Silver-krut!

jo jag har för mig det... men ja kan ha fel

Jag har väl filtrerat bort den informationen då antar jag...



Tro inte att du slipper de bara för att du har ett bättre träslag.


Ingen aning. Jag kom faktiskt på den där grejen själv innan jag fick veta att det också används "på riktigt" och att det kallas vindsiktning.

Jag har inget lämpligt att länka till.

Om vi skall dra till med något enkelt (och ineffektivt) så kan du testa med ett par fläktar till datorchassin monterade efter varanra(med motvänd rotationsriktning så att de blir tillräckligt starka. Om båda snurrar åt samma håll så kommer luften bara att rotera. fläkt nr. 2 får då ingen större effekt)

Gör någon motordriven trumma med skovlar i där kolet vältras runt. I botten på trumman sitter ett filter typ toapapper eller nåt, som luft kan passera in igenom. när trumman vältras runt så följer dammet med luften som sugs igenom.

Detta damm kan sedan fångas upp i ett filter i en annan behållare. OBS! Fläktarna måste suga igenom luften. trycks luften igenom så kommer det att blåsa ut kol ur alla springor. Det kommer ändå ut en del koldamm genom filtret så gör också detta tomhus. Koldamm är nog inte bra i lungorna heller, även om aluminium är värre. Hur processen ska genomföras egentligen vet jag som sagt inte.

Jag försökte skicka med en ASCI-skiss men texteditorn på det här forumet är nämligen konstruerad så att överflödiga mellanslag tas bort, och dessutom så används ett typsnitt som inte har konstant teckenbredd.

Har lite funderingar om svartkrut e ny på forum prylen kanske man skulle starta en ny spalt? men jag klämer in dom
här eftersom ämnet rör svartkrut oså


Skitnät] till svartkrut typ dom på Svenskakemi 80/500 um e de någon standard eller varför just 80/500 å inga andra?

Några generella regler vad dom olika um används till? (eller vad dom oftast används till)

Um] Att de e kronstorleken har jag fattat och att lägre um finare korn men vad står um för ?

Pressat krut] =få in salpetert i porerna på kolet och krossa å dela in storlekarna eller bara krossa?

Bentonit] Varför andvänds just denna till pyro vilken speciella egenskap har den ?

Å varför har pyro inte sin egna spalt där ute ? lite på underground några på v&m kanske dum fråga ?


(Å de här med att göra egna papphylser (smällare) funka inte bra så skall testa dom hylserna på sk)

Vet inte, över lag så är siktnät av finare storlek svåra att få tag på.


Du kan väl sikta det du vill med dem, några speciella användningsområden för just de storlekarna känner jag inte till.


Mikrometer=miljondels meter. en mikrometer är 0,001 mm, 1000mikrometer är alltså 1 millimeter.



Meningen är att fukta det malda svartkrutet med hett destillerat vatten (olika uppgifter förekommer här några kör 3-4% andra 8% så jag går inte in på det mer) Sedan pressa till en kaka med densiteten runt 1,7g/kubikcentimeter (vi snackar tryck på 5-10ton för en puck) vattnet pressas ur något/helt genom att man lämnat en minimal glipa i presskolven för vattnet att ta sig ur. Resultatet är en hård kaka/puck. låt den torka mer eller krossa direkt och sila till olika storlekar. Du kan också upprepa processen (fukta, pressa, krossa).

Är inte så inne på keramik men bentonit är billigt och lättillgängligt men visst, andra leror används - kaolinlera ex.vis, kineserna kör ngn röd lera i sina fyrverkerier. (detta är väl antagligen den lera du stött på tidigare i fyrverkerier)


Viljan att ha ett kemi-forum har varit uppe förr, sök.



Papper utvidgar sig i en riktning (2-3% eller något) så fukta hela papperet innan med en lim/vatten blandning och mät i vilken riktning det utvidgar sig - den riktningen rullar du i, när papperet torkar så stramar det sedan åt åt din hylsa. Det är meningen iaf.

Om jag inte har sagt det här tidigare:
Köp ett gäng billiga marmormortlar för 60-80 kr/st (du måste kolla dem först. Det kan vara väldigt ojämn kvalite, dvs att en del att jättejämna och andra inte. Om det är grova spår i ytan efter svarvningen så att det inte blir kontakt sten mot sten mellan mortel och stav överallt så funkar ju inte malningen så bra. Då måste du blanda hemskt mycket med sked också för att allt skall bli riktigt malet.
Marmor är kalciumkarbonat så det är helt ofarligt. Lite kalciumkarbonat kan snarare vara bra eftersom det är ett buffertämne.
En järnmortel är inte så lyckad eftersom järn är känsligt för korrosion.(rostar)
järnföreingar som t.ex rost fungerar som katalysatorer och gör alltså blanningarna känsligare. röd järnoxid används t.ex som katalysator i kompositkrut (rymdfärjans hjälpraketer innehåller 1,3%) om du skall ha en järnmortel till något så är det i så fall kol. Många salter angriper järn ganske kraftigt och påskyndar rost [B[..rejält![/b] Förvara heller aldrig salter i plåtburkar. När plåtburkarna börjar rosta, vilket de garanterat gör, så blir innehållet förorenat = farligt.

