Har du drabbats av diskriminering i arbetslivet?

Alright. Så vi har i praktiken gjort tankebrott olagliga. Bra att veta.

Vad är syftet med att införa lagar om diskriminering pga. etniskt tillhörighet?

Nej, vi har inte i praktisken gjort tankebrott olagliga. Inte ens i teorin. Det är inte tanken du bestraffas för utan handlingen.

Jag jobbade på kommunen i ett jobb där jag skulle ge information till allmänheten om allt mellan himmel och jord. Jobbade med fem tjejer och det kändes lite som en anledning till att jag inte fick fortsätta var att de inte ville ha in en kille i hönsgården. Varför vet jag inte riktigt. Kan ha berott på att många som kom in och ville ha hjälp gick direkt till mig av nån anledning och det uppskattades inte av damerna?

Ett visst tankesätt ger upphov till olika handlingar. Om jag anser att moderaterna är bra för min verksamhet röstar jag på dom.

Men visst, jag ska inte spela dum, jag förstår till fullo. Dock så verkar det som om diskrimineringslagarna pga. utseende (tycker man kan stryka etnicitet) verkar vara lite missvisande. Visst, en politiskt korrekt, utopisk bild på samhället, men utopier finns inte, och politisk korrekthet är långt ifrån alltid något positivt.

Jag känner till ett fall där en kvinna blev av med jobbet eftersom chefen ansåg att hon inte kunde kombinera familjesituationen (två små barn och sambo) med jobbet. Hon jobbade deltid eftersom hon ville ta hand om sina barn. visserligen var hon sjukskriven en kortare period, men det är inte skäl till att sparka någon. det rådde inte arbetsbrist. en person som inte har små barn fick jobbet i stället.

Hur kan du få det till diskriminering?

På jobbet jag har nu så händer det ofta att någon äldre kvinna fäller en kommentar och daskar till en på röven.

Klart det sker diskriminering på de flesta arbetsplatser. Det gör det hela tiden, både köns och etiskt orienterade diskrimineringar.

När jag arbetade på en förskola så tilläts jag inte byta blöja på barnen. Den ordern kom från skolans rektor som var kvinna. Det gjorde mig ingen skada rent yrkesmässigt då jag gärna slipper bajs. Men i efterhand har jag funderat lite över saken...

Kanske fruktade de att jag skulle förgripa mig sexuellt på barnen? Inget gör mig mer uppkåtad än bebisbajs...

Man vill ju inte vara en omanlig lipsill men okej då: Får väl ställa upp för jämställdheten och bete mig som en "kärring" då.

Två kommentarer man får höra ett par ggr i veckan på min kvinnodominerade arbetsplats:

"Män är så himla ynkliga när de är sjuka"

"Nämen vad DUKTIG du är!" (medans man plockar ur den gemensamma diskmaskinen och för att förekomma era fördomar: jag gör det ett par ggr i veckan på en arbetsplats m. 150 anställda).


Skitsaker? Javisst. Men vad bottnar detta eviga, smått nedvärderande pladder i?

Fråga inte mig, jag blir nog lika irriterad som du när jag hör sånt skitsnack.

Precis som den här;

Är din man barnvakt ikväll, vad snäll han är

Hur fan kan man vara barnvakt åt sina egna barn undrar jag?

Vad snäll din man är som alltid hjälper till och städar

Eller hur? För smutsen, röran och disken är ju min!

Det är inte diskriminering. Det handlar ju om hennes oförmåga att sköta jobbet p.g.a. hennes familjesituation. Hade det varit en man i hennes ställe så hade han också åkt (och hade han inte det, ja, först då kan man börja diskutera om diskriminering föreligger).

Om hon dessutom blev uppsagd p.g.a. arbetsbrist har arbetsgivaren varit tvungen att iaktta regler om turordning - blev hon av med jobbet så var det för att hon hade varit där kortast tid. Förutsatt att det inte var en småföretagare, de har vissa undantag.

Det är när sånt här, och liknande missuppfattningar beträffande begreppet diskriminering basuneras ut högljutt som leder till att begreppet i slutändan blir urvattnat. Jag menar vem blir tagen seriös när den hävdar att den blivit "kränkt"? Det börjar bli lite samma sak med "diskriminerad", trots att lagen egentligen bara syftar till lika möjligheter från början. Tokfeministerna skjuter sig själva i foten.