Ger markägande ett oproportionerligt stort inflytande?

Efter att ha läst om hur markägaren rimligen bör få stifta lagar i en NV-stat väcktes följande tanke: Ger markägande ett oproportionerligt stort inflytande? I så fall, och av denna anledning, är principerna kring markägande och huruvida alla kan införskaffa mark bland det viktigaste vi måste ta ställning till, långt viktigare än till exempel ägandefrågor kring lösöre?

Jag har två anledningar att ställa frågan, utan att egentligen ha funderat hela varvet på huruvida de är relevanta. Förhoppningsvis kan en intressant diskussion komma ur dem.

• Ingen människa kan existera utan att befinna sig någonstans.
  Man kan inte välja bort att "konsumera" fysiskt befinnande, vilket man till och med kan göra - åtminstone i någon minut - med luft. Medför detta faktum några unika problem?
• Vad i just markägande ger rätten att sätta regler för allt, även det som inte berör det jag äger härpå?
  Kan jag förbjuda slagsmål på min mark just för att kombatanterna måste befinna sig på min gräsmatta vid utövandet? Om jag ger någon rätt att befinna sig på min mark, är det propotionerligt att fullständigt få bestämma vad de får och inte får göra? Om inte, var går en rimlig gräns?

(Möjligen förs diskussionen bäst i samma tråd som jag inledningsvis länkar till. Troligtvis skiljer sig de båda ämnena tillräckligt för att motivera två trådar. Om inte, så slå gärna samman dem.)

Ja jag tycker markägande får för stort inflytande..Känns som att NV förespråkare vill gå tillbaka 100-200 år i utvecklingen och låta godsherrarna bestämma allting..Men jag hade gillat NVstaten som ide om alla fick en bit mark men det lär inte hända om det införs eftersom teorin bygger på rätten till ägande så hur ska man då ta ifrån dem som har mycket och ge det till dem som inget har utan att tappa trovärdighet?


Mycket liberalism känns ganska motsägelsefull,t.ex iden om att var man har rätten att bestämma över sin kropp,sin egendom och sina pengar borde utesluta fängelser,allmän skolplikt,drogförbud etc..Miljöpartiets ide om fri invandring är riktigt rolig också,dem tycker att ingen ska få bestämma var någon annan ska få bo..Jag tycker det skär sig rätt rejält med den privata äganderätten.."Nu vill jag bo på grannens tomt!" Självklart skulle dem själva säga att det bara gäller inom ett lands gränser men då faller ju hela den rättsfilosofiska aspekten av argumentet och man har ingen anledning att ta förslaget på allvar. Då handlar det bara om något dem tycker är gulligt.


OM nvstaten skulle införas idag på global nivå skulle bara dem största företagen ta över mycket av staternas funktioner och jag har ingen anledning att tro att dem skulle vara mindre förtryckande..
Jag gillar iden om att stifta lagar på min egen tomt,exempelvis här är det lagligt att ta droger..Problemet kommer när någon som äger 1000 olika fastigheter och folk måste rätta sig efter dem nya lagarna på hans "marker"..För det första blir det rätt krångligt att hålla reda på det för det andra tycker inte jag att man ska behöva rätta sig efter massa speciella lagar för att t.ex gå och handla hos en viss person. Sen finns det ju en hel del risk för diskriminering,t.ex inga negrer i affären för dem snor saker..

Man skulle kunna argumentera att dem här markägarna tjänar på att ha "bra" lagar för att inte förlora kunder men det förutsätter att människor är rationella till varje pris..Sen kommer problemet om en personen äger så mycket att han inte behöver rätta sig efter kunderna för dem har inget annat val än att shoppa hos honom..Där jag bor finns det t.ex. bara Ica så om jag blir missnöjd med servicen eller något annat måste jag åka tåg till en annan stad för att kunna handla mat,det kostar pengar och tid..

Problemet med NVstaten(och alla andra ideologier också) är att dem utgår så mycket från ett individ eller gruppperspektiv istället för att se hur hela "samhällsorganismen" påverkas...

Lite tunt med svar. Ska jag tolka detta som att frågan är uttjatad (länk uppskattas), självklar (hinta gärna), otydlig eller ointressant, eller formuleras i detta nu välgenomtänkta och tydliga svar som får mig att undra hur jag kunde missa det uppenbara svaret?

