Grekiska bokstäver inom vetenskap

Vad är skillnaden mellan grekiska versaler och gemener? När använder man gemenerna och när versalerna, har som inte förstått, verkar vara två tecken för samma "bokstav"?

Ja det är i princip korrekt. Stora omega brukar få beteckna ohm (resistans) och lilla omega brukar vara vinkelhastighet t.ex. Sen finns det ett antal grekiska bokstäver, stora som små, som betecknar olika saker inom olika delar av naturvetenskapen, lilla sigma kan vara både dragspänning och varians inom statistiken (σ^2 mer petnoga). Det handlar bara om att man behöver krumelurer som ska få beteckna det man jobbar med. Det grekiska alfabetet har man antagligen valt (ren spekulation) eftersom det var/är relativt välkänt, till skillnad från säg det armeniska. Att naturvetenskap och Grekland rent historiskt har en stark koppling kan ju vara en bidragande faktor.

/Hast

Om vi tar Delta, t.ex så har alltså Δ och δ olika betydelser? Även om båda är "Delta" Sedan undrar jag även vad du menade med stora och lilla? Är Δ stora och δ lilla?

Helt korrekt på alla dina påståenden. Dessutom så har ju samma tecken olika betydelse inom olika ämnen. Stora delta brukar ju oftast användas för skillnaden mellan två punkter medan lilla delta t.ex. visar polerna i dipolmolekyler.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of...cs_and_science

Liten lista som antagligen inte är komplett.

Bara för att komplettera så skiljer man även på versaler och gemener när man använder det latinska alfabetet.

Vi kan säga att a = antalet äpplen och då är inte A antalet äpplen, utan något annat. Stora och små tecken betyder aldrig samma sak, ifall man inte säger det, och det har jag aldrig sett.

Det bästa är ändå i sannolikhetslära, där man använder både stora och små x, stora är en slumpvariabler, och lilla en konstant: P{X<x} (sannolikheten att X är mindre än x), anteckningarna blir riktigt kladdiga när man försöker hitta ett bra sätt att skilja ett stort X från ett litet - mitt favoritsätt är nog att skriva stora X som vanligt, och lilla som )(.

Jag sätter - uppe på x:en och _ nere vid fötterna på stora X, så de blir lite speciella. Små x är sedan de som inte har - uppe på och _ nere på :-)

Personligen lägger jag till små streck på stora x.
http://upload.wikimedia.org/wikipedi...lphabet_Xx.svg
Som typsnittet till höger.

Just nu är jag lite lätt bitter för det finns för få bokstäver. I en och samma kurs i fysikalisk kemi används lilla sigma till minst tre olika saker, B används till två och så fortsätter det.

I termodynamik används v till flera olika saker. Hastighet, viskositet och volymitet som jag kommer ihåg. Fast de skrivs lite olika så man kan skilja dem.

ja viskositeten är ju ett kursivt v. Vill minnas att vi använde ett streck över bokstaven för att skilja på extensiva och intensiva enheter men det beror ju helt på vilken kursbok man har. I en kurs där vi hade många olika kursböcker så fick vi en fin tabell för att översätta mellan olika beteckningar.

Menar ni inte ν (ny) som alltså är en grekisk bokstav som ofta liknar ett kursivt v (se bild)? Det här leder ofta till problem eftersom man måste skilja på

v (latinskt v) och ν (grekiskt ny)
u (latinskt u) och υ (grekiskt ypsilon)
o (latinskt o) och ο (grekiskt omikron)
i (latinskt i) och ι (greiskt jota)
ζ (grekiskt zeta) och ς (en variant av grekiskt sigma)

Då ska vi inte ens prata om de stors grekiska bokstäverna... Sen tror många (studenter) att ny är η (eta) eftersom det ser ut som ett n.

EDIT: I det här teckensnittet är ny och v identiska (tror jag). Min poäng var att hastighet är ett v medan viskositet är ett ny.