Låneord inom det svenska språket - Hur bli av med dem?

Rent spontant tycker jag nog att detta snarare liknar en lista över ord som av många kan uppfattas som krångliga av gemene man, snarare än låneord. Du är säker på att det inte är en enklare svenska du är ute efter?

Ordet kontaminera behöver vi för att beskriva vad alla dessa låneord gör med den rena svenskan.

Orden nitrogen (N) och oxygen (O) behöver vi för att yrkesfolk skall kunna benämna substanser med begripliga namn och koppla slangar rätt på intensiven. Det duger inte att springa och leta efter uttaget för S när patienten behöver oxygen. Eller också skall vi ha ursvenska namn på He och K — solgas och pottask till exempel. Pottaska är kolsyrad pottask.

Metoden med 20-årig karantän för potentiella lånord låter opraktisk. Det kan i enskilda fall innebära att modeord redan är överspelade när de suttit i karantän mellan exempelvis år 2005 och 2025.

Pizza, trottoar, konduktör.....

Jag ser inget som helst problem med lånord, och att de tillför synonymvidd är i sig inget konstigt heller. Däremot finns det ett problem som uppstår när ett lånord har införts i begränsad betydelse, och sedan av halvspråkiga individer används i helt nya betydelser som de har på originalspråket. Sånt ställer till med helt onödig förvirring om vad som menas. Man kan alltså alltså

• gärna använda applikation i betydelsen tygbit påsydd på annat tyg, men bör undvika att använda det i betydelsen tillämpning.
• gärna använda spirituell i betydelsen kvick, underhållande, men bör undvika att använda det i betydelsen andlig.
• gärna använda limiterad om aktieslag, men bör undvika att använda det i den allmänna betydelsen begränsad.
• gärna använda affekterad i betydelsen tillgjord, men bör undvika att använda det i betydelsen under stark sinnesrörelse.
• gärna använda jorå som en markör för halventusiastiskt instämmande, men bör undvika att använda det som uttal av euro.

osv...

Affektiva Enheten på Ackis = Enheten för sinnesrörelse?

Min rekommendation gällde affekterad, inte affektiv. Man måste läsa hela orden, och inte sluta nånstans strax efter mitten. Sen är ju benämningen på enheten likafullt ett språkfel, om det verkligen är så den heter. Det är ju inte enheten som är affektiv, utan den är ju till för att behandla patienter med affektiva tillstånd. Enheten för affektiv psykos/affektiva tillstånd vore en bättre benämning.

Fast är man affekterad så är man ju affektiv, i affekt liksom.
Och enheten heter faktiskt så, vilket lett till många filosofiska funderingar.

Så det du säger är att vi ska ta och byta ut engelska låneord mot danska?

Innebär inte det i princip att språket ska sluta utvecklas?

Det är klart att det kan finnas en risk för förvirring, men så är det ju alltid med ett levande språk. Idag skulle jag tro att de allra flesta förknippar applikation med datorprogram, bör man undvika det användandet för att det kanske sitter någon stackare ute i landet och vrider och vänder på sin dator för att hitta de där påsydda lapparna som alla talar om?

Nejdå. Det finns ett mycket stort antal sätt som språket kan utvecklas på som inte innebär att lånord med hävdvunnen betydelse plötsligt tar en massa andra betydelser som det har haft i originalspråket. En av de stora poängerna med lånord är att de så ofta får en större språklig precision på det språk där de lånas in. Att då göra sig av med den vinsten på grund av allmän halvspråkighet hos ttalare so driver ett viss språkbruk är ingen självklar vinst.

Tja. Fast det är liksom inte bara jag som slapptycker om applikation. Så här säger nomenklaturauktoriteten vad gäller datatermer, Datatermgruppen, i ärendet:

och den enda svenska termpost som man länkas till i hänvisningsregistret om man söker på application är just program, från vilken termpost ovanstående citat är hämtat.

Nej, varför skulle man behöva vara det när det är två helt olika ord? Affekterad har inte använts i betydelsen i affekt annat än i sen tid, och också då bara av folk i psyksvängen med svag språkkänsla. Varför inte nöja sig med affektiv eller i affekt för den betydelsen? Det finns ju faktiskt en påtaglig risk för missförstånd mellan tillgjord och starkt emotionellt berörd.

Får mig isåfall att tänka på förhållandena på Karsudden under Boermans tid. Det var många där som undrade om patienterna verkligen var galnare än överläkaren då - åtminstone under dennes sämre dagar.

Men namnet illustrerar väl bara att man inte behöver vara särskilt bra på nomenklatur och formuleringsmässig stringens bara för att man är duktig på psykiska sjukdomstillstånd.

Datatermgruppen har väl åsikter om det mesta inom området, men att de tycker att man bör använda program istället för applikation hindrar inte det faktum att ordet ändå används på det sättet. En vacker dag kommer säkerligen Datatermgruppen få acceptera att applikation är en vedertagen svensk term.

Men, jag kan i viss mån hålla med dig ändå och just applikation är ett bra exempel på det. Det används nämligen, åtminstone är det min uppfattning, ganska sällan om traditionella datorprogram, istället används det om nya områden där datorprogram gjort insteg. Exempel är program för mobiltelefoner eller webbapplikationer. Så det har ju berikat svenskan genom att användas med högre precision här.