Ja, markägande ger stort inflytande från markägaren, jämfört med vad en enskild individ som inte äger land har. Men givet att det finns flera markägare finns det konkurrens som hindrar landägare att sätta upp lagar som stater.

Däremot kan jag tänka mig att göra undantag mot markägarprincipen om det bara finns några få landägare som försöker etablera en stat eller liknande.

Jag skulle säga att frågan inte är uttjatad men att de flesta jag pratat med utgår från att ett otal antal olika landägare inte är något hinder för frihet utan snarare gör att några få personer som vill leva i ofrihet får möjlighet att göra det. Alltså att principen finns för de som vill leva i en miljö där vissa företeelser inte är tillåtna.

Efter vilken princip agerar socialliberaler när de bedömer omfattningen av lagar och tvång som krävs för att maximera de positiva friheterna?

Du går alltså på linjen att markägaren får sätta upp de regler han finner lämpliga, oavsett hur fria eller ofria de kan anses vara, om än med ett aber vid kraftigt skev konkurrens.

Är frihet på nåder av andra verklig frihet? (Scenario: ingen mark finns att muta in utan man tvingas underkasta sig någons regler, även om dessa är noll och inga). Är frånvaron av möjlighet att välja egna regler, antingen som markägare eller invånare, ofritt?

Ur principen om markägarens totala rätt att välja regler torde följa att en individs fullständiga frihet (här i liberalismens mening) kräver (EDIT: möjlighet -> rättighet) rättighet till eget markägande, vilket i sin tur ger stor tyngd åt Lockes villkor "enough, and as good, left in common for others."?

(Alltför flummigt?)

Med risk för att vara tjatig (det har funnits flera trådar om olika aspekter av jordägande som dock ofta lett ungefär hit), men har du hört talas om principen om besittning och bruk? Det låter som att du tänker dig en liknande idé i alla fall. Lite att läsa om denna princip, om du är intresserad:
http://mutualism.blogg.se/2008/may/l...ordfragan.html
http://mutualist.org/id66.html
http://flag.blackened.net/daver/anar.../tucker29.html

Jamen, jag tror att du har givit dem till mig förr. Icke desto mindre - tack för din hjälp.

Tråden är för min del ett sätt att testa de logiska konsekvenser jag tycker mig snubbla över i mitt, sedan ganska länge pågående, sökande efter en ideologisk hemmahamn. På sistone har resan tagit mig i riktningar jag inte hade förväntat mig.

Denna fråga är väldigt viktig, ja. Sen, är det någon som argumenterar emot äganderätt kring lösöre? Till och med kommunister bryr sig väl inte om man äger småsaker, det är produktionsmedlen som är problemet, eller?

Ja, det medför ett problem ifall man har absolut markägande. I teorin skulle ett fåtal personer kunna äga all mark, och de skulle, i teorin, kunna tvinga dig bort från deras mark. Var ska du då bo? Får du ens leva?

Det du kan göra är att sätta upp regler, och om de bryter dessa regler får du kasta ut dem/be dem att gå. Du får dock inte sätta upp en regel i stil med "Tuggar du tuggummi har du begått ett brott och skall böta 10 000 kronor" eller liknande.

Hur bör detta problem lösas, då? Med besittning och bruk, det som BRT förespråkar.

Just det scenario du tar upp är varför jag har med ett undantag, för att undvika att leva på andras nåder. Ja, att inte ha en reell möjlighet att bo i ett fritt område eller som markägare inte kunna bestämma regler på sitt landområde är ofritt. Jag vet att med absoluta rättigheter går det inte att säga det, men jag förespråkar inte absoluta rättigheter.


Naej, det kräver inte rätt till markägande, men det skulle kräva att det finns tillräckligt stora frihetliga områden i ens närhet. Men man skulle ju kunna gå att tolka Locke på det sättet, ja.

Det verkar onekligen vara ett gott sätt att lösa bekymmer med allas möjlighet till egen mark. Jag ska bestämt läsa på och fundera lite djupare på följderna av detta och huruvida jag tycker att det är rättfärdigt att äga mark utan att bruka den.


Ett mer nyanserat synsätt än det jag härledde, och i praktiken - under rätt förutsättningar - säkert fullgott.

Tack, mina herrar.

Det finns INGET som ger större ojämlikhet mellan människor än markägande.

Att ha ägt mark har varit avgörande i tusentals år.

De som äger marken i landet äger landet.