Studenter blir sämre på matematik och fysik.

Det handlar inte om antagningspoängen, i alla fall inte enligt min erfarenhet. Sist jag kollade krävdes det också bara låga betyg/lågt HP för att ta sig in på teknisk fysik på CTH/KTH också, i krokarna 1.3-1.4 på HP.

Trots att naturvetare (fysiker i det här fallet) inte har några betygsspärrar så är de flesta jag träffat under min utbildning duktigare på "sitt ämne" än någon civilingenjör jag träffade under samma tid (nu jämför jag alltså icke-examinerade med varandra).

Det har blivit svårare att ta sig in på teknisk fysik, i höst krävdes 19.38/1.6 på KTH och 19.51/1.6 på CTH.

Intressant nog så blir studenterna sämre och sämre också. Men det har naturligtvis inget att göra med specifikt CTH och KTH såklart.

Bara undrade vart du fått det påståendet från. Fast jag kan ju intyga att betygen inte säger alltför mycket, finns många tjugo-komma-nollor (grammatik?) som inte har speciellt bra koll på många grejer i matten och fysiken där jag läser.

Jag tror ju inte riktigt att ämneskunskaperna hos lärarna är det faktiska problemet. Däremot kanske förmågan att förklara ett problem på ett pedagogiskt sätt, och att kunna ta till flera olika approacher beroende på hur elevens hjärna funkar. Jag själv hade utmärkta betyg i matte, men fick alltid höra att jag tänkte "konstigt". Såhär i efterhand har jag förstått att jag inte riktigt hade hajat hur man faktiskt går tillväga rent metodiskt, för att lösa ett matematiskt problem. Fortfarande tycker jag att den biten är den svåraste - att bit för bit bena ut och sätta på pränt vilka förhållanden som är kända och vilka som behöver lösas ut. Just detta tycker jag fattas i högstadie/gymnasieundervisningen. Den hantverksmässiga delen av problemlösning generellt.

Historia kan man tex alltid lära sig hyggligt genom att plugga mer eller mindre duktigt, även om ren briljans inom ämnet naturligtvis kräver ett stort intresse och förmåga att resonera kring sakers orsaker, och ställer inte riktigt samma pedagogiska krav på läraren eller på elevens egen tjurskallighet/vilja att lära sig. Pluggar man matte, så får man ju ingen kontinuerlig psykologisk belöning i förståelse på samma sätt som för rena korvstoppningsämnen. Belöningen är mer av det binära slaget, och kommer inte förrän alla steg verkligen sitter där. Fram tills dess kan det lätt kännas som om den inre kompassnålen snurrar vilt där man sitter i lervällingen av pusselbitar som inte passar ihop, vilket ju inte är så behagligt. Om man sitter med ett problem som löses i flera steg, så räcker det med att man snubblar över ett av stegen för att känna att man inte alls förstår någonting. Det är i alla fall min personliga erfarenhet.

Det är ju detta som hela tråden handlar om. Gymnasiestudenter (och alltså de som söker in på t.ex. KTH och CTH) blir sämre och sämre i matte/fysik. Se trådstart för källa.

Aha, jag uppfattade det som att elever överlag hade blivit sämre. Inklusive alla andra program.

My bad.

Vad gäller högskoleprovet så krävs det ett välutvecklat logiskt tänkande för att uppnå bra resultat på NOG-delen. De enda ämnena på gymnasiet där den logiska förmågan tränas är matematik och -- antar jag -- filosofi.

Säg den högre utbildning där man inte behöver logiskt tänkande. Det är väl bra med ett provmoment som sållar bort de som inte kan resonera. Den matematiska svårigheten på högskoleprovet är för övrigt på sin höjd i nivå med matte A, något alla borde kunna förväntas klara av.

Fysik också skulle jag vilja påstå.

Då kom svaret på min fråga i en artikel i svd. Tydligen tillhör naturvetarprogrammets elever botten i världen när det kommer till kunskaper i matematik. Jag har förmig att så sen som slutet av 80-talat var vi pland de 3 översta.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt...rm_3983669.svd

Holgersson håller inte längre i kursen. Numera heter läraren Mikael Ydén istället

Jag har en bok som heter Matematiska uppgifter i studentexamen från 1962. Den samlar samtliga uppgifter från social, biologisk och matematisk grens studentexamina 1957-1962. Intressant nog anges också hur många procent av eleverna som klarade uppgiften Nöjaktigt eller Nöjaktigt (med tvekan), alltså hur många som "godkändes".

Här är samtliga uppgifter från studentexamen för matematisk gren vårterminen 1961. Ni kan själva avgöra om ni tror dagens elever som läst matematik A-E skulle ha samma lösningsprocent. Kom ihåg att man inte har miniräknare...

Uppgift 1 (97 %): En ellips, som har medelpunkten i origo och storaxeln utefter x-axeln i ett rätvinkligt koordinatsystem, har excentriciteten √2/2 och tangerar linjen 2x-y+3=0. Bestäms ellipsens ekvation.

Uppgift 2 (90 %): De båda plattorna i en kondensator med kapacitansen C farad är förenade med ett motstånd med resistansen R ohm. Om spänningen mellan kondensatorplattorna i ett visst ögonblick är U0 volt och t sekunder senare Ut volt, gäller sambandet Ut=U0exp(-t/(RC)). Vid experiment med en kondensator, för vilken C=0.00005, har man funnit U0=20 och U1=1. Beräkna R.

Uppgift 3 (89 %): I en konvergent oändlig geometrisk serie är den andra termen 2. Bestäm seriens summa som funktion av den första termen och ange funktionens definitionsområde. Representera slutligen funktionen grafiskt med angivande av eventuella maximi- och minimipunkter samt asymptoter.

Uppgift 4 (75 %): Punkterna A (6;0) och B (0;4) är punkter i ett rätvinkligt koordinatsystem. En rät linje, parallell med linjen x+y=0, skär axeln i punkten C och y-axeln i punkten D. Bestäm och upprita orten för skärningspunkten mellan de räta linjerna AD och BC.

Uppgift 5 (54 %): I en triangel är en vinkel 30 grader och motstående sidan medelproportional till de övriga sidorna. Beräkna triangelsn övriga vinklar.

Uppgift 6 (69 %): I en triangel är en höjd 10 cm. Den halveras av en av de övriga höjderna. Ange triangelns yta som funktion av den spetsiga vinkeln mellan nämnda höjder, och bestäm denna ytas minsta värde.

Uppgift 7 (28 %): Undersök kurvan y=x+2cos²x med avseende på maximi- och minimipunkter samt inflexionspunkter. Visa, att kurvan ett obegränsat antal gånger tangerar var och en av de räta linjerna y=x och y=x+2. Upprita kurvan i dess huvuddrag. Punkterna A och B är två på varandra följande kontaktpunkter med linjen y=x. Beräkna ytan av det ändliga område i koordinatplanet, som begränsas av kurvan och sträckan AB.

Uppgift 8 (22 %): En klotsektors volym är 4π/3 cm³. Ange sektorna totala yta som funktion av sfärens radie, och bestäm denna funktions eventuella maxima och minima.