Kultursnobberi

Ja, vad då, är det fel och tycka Dan Brown är skit eller? Jag tycker du ger uttryck för ett, vad ska man säga, omvänt snobberi och förakt och innehav av en massa fördomar om folk som inte delar dina värderingar av vad intressant, värdefull kultur är.

Horace Engdahl sa en bra grej: "Den bredda kulturen är i morgon den smala och den smala kulturen är i morgon den bredda."

Om 100 år kommer knappt inte jävel veta vem Dan Brown är. Eller Dennis Lehane. Eller Jens Lapidus. Varför? Därför de som uppskattar den typen av böcker förbrukar det mer som en förbrukningsvara än litteratur.

Ja, jag som jag läser filosofi, dikter och sk seriös litteratur mm gör det av intresse, att utveckla mig själv. Kultursnobberi, märkligt ord, är väl de som vill offentligt, i olika sorters sammanhang, vill briljera med vad de läst. Det är väl inget fel att läsa deckare som försrtöelse, det är varken bättre eller sämre än att läsa dikter av tex Bo Bergman eller dylikt.

Det du skriver är en form av kultursnobberi där du ser ner på dem som tycker poesi och konstmålningar är intressanta. Man kan vara intresserad av poesi och fina målningar utan av vara kultursnobb. Kultursnobberi mer en attityd än en smak. Din attityd är fylld av kultursnobberi.

Dissa det mesta är kanske kultursnobberi.

De vilka gör att du känner dig exkluderad. Sartre och Dostojevskij hör snarast till massorna.

För mig är en kultursnobb en person som anser sig vara förmer än andra människor på grund av att han läst en viss bok eller lyssnar på en viss typ av musik. Han behöver inte gilla (eller förstå) boken i fråga, det är inte det viktiga, det viktiga är att han har läst boken och är därför bättre.

Sedan finns det människor som anser det vara fult att vara intresserad av böcker, smalare filmer, en viss typ av musik eller konst och beskyller alla som är intresserade av dessa saker för att vara just kultursnobbar. För mig handlar det alltså inte om själva intresset utan att man måste påpeka det för människorna i sin närhet och på så sätt visa sin märkvärdig.

Hur vet du det ?

Det handlar väl mer om din självkänsla.

Kan det inte vara så att den bok jag just läser eller film jag just sett kan väcka ett intresse för den, dem, som jag berättar det för. Lika mycket som jag ev får när något är berättat för mig. Vad det än må vara. Det är ju upp till var och en att fånga upp eller dissa.

Kultursnobberi är väl att rata kultur som man inte anser tillhöra det kulturella finrummet av just den anledningen. Begreppet finkultur har dock mer elasticitet än en nylonstrumpa.

Att bro på.....

http://www.youtube.com/watch?v=0H_9qQzrx_M

Dvs alla som uppskattar vissa typer av kulturella uttryck som du själv ser ner på?
Bortsett från att du verkar vara helt omedveten om din egen snobbighet så verkar du vara en typisk kultursnobb.

OT: Tror du på allvar att någon lyssnar på knivjazz för att det skär i öronen på "många" (läs: Creger)?
Vi som tycker om sån musik gör det naturligtvis för att det skär i våra egna öron. Håll dig till Melodifestivalen och Dan Brown, och låt oss diskutera penseldrag ifred.

Nja, att läsa de stora verken ser jag inte som kultursnobberi. Det är snarare en vilja till att allmänbilda sig, att upptäcka något; pröva det som älskas av så många. Jag tycker inte det är fel att läsa dessa böcker, har själv gjort det. Det är en del av den västerländska kanonen, och att läsa dem "bara därför att" är ett legitimt skäl. Vilka andra skäl finns, och behöver man verkligen motivera varför man väljer att läsa en bok?

Kultursnobberi för mig är när man intar en position man inte kan försvara. Oförmågan till att betrakta sina ståndpunkter utifrån bottnar i att man inte har förståelse för andra perspektiv. Att man enbart sökt sig till kretsar där man vet att en viss sorts åsikter accepteras för att sedan stänga dörren mot omvärlden. En naiv förnekelse inför verkligheten, en omedvetenhet över sin egen trångsynthet och bristande bildning; det är för mig kultursnobberi - särskilt om personen ifråga upplever sig som det motsatta; vidsynt och bildad, det är snarare sorglig humor.