2009-12-04, 15:31
#1
Substans: JWH-081 och n2o(lustgas)
Dos: drygt 10mg JWH-081 och 4 st patroner lustgas
Ålder, Kön, Vikt: 18, Man, 65kg
Tidigare erfarenhet: Cannabis, JWH 018, 081, 250.
Datum: 2009/12/03
01:32
Kvällen började lida mot den tidpunkt då jag var tvungen att somna för inte vakna upp och bete mig som ett livlöst lik. Jag hade för några dagar sedan införskaffat ett halvt gram JWH-081 och tänkte att det vore perfekt att avsluta kvällen med en liten prick.
Jag mätte upp så mycket som jag alltid brukar göra (har mer eller mindre bra ögonmått nu, då jag använt 081 och 250 några veckor)
la det i pipan och rökte rent. Konstigt nog slog det inte till som det brukar göra med 081, alltså tung bodyload, likt indica, utan jag kände mig opåverkad. Jag tänkte över hur jag kunde åtgärda det här, och kom på att lustgas brukar ge ett jävla drag när man väntar på cbn att dra igång, så då borde det fungera likadant med 081.
ca~ 02:00
Precis som jag hade trott slog lustgas likt en spik rakt in i skallen på mig, och jag kände hur min uppfattning av tid försvann. Saker började röra sig i ultrarapid, och jag var kung över min värld.
Tråkigt nog kände jag snabbt att det var över. Då fick jag, under påverkan av både lustgas och 081, den otroligt, otroligt dumma idén att röka mer. Så jag tog en lika stor bit som jag hade tagit innan och rökte den.
Det slog ganska bra, men jag var aningen besviken över hur ruset satt väldigt mycket i kroppen och hur jag huvudsakligen var vid samma tillstånd i mitt medvetande som jag var när jag var nykter.
Återigen vände jag mig till lustgasen som lösning. Den här gången tog jag tre patroner på rad, och vad som väntade mig var bortom alla mina förväntningar.
02:30 (gissning, jag hade förlorat allt vad tid var)
Jag inleder den här delen med att jag aldrig testa hallucinogena droger då jag har otroligt många psykiska sjukdomar i familjen (varav min syster är en av dem).
Efter dem tre patronerna upphörde verkligheten. Mitt rum började snurra i varv, och långt, långt borta hörde jag hur mitt hjärta slog i vad jag uppfattade som typ 250bpm. Jag tänkte "nu är det kört, nu är det kört. Nu försvinner jag, fan också, jag ville ju aldrig bli som henne (jag syftade på min syster)". Jag stängde ögonen och la mig ned i sängen, jag tänkte att det var bäst att ligga ner och vänta tills det försvann. Men att gå in i mitt huvud var ett misstag.
Först började jag se små prickar, som sedan vidgades och blev små molekyler. Sedan började jag se utanför molekylerna, och där var min hjärna. Sedan lämnade jag min hjärna och såg min kropp, sedan lämnade jag den och såg Jorden, och till slut såg jag hela universum. Jag kommer ihåg att jag tänkte "det känns som 3d grafiken som fanns på vissa SNES spel, liksom, dålig hårdvara. Då måste ju LSD vara typ som ett PS3. Fan, nu kommer jag bli galen, hejdå."
02:45 (tittade på datorn)
Alla mina tankar representerade något. En flock hjordar, ett vattenfall, en liten pub. Jag hade en historia till varje tanke, och dem gick så fort att jag blev överväldigad i huvudet. Jag fick panik och slog upp datorn, tänkte att jag kanske kunde koncentrera på den så att ruset blev lättare. Jag slog upp anteckningar och antecknade lite dravel samt började spela in mig själv.
Sedan satt jag på en dokumentär med Bob Dylan. Jag kommer ihåg att han lugnade mig, att hans blick sa till mig "ingenting du känner nu är på riktigt. ta dig tillbaka till verkligheten.", och jag började återfå mitt nyktra tillstånd. Plötsligt hände något som förändrade allt; dokumentären zoomade ut och in på Dylan. När den gjorde det så följde hela rummet med, jag kände hur jag flög runt och snurrade och gud vet vad.
Därefter stängde jag ögonen och då var jag återigen i universum. Jag tänkte att det måste vara något värdelöst med det här ruset, jag känner mig inte glad eller upplyst, bara rädd, rädd för att jag kommer försvinna.
Jag upptäckte att jag inte längre blundade, utan att universumet fanns lika mycket i mina öppna ögon. Då fick jag panik, och tänkte att det bara borde ske med stängda ögon. Det gav mig en slags kraft, om jag förnekade den praktiska möjligheten av mina hallucinationer kom jag tillbaka till verkligheten. Jag kunde motstå att försvinna genom att komma på anledningar till att jag inte kunde vara utanför min kropp, varför det var omöjligt.
03:00 (gissning)
Så höll det på i ett bra tag, min kamp mot mitt bortsvävande medvetande. Jag fruktade att jag skulle bli för utmattad och förlora mot medvetande, och kom ihåg en sak jag hade läst på Flashback; att duscha dämpar högkänslan en aning. Så jag sprang in i duschen och satte på högsta värme. Det brände likt glödande gafflar, och jag trodde att jag hade kommit till helvetet.
Jag gav inte upp trots värmen, och förr eller senare började jag sväva ut även i duschen. Jag kände hur det blev kallt när jag flöt ut i den oändliga rymden. Sedan kom jag på att jag faktiskt stod i varm dusch, och det motsade min hallucination, och tog mig tillbaka till verkligheten. Jag skrek ut av värmen som kom tillbaka, och flydde hastigt ur duschen.
03:30 (gissning)
Ruset var fortfarande igång, men jag var inte lika rädd längre, jag lät det ta mig ut lite var det ville. Jag la mig i sängen och tänkte på ifall jag någonsin kommer vara densamma efter det här. Sedan somnade jag.
BETYG: Ruset var helt sjukt kraftigt, men jag kan inte jämföra med någon hallucinogen då jag aldrig tagit någon. Men man skulle kunna påstå att jag sneade, och därför är betyget definitivt lägre. Jag ångrar det inte, men jag känner fortfarande att verkligheten inte är verklig längre, och det är en obehaglig känsla. Det får 2,5/5
Dos: drygt 10mg JWH-081 och 4 st patroner lustgas
Ålder, Kön, Vikt: 18, Man, 65kg
Tidigare erfarenhet: Cannabis, JWH 018, 081, 250.
Datum: 2009/12/03
01:32
Kvällen började lida mot den tidpunkt då jag var tvungen att somna för inte vakna upp och bete mig som ett livlöst lik. Jag hade för några dagar sedan införskaffat ett halvt gram JWH-081 och tänkte att det vore perfekt att avsluta kvällen med en liten prick.
Jag mätte upp så mycket som jag alltid brukar göra (har mer eller mindre bra ögonmått nu, då jag använt 081 och 250 några veckor)
la det i pipan och rökte rent. Konstigt nog slog det inte till som det brukar göra med 081, alltså tung bodyload, likt indica, utan jag kände mig opåverkad. Jag tänkte över hur jag kunde åtgärda det här, och kom på att lustgas brukar ge ett jävla drag när man väntar på cbn att dra igång, så då borde det fungera likadant med 081.
ca~ 02:00
Precis som jag hade trott slog lustgas likt en spik rakt in i skallen på mig, och jag kände hur min uppfattning av tid försvann. Saker började röra sig i ultrarapid, och jag var kung över min värld.
Tråkigt nog kände jag snabbt att det var över. Då fick jag, under påverkan av både lustgas och 081, den otroligt, otroligt dumma idén att röka mer. Så jag tog en lika stor bit som jag hade tagit innan och rökte den.
Det slog ganska bra, men jag var aningen besviken över hur ruset satt väldigt mycket i kroppen och hur jag huvudsakligen var vid samma tillstånd i mitt medvetande som jag var när jag var nykter.
Återigen vände jag mig till lustgasen som lösning. Den här gången tog jag tre patroner på rad, och vad som väntade mig var bortom alla mina förväntningar.
02:30 (gissning, jag hade förlorat allt vad tid var)
Jag inleder den här delen med att jag aldrig testa hallucinogena droger då jag har otroligt många psykiska sjukdomar i familjen (varav min syster är en av dem).
Efter dem tre patronerna upphörde verkligheten. Mitt rum började snurra i varv, och långt, långt borta hörde jag hur mitt hjärta slog i vad jag uppfattade som typ 250bpm. Jag tänkte "nu är det kört, nu är det kört. Nu försvinner jag, fan också, jag ville ju aldrig bli som henne (jag syftade på min syster)". Jag stängde ögonen och la mig ned i sängen, jag tänkte att det var bäst att ligga ner och vänta tills det försvann. Men att gå in i mitt huvud var ett misstag.
Först började jag se små prickar, som sedan vidgades och blev små molekyler. Sedan började jag se utanför molekylerna, och där var min hjärna. Sedan lämnade jag min hjärna och såg min kropp, sedan lämnade jag den och såg Jorden, och till slut såg jag hela universum. Jag kommer ihåg att jag tänkte "det känns som 3d grafiken som fanns på vissa SNES spel, liksom, dålig hårdvara. Då måste ju LSD vara typ som ett PS3. Fan, nu kommer jag bli galen, hejdå."
02:45 (tittade på datorn)
Alla mina tankar representerade något. En flock hjordar, ett vattenfall, en liten pub. Jag hade en historia till varje tanke, och dem gick så fort att jag blev överväldigad i huvudet. Jag fick panik och slog upp datorn, tänkte att jag kanske kunde koncentrera på den så att ruset blev lättare. Jag slog upp anteckningar och antecknade lite dravel samt började spela in mig själv.
Sedan satt jag på en dokumentär med Bob Dylan. Jag kommer ihåg att han lugnade mig, att hans blick sa till mig "ingenting du känner nu är på riktigt. ta dig tillbaka till verkligheten.", och jag började återfå mitt nyktra tillstånd. Plötsligt hände något som förändrade allt; dokumentären zoomade ut och in på Dylan. När den gjorde det så följde hela rummet med, jag kände hur jag flög runt och snurrade och gud vet vad.
Därefter stängde jag ögonen och då var jag återigen i universum. Jag tänkte att det måste vara något värdelöst med det här ruset, jag känner mig inte glad eller upplyst, bara rädd, rädd för att jag kommer försvinna.
Jag upptäckte att jag inte längre blundade, utan att universumet fanns lika mycket i mina öppna ögon. Då fick jag panik, och tänkte att det bara borde ske med stängda ögon. Det gav mig en slags kraft, om jag förnekade den praktiska möjligheten av mina hallucinationer kom jag tillbaka till verkligheten. Jag kunde motstå att försvinna genom att komma på anledningar till att jag inte kunde vara utanför min kropp, varför det var omöjligt.
03:00 (gissning)
Så höll det på i ett bra tag, min kamp mot mitt bortsvävande medvetande. Jag fruktade att jag skulle bli för utmattad och förlora mot medvetande, och kom ihåg en sak jag hade läst på Flashback; att duscha dämpar högkänslan en aning. Så jag sprang in i duschen och satte på högsta värme. Det brände likt glödande gafflar, och jag trodde att jag hade kommit till helvetet.
Jag gav inte upp trots värmen, och förr eller senare började jag sväva ut även i duschen. Jag kände hur det blev kallt när jag flöt ut i den oändliga rymden. Sedan kom jag på att jag faktiskt stod i varm dusch, och det motsade min hallucination, och tog mig tillbaka till verkligheten. Jag skrek ut av värmen som kom tillbaka, och flydde hastigt ur duschen.
03:30 (gissning)
Ruset var fortfarande igång, men jag var inte lika rädd längre, jag lät det ta mig ut lite var det ville. Jag la mig i sängen och tänkte på ifall jag någonsin kommer vara densamma efter det här. Sedan somnade jag.
BETYG: Ruset var helt sjukt kraftigt, men jag kan inte jämföra med någon hallucinogen då jag aldrig tagit någon. Men man skulle kunna påstå att jag sneade, och därför är betyget definitivt lägre. Jag ångrar det inte, men jag känner fortfarande att verkligheten inte är verklig längre, och det är en obehaglig känsla. Det får 2,5/5
__________________
Senast redigerad av Dirigent 2009-12-04 kl. 15:50.
Senast redigerad av Dirigent 2009-12-04 kl. 15:50.