1.) Ämnen som är lättlösliga i vatten kan du mala i samma mortel eftersom det går att tvätta ur emellan(du skall alltid rengöra noga. Om du t.ex. har en burk med malen salpeter i så skall du veta att det är just bara salpeter och inget annat i den. Renhet är A och O. Det kommer du definivivt att märka när du börjar med färger. Kommer det i minsta lilla natrium i någon form så blir alla färger förstörda eftersom natrium ger så kraftig gul effekt)

2.) Svavel, och svartkrutsliknanade kompositioner av svavel, kol och salpeter kan du nog mala i samma mortel, men du kan INTE använda den morteln till att mala andra oxidationsmedel eftersom du aldrig får bort svavlet helt ur morteln, och svavel är som bekannt en farlig rackare som kan ställa till en del om det hamnar fel.
Salpetern försvinner när du tvättar noga, och lite kol utgör inte något hot, så om den här morteln är väl rengjord så kan du även mala svavel som skall vara till andra tillämpningar i den ...tycker jag i alla fall.

3.) Kol som är ett mycket vanligt bränsle kan däremot användas i blandningar där svavelrester inte får finnas med så kol måste du ha en separat mortel till. Vet du att kolet garanterat bara skall användas i tillämpningar där svavel inte stör så kan du ju mala kol i svavel/svartkrutsmorteln också men håller man på sådär så är det lätt att man glömmer. Märk mortartlarna och stavarna på något vettigt sätt.

KOM IHÅG ATT BRÄNSLEN OCH OXIDATIONSMEDEL ALDRIG FÅR MALAS IHOP. SVARTKRUT ÄR DET ENDA UNDANTAGET!

Frågor?

När du arbetar:
============
Använd bara bomullskläder. Spraya med ansistatspray.
Plåtbänkar, inga skor och mattor som du blir statiskt laddad av. Ja, försök helt enkelt på alla sätt undvika statisk elektricitetHandskar? Ja, det är den svåra frågan. Skulle jag blanda så ogiftiga saker som svartkrut så skulle jag nog vara barhänt. Latexhandskar smälter fast på händerna om det tänder och svartkrut blir varmt. RIKTIGT varmt!
Kraftigare handskar kasnke är svårt att använda när man blandar och det kommer säkert att fasta en massa kemikalier i dem, och kemikalierna vill du inte ha utsprida över hela stället, men hur farligt det är beror också på vad det är du blandar. Det där är upp till dig. Skall du ge dig in i leken så leta upp det bästa du kan hitta och använd ditt eget huvud. Skyll inte på mig. Som alltid så är bästa sättet att vara så långt ifrån som möjligt och använda så små mängder som möjligt, men mindre än 20 gram blir svårt om du har en så dålig våg. ..Å andra sidan så krävs det mindre jobb för att mala en 10grams-sats bra. Du kan ju börja med det tills du har en säkrare rutin. Att få det bra malet är nog viktigare än att få proportionerna sådär jätteexakta så med tanke på omständigheterna så ändrar jag mig nog. Lär dig knepen med vågen får att få den att gå så bra som möjligt och börja med 10 gram istället. Lär du dig göra riktigt bra hylsor så borde du nog kunna göra smällare som fungerar även med mjölkrut(dvs inget vatten med i leken) men fråga inte mig om en lämplig konstruktion. Om du kollar skräpkrutet i vanliga 0,8 grams kinapuffar så verkar det vara ganska uselt, eller hur? ..men med sån kvalité lär det bli många fiaskon på vägen.

Stubin:
======
Gör inte stubin själv! Den blir för osäker. Den enda stubin som går att köpa utan en licens för några hundra är tyvärr tjärstubin(numera ersatt av en av plast) som å andra sidan är väldigt stabil. Hålet som lämnar kvar i stubinen är ju ganska liten men om själva stubinen flyger ut så blir smällaren en raket istället. Flamfronten sprider sig snabbare om stubinen går in till centrum på laddningen.
Denna stubin brinner inte upp utan blir som en tom slang(i alla fall gammaldags tjärstubin. Har inte sett den nya av plast), så den kan gå in en bit genom laddningen utan att denna tänds. Förhoppningsvis så smälter itne höljet på den nya stubinen så mycket som tjärstubin gjorde. Smält = flyger ut lättare.
Det skall finnas lite tomrum i smällaren så att så mycket som möjligt hinner förbrännas under tryck innan den sprängs, men om du itne har riktigt granulerat krut så innebär det givetivis att kemikalierna har sådan kornstorlekar att krutet inte separerar sig om smällaren utsätts för skakningar.

