Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2009-12-11, 14:25
  #1
Medlem
Är energiåtgången lika stor för att värma t.ex. vatten från 70 C till 80 C som det är att värma vatten från 10 C till 20 C? Och hur är det för andra ämnen? Är energiåtgången konstant eller exponentiell, skiljer det mycket från material till material? Finns det tabeller för energiåtgång vid uppvärmning av de vanligaste ämnena?

Försökte googla men kammade noll, nu litar jag till FB's kunnande. Jag antar att jag fick lära mig detta på fysiken på gymnasiet men det har jag glömt
Citera
2009-12-11, 14:39
  #2
Medlem
Kaptenstjärts avatar
Saxat från wikipedia om värmekapacivitet:
"...Talet är i stort sett konstant inom ett ämnes fas, men förändras givetvis då det byter tillstånd..."
Citera
2009-12-11, 15:25
  #3
Medlem
Tlagnojs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HotelWun
Är energiåtgången lika stor för att värma t.ex. vatten från 70 C till 80 C som det är att värma vatten från 10 C till 20 C?

Ja

Citat:
Ursprungligen postat av HotelWun
Och hur är det för andra ämnen? Är energiåtgången konstant eller exponentiell, skiljer det mycket från material till material?

Konstant samt skiljer sig från material och material (notera att jag räknar ett ämne i två olika aggregationsformer som två olika material). Hur mycket det skiljer sig beror på vilka två material det handlar om. T.ex. uran har 0,12*10^3J/kg*K och väte har 14,2*10^3J/kg*K.

Citat:
Ursprungligen postat av HotelWun
Finns det tabeller för energiåtgång vid uppvärmning av de vanligaste ämnena?

Ja, lyckas dock inte hitta någon på nätet. Standardformelboken för gymnasiet "Formler och Tabeller" från Natur och Kultur har väl de vanligaste ämnena.
Citera
2009-12-11, 15:36
  #4
Medlem
Giorgis avatar
http://en.wikipedia.org/wiki/Specifi...eat_capacities

Där är olika tabellvärden för olika ämnen. Temperaturskillnaden * massan * tabellvärdet = energiåtgången
Citera
2009-12-12, 00:07
  #5
Medlem
För fasta ämnen är värmekapacitet (Cp)approximativt konstant så länge det inte sker några fasövergångar. För gaser däremot använder man inget fixt Cp värde utan ett polynom dvs det krävs olika mängder energi för att värma tex CO2 från 100-120K resp mellan 300-320K. Har för mig så att ju mer polär gasen är alt stor molekylstorleken medför större skillnad i Cp värde. Hur det fungerar med Cv värdet kommer jag inte ihåg. CV är värmekapaciteten vid konstant volym till skillnad från Cp som är värmekapaciteten vid konstant tryck
Citera
2009-12-12, 16:29
  #6
Medlem
Tack för svaren.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback