Citat:
Ursprungligen postat av Hamilkar
Fast vi har, som punk påpekar, ett litet problem med den definitionen och kolibrier. På engelska så kallas både det som både en kolbri och en ormvråk gör för hover, men åtminstone med min språkkänsla ryttlar inte en kolibri - den svävar eller hovrar. Det som för mig har varit mest typiskt för ryttlande har inte i första hand varit att vingslagen är snabba, utan att de utförs i ett rörelsemönster som för tankarna till när man trampar vatten.
Jag skulle vilja komplettera NE:s definition av ryttla sålunda:
hålla sig stilla i luften med hjälp av snabba vingslag, men inte uteslutande till följd av vingslagens hastighet.
Nja, kanske det. Nog för att rörelsemöstret givetvis är viktigt vid ryttling. Att bara flaxa rakt upp och ner med vingarna lär inte fungera då syftet är att hålla sig (sitt huvud) kvar på samma punkt i rummet

. Det klassiska rörelsemönstret hos kolibrir med vingslagen grovt approximerat med en 8:a och den vertikala kroppspositionen är mycket effektiv för att ge lyftkraft, men kass för att ge rörelse framåt (utnyttjas i längre perioder dock bara av små organismer). För större organismer sätter fysikaliska lagar stopp för detta. Faktum är att kolibrir inte är särskilt snabba vad gäller vingslag jämfört med många andra organismer. De ligger i samma klass som de större insekterna, medan de mindre insekterna har minst en 10-potens snabbare vingslag.
Ska man vara riktigt korrekt är det egentlgien bara insekter och kolibrir som är sanna ryttlare, dvs helt oberoende av lyftkraften av vindrörelser. Även tornfalken som är vår klart bästa ryttlare klarar inte att behålla sin position i rummet om det inte är någon vindrörelse alls. Den håller sig stilla jämfört med marken, men flyttar sig långsamt, långsamt framåt jämfört med atmosfären. Skulle det vara helt vindstilla i de luftlagren får även tornfalken problem.
Dock brukar man faktiskt benämna även kolibrirs rörelsemönster (på Svenska) för just ryttla. NE tar ju dessutom upp just kolibrir i sin definition av ryttla. Kanhända har det inte funnits behov av Svenskt ord för just kolibrins manövrar.
Hovrar kan jag möjligtvis acceptera som en ren försvenskning av hover, men sväva tycker jag inte är ett särskilt bra alternativ då de för tankarna snarare till just det fenomen som i denna tråden av någon outgrundlig anledning verkar blandas samman med ryttla; alltså då fåglarna med mycket, mycket små justeringar av vingarnas vinkel står stilla i luften (svävar). Detta beteende är helt beroende av motvind eller uppvindar och har ingenting med att ryttla att göra. Det inbegriper alltså inga vingslag alls.
Svävar tycker jag också rent generellt främst för tankarna till icke-aktiv rörelse.