K byts mot T, t.ex. egenkligen.

Fast g i slutet av egentligen tror jag knappast påverkar några andra ljud eftersom det i stort sett aldrig uttalas. Väldigt få personer säger något annat än "egentlien" (eller "egenklien", förstås).

Märker ni att n-ljudet blir mer nasalt i nk än i nt?

Appropå britterna antar jag då att även deras magiska R, som kan höras lite lätt i slutet av ord, kan vara en uttalslättnad?
Tänker på vodka and tonic som man kan höra uttalas vodkar n tonic. Vidare fast då kanske inom särskilda dialekter kan t.ex. saw her bli mer som sawr-ha.

Ordenklig är ytterligare en svensk variant på när T blir K.

Kan man inte säga att n-ljudet blir nasalt i ordet egentligen eftersom det är lättare att uttala -ng efter /e/. Sedan blir det likt en kedjereaktion att -tligen blir -kligen efter som det senare är lättare att uttala efter nasal konsonant. Så jag skulle säga att det är redan vid det andra e-ljudet som "felet" uppstår.

Det kan ju också med att /kl/ är lättare att uttala än /tl/ om man är van att tala längre bak i halsen.

Det kan ju också bero på g-ljudet i slutet av ordet (egentligen). Eftersom g uttalas längre ifrån tänderna än t än vad k gör, är man lite förutseende och byter ut t till k för att inte stöta på hinder senare i ordet. Alltså lite mer grafiskt beskrivet samband: egenkligen.

Å andra sidan kan man ju av samma resonemang tycka att det första j-ljudet (som är skrivet som g) sammanfaller bättre med t-ljudet. Men ifall man ta med betoningen i resonemanget så kan man ju göra en indelning där betoningen ändras dvs efter andra stavelsen (egen'tligen). Därav kan man dra slutsatsen att man hellre tar hänsyn mellan konsonanter som ingår i samma indelning betoningsmässigt snarare än vilken som kommer första, andra, tredje...

Tillåt några lösa spån efter att jag sökt på *ntl*i NEO.

Ordet »fientlig« tenderar jag att uttala med tydligare -ntl- än »egentligen«. Och uttalet av -ntl- i »egentlig« ligger närmare »fientlig« än i »egentligen«. Ordet »äntligen« får tydligare -ntl- än »egentligen«. Det skulle alltså kunna vara fyrstavigheten som tar sin tribut i form av förenklat uttal av »egentligen«.

Tvåstaviga »fryntlig« och »flintlås« får knappast t ersatt med k ?

Uttalet av kotletten som {kokletten} får draghjälp av att den tillhör kokkonsten.

... Skulle det å andra sidan finnas en koppling mellan fyrstavigheten och [kl]-uttalet skulle man kunna bli än mer konsekvent genom att använda singularformen förentlad till pluralen förenklade.

Vad gäller ordet egentligen stör jag mig mer på folk som skriver igentligen, med I istället för E. Har serr detta beteende mer än det TS syftar mot med att T byts ut mot t.ex. K

Efter att /r/ försvann i slutet av ord förutom före vokal började man skjuta in /r/ mellan vokaler även där det tidigare inte funnits.



Det är nog få ord där /t/ följs av /l/ som det aldrig sker i.

Matlagning? Förkastligt?