Detta är en intressant gruppdynamisk diskussion. Alltså, alla måste få säga sitt i kollektivt skrivande, men alla måste också vara lika beredda på att kompromissa lika mycket inför det som LÅTER BRA.
Alla "ovana" (förlåt uttrycket, jag har ingen aning om hur vana ni är) låtskrivare har ett problem: en avsaknad av "kill your darlings". Det finns en risk att samtliga har ett såpass stort behov av att "bidra" till slutprodukten för att känna sig som en värdig bandmedlem/låtskrivare att det helt enkelt blir en låsning och pannkaka i den form du beskriver.
Jag är personligen ingen mästare på att skriva ihop med folk, men jag och en polare brukar göra "bajslåtar" ihop ibland. Vad som gör att det funkar bra är att båda helt enkelt är öppna för att pröva sig fram och diskutera saken. Ibland kan det bli naturligtvis bli långdragna, men det skall ALLTID vara baserat på tycke och smak i vad som faktiskt LÅTER, inte på det enorma behov av att bidra till ett konstverk som många (inte alls så konstigt nog) har. Det är heller inget fel att tjafsa så till den grad att det ibland tar stopp i processen, och när alla är medvetna om att DETTA INTE ÄR NÅGOT FEL, utan en helt normal del i processen, så kommer en större acceptans och trygghet förhoppningsvis infinna sig.
Det är inte fel att faktiskt ha detta som en isolerad diskussion i ett band tycker jag. Det är inte heller fel att kompromissa om man vet att någon i bandet di facto har längre erfarenhet, etc. Alla lär sig på allt som sägs och utvecklas, men knappast om man vägrar ändra sig av ren princip.