Varför måste en farsa alltid närvara vid sitt barns födsel?

Nej, fy.
Det vill man inte se.
Trots att även jag har varit "leverantör" precis som du så är det där inget som någon behöver ta kort på eller beskriva i detalj.

Jag svarade på ett inlägg om bajs och att saker går sönder. Det är inte helt oavnligt.

Lavemang är mer standard än undantag men trots det är det vanligt att det finns lite i tamen när man krystar då man kanske har ätit under tiden. Så jo nog är det rätt vanligt. Man ska heller inte vara ledsen för det då det finns viss forskning som påvisar att det kan vara bra för barnets immunförsvar att komma i kontakt med mammans avföring vid födseln.

Spricka till analen gör i princip inga nuförtiden för ser barnmorskorna att det är för tight i mellangården så gör de hellre ett klipp vid sidan av då det är bättre. Däremot så får de allra flesta någon form av sprickor eller bristningar men de kan vara ytliga och läka snabbt.

Tja, jag klipptes upp första gången och sprack andra, gjorde ont som fan att få bedövning och sy (hade ingen ryggmärgsbedövning) Vad gäller bajs så minns jag inte, har ingen aning faktiskt och det är ju inte direkt ngt som står i journalen heller. Däremot kräktes jag ner barnmorskan vid första förlossningen

Inte omöjligt.
De flesta djur jag vet föds på det sättet. Blandat med skit alltså.

Fadern ska vara där för att se vad han har ställt till med.

Jag anser att han just av den anledningen inte ska vara där.

Jag kan hålla med dom som anser att det är viktigt att pappan finns där som stöd och att det är viktigt att få en anknytning till barnet i ett så tidigt stadium som möjligt. Men därimot kanske man inte nödvändigtvis måste tvinga mannen att delta under hela förlossningen, om han känner att han verkligen inte vill. För att han kanske tex. är lite överkänslig mot blod och slem osv. och är rädd att han ska börja må dåligt. Det finns ju faktiskt människor som t.om. kan ha fobier för blod och sånt. Och då lär han ju inte göra någon större nytta iallafall. Kvinnan kan ju få allt stöd hon behöver så att det räcker och blir över både innan och efter förlossningen.

Därimot är väl det minsta man kan kräva att mannen iallafall finns i närheten och är närvarande vid behov. Tex. att man kan sitta i väntrummet, beredd att snabbt rycka in om det skulle bli verkligen akut. Sen är det ju kanske inte alla mammor som faktiskt vill att pappan ska vara närvarande, som föredrar att vara ensam med läkaren i rummet åtminstone under förlossningen. Det där får ju varje par bestämma själva vad som känns bäst för dom.

Gud förbjude att mamman då är känslig mot "blod och sånt".

Houston, we have a problem...

det är väl inget tvång men nog utgår man ju ifrån att pappan ska vara där när hans eget barn föds. Han behöver ju inte se allt slaf och skit men han ska iaf vara där när ungen har kommit ut tycker jag iaf.
Ungefär som att fråga "varför ska pappan kommar till brölopet" eller nått.

Ja, det kanske är lite dubbelmoral av mig att skriva så, och jag kanske kan hålla med om att det är lite orättvist, då kvinnan inte har samma valmöjlighet som mannen att avstå. Men det viktigaste är väl ändå att mannen är närvarande överhuvudtaget och stöttar efter förmåga.

Då tycker jag att det är betydligt värre med män som skiter fullständigt i kvinnan och barnet och lämnar dom vind för våg. Eller väljer att sticka iväg och parta med polarna istället för att hjälpa sin partner i den svåra stunden.

När det är dags för mig(och min framtida fru) så kommer jag fint knalla in med ett stort leende och stå där vid min frus sida. Det är en skyldighet som man att närvara!(när barnet är tvättat och fint och allt blod och inälvor är bortkastade)