Varför överanvänder många invandrare ordet "faktiskt"?

I vilka sammanhang tänker du då? Actually används ju trots allt rätt ofta som utfyllnadsord i engelska.

Jag har inga konkreta exempel men har ett flertal gånger stött på det, precis som man hör invandrare slänga in "faktiskt" helt fel.

Protokollet för att använda »faktiskt« i en vädjan är lite komplicerat. I ideomatisk svenska handlar det om en vädjan att faktiskt acceptera ett negativt besked. Ordboken skriver:

faktiskt ... Betydelsenyans b) som rent utfyllnadsord el. för att uttrycka vädjan e.d.:
jag har faktiskt inte tid just nu; jag kan inte låna dig 10 000 kr., det får du faktiskt förstå

I den situationen är »faktiskt« mildrande, medan »faktiskt« kan kännas näsvist vid positivt besked, en fråga etc. Nyanserna i idiom är svåra för den som lär sig ett nytt språk i vuxen ålder. Ni minns väl frasen gravad hund.

— Nu får du faktiskt ta ner fötterna från bordet! (faktiskt som eufemism för fantamig)

För den som var barn på 60-talet och ung på 70-talet torde det förstärkande "faktiskt" finnas i åminnelse.

-Jag är less på det här nu. Faktiskt!

-Jag har pluggat hårt i helgen. Faktiskt!

Detta "faktiskt" hade en kusin-föregångare i "tyvärr" och en kusin-efterföljare i "fattar du".

-Jag tänker inte göra läxan. Tyvärr!

-Jag är inte trött. Tyvärr!

-Vi kommer att åka ner till stan vid sex. Fattar du! (alltså inte ens en retorisk fråga - endast ett förstärkande tillägg)

Att jämföra med:

— Nu får du verkligen ta ner fötterna från bordet! (verkligen som eufemism för annars så...!)

Det beror helt och hållet på bemärkelsen. Jag hävdar att det kommer spontant, jag har svårt att tro folk som överhuvudtaget bryr sig. Finns de som säger "faktiskt" 24/7.


"Jag ska faktiskt börja igen..."

"Skola går skit, faktiskt"



Osv osv