Försök inte att göra ett eget rör intill centrum. Om röret blir skadat eller brinner hål på, så smäller det i förtid. Med relativt långsamt krut så gäller det att du inte har för stor diameter på röret för då hinner förmodligen pluggen gå sönder. Smällaren skall spängas symmetrisk och ge så små lätta ofarliga pappersbitar som möjligt. Pluggarna får inte kunna bli pjojektiler fom flyger långt. träbitar är ingen bra idé. I vilket fall som helst så skalla alltid ändarna peka bort ifrån publiken. Grundprincip: tänd ALDRIG en smällare i handen. Lägg ner och tänd sedan och ha en stubin som är tillräckligt lång så att du hinner iväg en bra bit. Dyrt med stubin? Ja, men det är i alla fall billigare än att försöka köpa cybernetiska reservhänder.

Ett argument för små mängder..
..är att sprängkraften ökar kubiskt med mängden.
Detta är en regel som i alla fall gäller blixtljus.
Dubbel mängd ger alltså 9ggr så stor sprängkraft(!) 9,27,81,243,729... osv.

Helt friliggande svartkrut kan man väl knappast räkna så med, eftersom det inte är en chans att du når kritiskt massar, men när du sluter in det så blir det en helt annan sak. Jag kan inte ge korrekta fakta där. Som t.ex hur stor skillnad en skål eller en mortel ger. För hälsans skulle så kan du räkna med att alla blandningar är lika extrema.

Med åtminstone vissa sorters blixtljus så räcker det t.ex. med ca ett kryddmått i en öppen hylsa som är ungefär som en fingerborg för att det det skall bli en knall istället för bara en snabb blixt. Där får du ett begrepp om hur oberäkneligt olika blandningar kan byta karaktär. Någon jag känner blandade i sin okunskap magnesium och natriumnitrat(dessutom ganska grovkornigt) i en öppen hylsa för att få en stor gulvit blixt högt upp i luften, men satte in stubinen underifrån. Detta accelerarade förbränningen så att hylsans nedre del, som var en utbränd raketmotor(papphylsa med metall inuti), nästan sprängdes. Den var alltså uppsvälld som en bulle. (ganska mjuk smidbar metall). Övre delen hittdes aldrig. Som du ser så bör man göra ganska stora efterforskningar om ..allt.

Saker du kan säga till dumma kompisar som kompromissar och inte har respekt:
En bra smällare med 2 gram industristandard blixtljus lär inte lämna mycket kvar av en hand. En standard 3" salut som innehåller ca och 115gram blixtljus räcker enligt uppgift t.ex för att slita en männsika i bitar(kanske inte så många bitar som på den där bilden dock..) och 800gram bör då vara 2085 ggr värre än det om formeln gäller hela vägen ...så hade killen i Umeå använt samma mängd av den varan istället för ATCP så skulle det heller inte ha gått så bra...

..om man skall göra riktigt svartkrut, ja. fuktning och pressning med trästav och hammare hjälper dock också till en hel del. Det lär bli bra mycket bättre än aldrig fuktat mjölkrut. Om vi sättet gurrez på att skaffa en hydraulpress och satza på riktigt sprängkrut nu så tappar han nog lusten. Det är väl en senare fråga.
"Rikigt" svartkrut kännetecknas förresten av att en färsk brottyta skall vara blanksvart. - det lär man nog knappast uppnå utan press.

Vad gäller densiteten så går det inte att ta den som mått på hur bra det är om du inte har koll på kornstorleken. Krut som är malet enligt min beksrivning förut kan du trycka ihop till över 2g/cm3 för hand med en trästav på ca 35mm utan problem. Är du verkligen säker på den siffran? 1,7 alltså.


Den enda speciella egenskapen med just bentonit som jag känner till att att den sväller när den blir fuktig. SKB planerar att använda bentonit när de skall slutförvara vårt kärnbränsle. En stålkapsel(för att stå emot mekanisk påfrestning) inuti ett kopparhölje(för att stå emot korrosion) som sedan packas in i bentonit. om vattenlyckas att ta sig ner så skall bentoniten svälla så att det blir totalstopp. Frågan jag ställer mig är om bentonit smulas sönder vid sprängning så att den går att använda i ändarna på små smällare. Någon som vet om den går att ha till det, eller om den bara är till för t.ex dysor?


