Citat:
Ursprungligen postat av
Lawnmoverman2011
Håller med men för att vara lite mer precis så tror jag att händelseförloppet såg ut så här: mördaren och inringaren försöker sig på ett knivrån men när offret gör mer motstånd än vad gärningsmannen räknat med och Häggström blir svårt skadad så drabbas gärningsmannen av ett plötsligt tungt samvete och väljer att ringa ett larmsamtal i ren panik för han vill trots allt inte att rånoffret ska ligga och dö på gatan. Det här scenariot förklarar också varför plånboken och pengar fanns kvar på kroppen.
Vad anser tråden i övrigt?
Alla teorier är tillåtna så länge vi inte har fakta.
Mördaren som förmodligen var arbetslös såg hur obetalda räkningar ökade som inbillade sig att ett personrån skulle lösa problemet.
Att välja ett rånoffer sent på natten som ganska säkert var luspank efter krogbesök låter inte värst intelligent.
Han hade planerat rånet länge och pengar var syftet så under hela knivattacken tänkte han bara på att få tag på pengarna och dra från platsen.
Varför han flydde hals över huvudet var för att det kom någon som överraskade honom. Denne någon borde väl stannat kvar vid offret och kontaktat polisen. Därför vet man om det var så.
Polisen borde ha en rätt klar bild hur lång tid det tog mellan knivrånet och telefonsamtalet. Dom har säker kontrollmätt.
Att mördaren befanns sig på övre Östermalm berodde på att han följde efter Per. Men varför tog han sig efter knivskärningen hela vägen från telefonkiosken nära Karlaplan till Floragatan, det fanns ingen som helst anledning, annat än att han bodde i området och var på väg hem.
Att en kallblodig rånmördare helt plötsligt blir empatisk, det tror jag inte på. Han borde varit fruktansvärt besviken på sig själv, ett mördat rånoffer och lika fattig som innan gärningen.