ärvdabalken 3kap 4§ 1st

4 § Överstiger boets värde vid efterlevande makens död dess värde vid den först avlidnes frånfälle, skall denna förkovran tilläggas den efterlevandes arvingar, såvitt visas att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente eller ock må antagas att boets förkovran härrör från förvärvsarbete, som efter den först avlidne makens död drivits av den efterlevande.

---

Funderar lite på om ovanstående är tillämpbart då det gäller efterarv ur orubbat bo, när det gäller en gård med tillhörande skog som idag har stort värde men då maken dog för 25år sedan inte hade alls lika stort värde.

Eller gäller det bara förkovran genom arbete, tex arrendeverksamhet?

Hur fungerar det här?

Kom igen nu och skriv något, alla svar är uppskattade

Avancerad frågeställning och ingen aning men så som jag förstått det du skrivit är det bara en värdeökning som skett på fastigheten?

Om det bara rör sig om en värdeökning borde förste avlidnes arvingar ta del av det med.

Om vi säger så här, hade du fått ärva din del av gården för 25 år sedan hade du fått din värdeökning, så jag TROR just värdeökning inte räknas i det du beskriver.

Men jag är ingen expert, däremot r jag intresserad av svaret

Jag tror inte att 3:4 ÄB är tillämplig i detta fall. Värdeökningen kommer ju från att skogs- och fastighetsvärdet stigit under 25 år. Tanken är att efterlevandes egna förvärvsinkomst, arv från annat håll o dyl inte ska inräknas i efterarvet. Sådant borträknas alltså, sen fördelas arvet procentuellt.

Det som paragrafen avser är en undantagsregel från den normala fördelningen. Den avser i princip enbart förvärvsarbete (eller motsvarande) av den efterlevande maken. Föreligger en sådan förkovran kan arvingarna till den sista avlidne maken alltså göra gällande att den normala kvotdelsberäkningen skall frångås.

I detta fall skall annars kvoten bestämmas med ledning av bodelning och arvskifte efter den första avlidne. Det som efterlevande make erhöll genom bodelning anses härröra från denna, medan det som efterlevande make erhöll genom arv anses härröra från den först avlidne. Låt säga att resultatet är 50/50. Har sedan den efterlevande förkovrat egendomen genom, framförallt förvärvsarbete, kan alltså den efterlevandes arvingar göra gällande att fördelningen mellan arvingar respektive efterarvingar skall vara en annan, ex vis 60/40.

En värdeökning i form av ex vis ökat marknadsvärde tillkommer alltså både arvingar och afterarvingar, eftersom en värdeökning av boet som helhet givetvis gör att båda hälftendelarna i mitt exempel får ett högre värde.

Ni har nog rätt, lite trist faktiskt trodde jag hittat en riktigt intressant paragraf i just det här fallet.

Om den är tillämplig kan man anta att det blir problem att värdera fastigheten (för tjugofem år sedan), får väl hitta liknande fastigheter som sålts antar jag.

Ingen mening att ta upp detta när det blir dags då?

Är det bröst arvingar vi pratar om?

Bröder, levande och avlidna till den först avlidne maken.

Då beror allt på. Fick det klart för mig i förra veckan. De är alltså inte bröstarvingar. Fanns det ett testamente som testamenterade allt till efterlevande make/makan?

Inget testamente efter någon av parterna.. vad som hittats ännu iaf.

Ok. Ja om nu den först döde testamenterat allt till efterlevande maka så hade inte hans bröder haft någon arvsrätt alls. Endast bröstarvingar hade haft det.

Finns det inte något testamente så har då bröder, syskonbarn och föräldrar arvsrätt. Hade en tråd precis om detta häromveckan och det var så jag fick detta förklarat.

Finns det inga bröstarvingar till paret? dvs barn och barnbarn?

Jo jag vet vilka som har arvsrätt och inte. Min frågeställning handlade om hur mycket parterna skulle ha, om det delas 50/50 eller om man kan tillämpa lagen som står som ämne då gården var värd bra mycket mindre för 25 år sedan än vad den är idag!