Flerspråkighet hos barn

Jag har aldrig hört smäcka till någon eller smäcka igen en dörr. Smälla igen en dörr och smälla/smocka till någon på käften...

Du kan använda dig av på Norstedts engelska ordbok på nätet. Den är gratis och tillgänglig för allmänheten.

Efter att ha slagit upp ordet smäcka:
http://www.norstedtsord.se/oversattn...A4cka&l=SVEENG

...får man i princip samma betydelse som i den italienska ordboken. (Deras italienska ordbok finns tyvärr inte upplagt på nätet).

Jag menade inte att det inte finns (jag förstår att jag inte kan alla ord i det svenska språket), men det visar ju ganska tydligt att två modersmålstalare inte går att jämföra...

Du nämnde ju ett gäng ord som skulle vara otydliga för någon som lärt sig språket i vuxen ålder, men inte ens jag som modersmålstalare tyckte att det var helt klart vad du menade och du själv använde till och med ett av orden felaktigt till en början

Javisst, men det där med ordförrådet gäller i grunden. Du inser säkert själv att många ord på ens eget modersmål förefaller helt självklara trots att man nästan aldrig använder dem. Ord som inte alls är lika självklara på främmande språk. T.ex. lodjur, nagelfil, humla, häftstift, sugrör, vindtygsjacka, myrstack, skalbagge, hästdroska, sporrar, bultsax, sänggavel, gräshoppa etc. I regel är det så man menar. Små barn har en överlägsen förmåga att snabbt lära in många ord i jämförelse med de som börjar passera 12 års ålder. Ord som alltid finns i minnet. Ju äldre man blir desto svårare blir det också att lära in nya ord och behålla dem om man inte använder dem aktivt.

Det är väl ingenting konstigt med det? Ju längre man utsätts för ett språk och i ju fler situationer, desto större vokabulär.

Jag är 4-5språkig. Beror på hur man definierar det. Språk som jag talar obehindrat är:

• Ryska & ukrainska

• Svenska

• Tyska

• Engelska

Beror på, om man räknar ukrainska och ryska som olika språk. Jag kan väl kanske sammanfatta min uppväxt såhär:
Jag föddes i en familj där man talar ukrainska på moderns sida och ryska på faderns i Ukraina. Jag spenderade somrarna hos mina morföräldrar i byn till 6 års ålder, där mormor var lärare i bl.a. ukrainska. Så jag lärde mig tala och läsa men inte skriva - på ukrainska. Med pappa talade jag en blandning av ukrainska och ryska.
Sedan började jag skolan i stan där mina föräldrar bodde. Stan befinner sig i östra Ukraina där det talas ryska till vardags. Även i skolan lärdes ämnet ryska ut, om än undervisningen i andra ämnen skedde på ukrainska.
Min mamma har ansett att engelska är mycket viktigt att kunna så med 5 år fick jag en privatlärare i engelska, detta fortsatte fram tills jag blev 10 och flyttade till Sverige.
Far stannade i Ukraina och min styvfar är svensk. Så jag lärde mig svenska på rekordtid och var med kanske 12 år de facto 4-språkig.
I sjätte klass fick vi välja B-språk. Jag valde tyska. Sedan har jag studerat det rätt intensivt under gymnasiet och åkte på ett utbytesår dessutom till just Tyskland. Kan inte påstå att jag pratar alltid grammatiskt korrekt men i det närmaste alltid, när jag har fått flyt - dvs. börjat tänka på det språket. Folk jag pratade med som jag lärde känna mot slutet av mitt utbytesår trodde inte att jag var utbytesstudent, snarare andra generationens invandrare (så, nu fick jag skryta).

Nu blev jag de facto 4-5-språkig. Håller på med mitt C1-diplom i tyska just nu.

Det som kan vara klurigt ibland är när man hör ett språk man talar, men är inte beredd på det, förstår man inte ett dyft. Har många gånger gått förbi en TV och varit inställd på att det kommer engelska ur högtalarna men det har t.ex. varit ryska. Då står jag där som ett fån och förstår inte ett ord, tills jag kommer på att det är ryska - och byter "våglängd". Så kan jag ibland bli tagen på sängen och prata lite stammande, tills man får igång, som sagt, lite flyt.

Håller med dig här. Jag kan ibland i en konversation svara på ett helt annat språk och kommer på mig själv precis innan jag har slutfört meningen. Jag har spelat in en del när jag har talat i sömnen, med hjälp utav en app jag har i telefonen (skit rolig app att ha, för övrigt). Det visar sig att jag pratar enbart svenska då, beror troligtvis på att jag använder svenska mest.
Jag undrar dock lite över det här med dialekt. Jag upplever att jag har ingen dialekt, förutom på vissa uttal på ett fåtal bokstäver. Hur upplever du/ni detta fenomen? Om det enns är ett...

Min uppfattning är att barn lätt kan lära sig fyra olika språk. Våra tvillinggrabbar pratar både svenska, italienska och spanska. Min fru är född i Sverige av italienska föräldrar, därifrån har dom italienskan. Våra grabbars bästa kompisar har spansktalande föräldrar och därifrån har dom spanskan.

Jag undrar hur jag ska gå tillväga den dag jag har barn.

Jag bor i Kina och kommer bo här ett bra tag till och då kommer de såklart få kinesiskan automatiskt från landet de bor i men samtidgt svenskan från mig såklart.

Men hur ska jag integrera så att barnet även lär sig engelska? Ska jag blanda mellan svenska och engelska när jag pratar med barnet eller ska jag ha vissa dagar jag pratar engelska och vissa då jag pratar svenska eller hur ska jag gå tillväga?

Du ska helst inte prata engelska med barnet alls. Bäst effekt blir det för det första om föräldern alltid prata samma språk när den pratar direkt till barnet, och för det andra är man inte lika bra förebild på andra språk än sitt modersmål. Försök skaffa barnet engelskspråkiga lekkamrater i stället.

Men vadå, alla engelsklärare i skolorna runt om i världen är oftast inte modersmålstalare av engelska om man nu inte är boendes i ett engelsktspråkigt land så spelar det sådan stor roll? Folk lär ju sig engelska ändå.

Blir nog svårt att hitta engelskspråkiga kamrater där jag bor, däremot finns det ju kindergartens som lär ut engelska här i Kina men jag vet inte hur effektigt och bra det är fortfarande är ju alla ungar kineser och de flesta lärare är nog också nog kineser skulle jag gissa på.

Men om man nu ska försöka lära barnet engelska tidigt, ska man sitta med enklare bilderböcker på engelska o.s.v. när barnet kanske blivit 4-5 eller vad är bäst? För även fast vi bor i Kina så är vi någorlunda internationella och därför är det viktigt för barnet att även kunna engelska från tidig ålder.

Men som jag förstått så ska jag vara konsekvent i min svenska och enbart använda svenska med barnet hela tiden.