medlemmar arbetslösa. I dec 1932 var 32 % arbetslösa vilket i siffror betydde över 100.000. Under dessa år kom årskullar födda under första världskriget ut på arbetsmarknaden som hade få anställningar att erbjuda.
Stora svårigheter drabbade också Sveriges exportindustri inom pappers- och massahanteringen där Ivar Kreuger (se nedan) hade stora ekonomiska intressen. Verkligt kritiskt blev det först i juli 1931 då den österrikiska banken Kreditanstalt inställde betalningarna. Denna krasch fick en dominoeffekt med en följd av konkurser och betalningsinställningar i hela Europa.
Kreuger kraschen 1932
Claes Lindskog - skriver initierat om ingenjören Ivar Kreuger (1880-1932) som bildade det första svenska globala företaget, AB Kreuger & Toll. [Ref 4-2] Ivar Kreuger kom senare att populärt bli kallad för "Tändstickskungen". År 1911 blev han ombedd att genomföra en omorganisation av tändsticksfabrikerna i hemstaden Kalmar med omnejd och var redan en väletablerad företagare. Tillsammans med en annan ung byggnadsingenjör, Paul Toll, bildades byggnadsföretaget Kreuger & Toll som kom att medverka i flera större byggprojekt bl a i Stockholm. Under lärotid i USA, vann Kreuger erfarenheter att bygga med armerad betong. Efter att Svenska Tändsticks Aktiebolaget bildandes 1917 kom verksamheten alltmer att inriktas på att bygga upp en finans- och industrikoncern med Svenska Tändsticks Aktiebolaget som grund.
Som störst omfattade koncernen 250 fabriker i 40-tal länder, varav monopol rådde eller monopolliknande förhållanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjärdedelar av hela världens dåvarande tändsticksproduktion. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet förvärvades aktier i främst tändsticksföretag, svenska industriföretag och fastigheter.
Därutöver lånade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol på tändstickstillverkning och/eller -försäljning i de olika länderna. AB Kreuger & Toll hade aktiemajoriteten i stora svenska industrier bl a LM Ericsson, SCA och Boliden. En viss del av det omfattande aktieinnehavet utgjorde säkerhet för banklån. Börskraschen på Wall Street 1929 sammanföll med tillkännagivandet av Kreuger och Toll dittills största emission på den amerikanska marknaden som bl a skulle gå till ett lån till Tyskland på 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick svårare att uppbringa kapital till sin verksamhet som ledde till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, då Kreuger vände sig till Riksbanken som med statsminister CG Ekmans ingripande kunde lösa den akuta krisen. Men statsminister CG Ekman hade överträtt sina befogenheter och tvangs avgå.
Under 1932 var Kreuger verksam med att förbereda ett tändsticksmonopol i Italien, där han i hemlighet förvärvat aktier de största tändsticksföretagen. Under denna tid blev han tvungen att genom stödköp av aktier i de egna företaget motverka baisse spekulationer på aktiemarknaderna. I samband härmed genomförde pressen negativ ryktesspridning.
Ivar Kreuger avled den 12 mars 1932 i sin lägenhet i Paris. Omständigheterna kring hans död blev aldrig helt klarlagda. Fastställdes vid ofullständiga utredningar att Kreuger begick självmord, men andra uppfattningar hävdar att han blev mördad. Ivar Kreugers död utlöste det man kallade Kreugerkraschen. Många svenskar hade investerat omfattande kapital i Kreugers bolag, som gick förlorade när AB Kreuger & Toll samt IMCO, det amerikanska dotterföretaget till STAB, förklarades i konkurs och övertogs av finansmannen J, P. Morgan. I Sverige övertogs Kreugers tillgångar i SCA och LM Ericson av svenska banker tillhörande Wallenberg sfären.
1930-talsskrisen i Sverige blev kortare och dämpad - jämfört med andra länder. Härtill finns flera orsaker:
1. Sverige övergav guldmyntfoten 1931 som innebar en deprecisering, egentligen en devalvering kring 30%, varvid industrins konkurrenskraft ökade.
2. Rationalisering av svenskt näringsliv under 1920-talet innebar utveckling av en rad nya produktions- och rationaliseringsvinster.
3. Den socialdemokratiska politiken, efter valsegern 1932 innebar en aktiv konjunkturpolitik. 1920-talets passiva syn på arbetslösheten och förknippade problem ersattes av uppfattningen att arbetslösheten i ”dåtiden” kunde åtgärdas.
4. Slutligen rustade Europas länder under 1930-talet som kom att påverka industrins orderingång.
Referenser
Ref 4-1 ”Vår Ekonomi” , Klas Eklund, Prisma 2004, ISBN 91-518-4352-8.
Ref 4-2 ”Ivar Kreuger – en storsvensk dröm”, Claes Lindskog, Askild & Kärnekull 1970.
= = =Slut del 2 av 2= = =
