Svenska språkets utveckling under 00-talet

Tänkte att vi kunde diskutera svenska språkets utveckling under 00-talet. Både skrift- och talspråk, både offentligt och privat. Vilka ord och uttryck har försvunnit, vilka har kommit till? Vilka trender har dominerat? Har språket blivit mer nyanserat eller torftigare?

Jag vill börja med att ta upp två företeelser:

1. Uttrycket "ta avstånd".
Användningen har ökat lavinartat de senaste åren. Förekommer i princip uteslutande inom politik och i dagstidningar. I min mening ett ganska otrevligt uttryck som används för att ogiltigförklara åsikter utan att argumentera mot dem.

2. Överanvändning av "upp" i slutet av ordföljd.
T.ex. starta upp, öppna upp. Förr betydde starta upp typ provstarta: "Han startade upp bilen och såg att allt fungerade". Idag betyder det bara starta.
Förr betydde öppna upp att man gjorde det ljust och luftigt: "Vi rev mellanväggen så att lägenheten öppnades upp". Idag betyder det bara öppna.
"Vi har startat upp en ny butikskedja, på torsdag öppnar vi upp dörrarna till vår första butik".

Vad mer?

"lol" blir bara mer och mer svenskarnas abo

"lol vad gör du?" "abo vad gör du?"

Det är himla svårt att säga något säkert om såna här saker, eftersom 10 år är en väldigt kort tid i ett språks historia. Det är lättare att uttala sig om den offentliga regleringen av språket, eftersom den är mer otvetydig.

Vi har fått en språklag, vars effekter återstår att se. Bolognaprocessen och införandet av tvååriga masterprogram, många av dem engelskspråkiga, leder till en ökad internationalisering av högskolan som sätter det svenska språket under tryck inom detta område.

I Finland så har svenskan avskaffats som obligatoriskt språk för finskspråkiga gymnasister vilket leder till att det kan komma att bli svårt att upprätthålla nuvarande nivåer av service på svenska, samtidigt som Finland har fått en ny språklag som ska stärka både finsk- och svenskspråkigas rättigheter. Dessutom ökar antalet finländare med svenska som modersmål för första gången på ett bra tag.

Det offentliga språket har genomgått vissa förändringar. I lagar skrivs t.ex. ska och inte skall. Partinamn skrivs med stor och inte med liten bokstav.

En stor förändring är ju att Internet är så mycket viktigare nu än för 10 år sen, då bredband inte alls var lika vanligt eller lika brett. Bloggar, twitter, Facebook osv. utgör domäner av ett helt nytt slag: en kommunikation som är privat samtidigt som den är i varierande mån offentlig. Språkvetare får helt andra möjligheter att studera den vardagliga skrivna svenskan, och de nya medierna för skriven svenska ger upphov till nya språkmönster som ofta närmar sig talspråket, samtidigt som de också innehåller egna drag (smilisar är ju inte ett renodlat 00-talsfenomen, men är ändå ett bra exempel).

"Bestört". Folk blir jämt bestörta numera, det tycker jag man hör ofta.

Är jag den enda som tycker att folk har börjat säga "han" istället för "honom"? Och inte lite heller, även hyfsat bildade personer har verkat börja göra detta horibla felet.

T.ex: Jag ska prata med han.

Det är intressant att studera decenniets nyordslistor med början på 2000. Där är några fullträffar men också några stolpskott.

http://www.sprakradet.se/2460

Ordet dagshandlare för "daytrader" blev en dagslända både språkligt och konkret. Trodde jag, ända tills jag konstaterar att 1999 års dagshandlare är förevigade i nyutgivna Svensk ordbok.

Ordet nanoteknik kom för att stanna, men inte atomslöjd. Kanske har texta redan har gått förbi messa på svenska, men cookie finns kvar och med engelsk stavning intakt.

Det är alltid en och annan som plötsligt vaknar upp och tror sig upptäcka något nytt.

Jo jo, på de dagshandlarforum där jag håller till har jag då aldrig stött på översättningslånet.

Chock. Rasar. Lol (om nu det är ett ord).

// Roger P.

less QQ more pewpew omg pwn kthnxbai!

Ett fullständigt förfall av skriftspråket, skulle jag vilja säga. Till och med i etablerad media har särskrivningar börjat förekomma, för att inte tala om allmänt hafsigt och slafsigt språk på grund av journalisters låga bildningsnivå.
Att talspråk ändras ofta och snabbt är inget märkligt, men i skrift har det mig veterligen aldrig förr gått så fort utför. Antagligen har vi internet att tacka för detta, så man får väl stå ut eftersom det ger så många andra fördelar.

Svenska är fortfarande ett obligatoriskt ämne för finskspråkiga gymnasister, vad som förändrats är att man inte behöver skriva det andra inhemska språket (dvs svenska eller finska) i studentexamen. Dock kan det sistnämnda sänka gymnasisternas motivation till att lära sig språket.