Rulla medan det är fuktigt?
Så fungerar det säkert i kina men om du lyckas att göra det själv och få en stark hylsa som resultat så blir jag väldigt imponerad. Det lär förresten vara risstärkelse de använder ..som klister alltså.

Jag var lite slarvig/ivrig min första omgång av papp hylser men
med klister och vatten och noga lindat vilken skillnad sten hård
återstår dock om knallen kan bli som jag förväntar
(varför lyssnade du inte första gången hahah)

Tack för ni tände en släckt eld

Håller jag absolut inte med om. Det är inte en bra idé att portionera ut kunskapen på ett sådant sätt.
Jag säger -Ge han all information på en gång - så får han själv sortera ut det han tycker är intressant, skaffa sig en egen uppfattning och göra sig en egen kompromiss. Så fungerar det ju alltid annars i pyro-efterforskningar eller hur?


Jag är säker på 1,7g/cm3 - är du säker på 2,0??
Visserligen syftade jag på en kaka av puckstorlek (1" hög, 3-4" bred), en mindre kaka är givetvis lite lättare att pressa då inte lika stort tryck krävs MEN 2g/cm3 FÖR HAND (?!)
Säkert att det inte har blivit något hokus pokus i uträkningen? Vatten kanske har med saken att göra?



Att sitta här och säga vad man gjort och inte är inte alltid så lämpligt även om det gäller bara en (laglig) del av en olaglig tillverkningsprocess, så jag antar att du får testa själv helt enkelt.
Har du en annan procedur får papphylsor som är bra får du gärna dela med dig.

Hmm.. ja, så mycket info man kan + din egen kommentar ovan om att kompromissa efter eget huvud kanske är bäst. Jag menade bara att det kanske inte är så smart att börja rekommendera(rekommendera hypotetiskt alltså. Vi uppmanar ju inte till några lagbrott här) en sånt avancerat förfarande från början.


Hur lätt det är att komprimera lär i mycket stor utsträckning bero på partikelstorlek och form.


Både vattenmäng och parttikelstorlek/form lär på verka hur krutet kan röra sig ganska rejält.

20g mjölkrut + okänd mängd vatten.

Area: Pi*3,5^2/4=9,62 cm2

Trästav + lämpligt våld = Pressade kakans höjd: ca 1cm.
Volym = 9,62*1=9,62 cm3

20/9,62=2,08 g/cm3
Ser itne så mycket hokus pokus i det. Förlusterna i form av krut som kryper ut vid sid av är inte stora. Om det är något som är en felkälla så är det i så fall den punkten.

Jag kan inte ge exakta mått och kan ju inte uppmana den eventuellt existerande person X att genomföra samma illegla operation igen och mäta närmre, men jag kan ju meddela resutat om det händer...
För att göra en bedömning om hur galet det hela är så kan vi ju på skoj göra en beräkning av den teoretiskt maximala densiteten.

Densitet KNO3: 2,11 g/cm3
Densitet S: 2.01 g/cm3
Densitet C: 3.51 g/cm3
Jag medger att den sista siffran låter väldigt underlig med tanke på hur mycket vätska kolet kan absorbera, men detta är den siffra som Skyligheter.com anger för träkol. Hur som helst så räknar jag nu med de sifforna bara för skojs skull:

1/(0,75/2,11+0,15/3,51+0,1/2,01)= 2,2325

Den teoretiska maximala densiteten, om det vore möjligt att packa ihop det så att tomrum helt enkelt inte existerar, skulle alltså vara 2,23 g/cm3. Med andra ord så låter 2,08 onekligen orimligt mycket...


Du har rätt

Färgaffär=Järnaffär?

Du e medveten om att du sätter mina matematiska kunskaper på prov nu va?
Din Area uträkning ser helt fel ut i mina ögon. Tar det förenklat; (Kakan=35mm i diameter) 3,5(cm)xPi(3,14)=10,99(cm2)...så 9,62??

höjd på kakan 1cm, 10,99cm2 blir 10,99cm3 inga konstigheter.

Densiteten var 2,08 (lr skulle vara det..aja) så

10,99x2,08=22,85 gram (volymen x densiteten)

Om man skulle vilja ha 1,7g/cm3 som önskad densitet så:

10,99x1,7=18,68 gram ska du pressa ner till en volym motsvarande 10,99kubikcentimeter, ett alternativ var tydligen en kaka med diametern 35mm och höjden 10mm.

Man kan vända på ekvationen också (20 gram krut/volym=densitet) 20/10,99=1,81.

Något är ändå hokus pokus tror jag - 1,8g/cm3 för hand är ju även det rätt mycket. äh jag vet inte.