Tillstymmelse?

"Utan tillstymmelse" brukar man ju säga ibland? Det har tydligen sitt ursprung i detta:


Kan man säga "tillstymma" om man nu pratar om att plöja en åker? Eller "det var jävligt tillstymmligt" om man pratar om ett ställe med mycket stubbar?

Med tanke på att det inte finns en människa som vet om den historiken - skulle jag säga att man inte kan det.

Ordet låter lite som "till-stubbad."

Om du inte har några direkta krav på att bli förstådd så är det väl inget som hindrar dig?

Men borde det inte snarare bli:

Ursäkta, jag ska bara stymma (till) den nyss avmejade åkern lite. Den var förresten jävligt stum(m/n)ig tidigare.

Det finns väl liksom ingen anledning att använda "till-prefixet" i alla former bara för att det finns med i en avledning/variant?

[quote=Flytande_argot]HIST.: sedan 1788; trol. sammanhängande med sv. dial. stumn, stumm ‘trädstubbe’; jfr sv. dial. stymma ‘plöja en nyss avmejad åker’ QUOTE]
Är det bara jag som inte förstår sambandet?

Plöja = Göra fint, ordna?
Utan tillstymmelse = Det finns inget som tyder på..

Ja, det blev dåliga förklaringar men jag tror ni förstår.
Jag ser att orden påminner om varandra bokstav för bokstav men inte betydelsen.

— Grabben har ännu inte en tillstymmelse till skäggstubb.

Ljuden m och b ligger nära varandra, det hör vi om man säger »kommer« och är tät i näsan. Då blir det {kobber}.