Varför säga: "Svar: Ja/Nej"?

Jag har sett fenomenet ett par gånger där någon ställer en enkel fråga till en annan person. Exempelvis: Vill du ha Kaffe? I stället för att bara säga ett enkelt, hederligt och välbeprövat "Nej", eller "Nej, tack!" måste vissa personer säga: "Svar: Nej".

Jag tänker mig att det passar utmärkt att säga detta om du exempelvis besvarar din egen retoriska fråga. T ex om den flashiga advokaten säger: "Mina damer och herrar, kan vi med all säkerhet utesluta en alternativ gärningsman? Svar: Nej!". I det läget tycker jag det fungerar ypperligt, men att säga det annars känns bara fel, anser jag.

Min fråga är då: Varför måste vissa personer säga "Svar:" innan svaret och är det något ni själva stött på? Är det mer ok i vissa situationer än andra och hur bemöter man detta fenomen?

Uttrycket kommer från det militära där det inte får råda tveksamhet om ett svar är negativt eller positivt. Att säga "svar" innan hjälper mottagaren att förbereda sig mentalt för svaret så att missförstånd undviks. ...

I exempelvis bullrig miljö, eller med hörselskydd, bör minst två vokaler skilja svaren åt:

— Svar negativt!
— Svar positivt!

Militären använder det utrycket.. Det är därifrån det kommer

Fast att säga negativt eller positivt känns som en lite löjlig anglocism.

— Äro vi icke medlemmar i NATO?
— Svar: bara nästan.

Är man riktigt noga så skrivs anglicism utan o men anglofil med o.

Fast att säga negativt eller positivt känns som en lite löjlig anglocism.