Meningen med Matematik B + C

Det kommer inga MaB frågor på HP. Matematikdelen får högst motsvara MaA!

Nja, fast det där med vinklar osv kommer först på MaB. Även om det är inget som är speciellt svårt att lista ut, är det så.

Pja, angående spoilern så, inte för att jag har någonting att bevisa angående var jag står men, förstår jag visserligen vad man har matematik till rent generellt, om än inte i detalj. Jag är intresserad av hur gymnasiets B- och C-kurser hänger ihop med en fortsatt verksamhet inom matematikens ramar.

Jag uppskattar att det blivit många svar. Låt mig här konkretisera frågeställningen något. Parentesmultiplikationer, konjugatregeln, derivata, fullständiga andragradsekvationer, funktioner osv. - allt det som ingår i kurserna, är det som sådant någonting man ägnar sig åt senare inom matematik på universitetsnivå eller teknisk högskola?

putteputte88 - I Sverige är det oftast Matematik C, men på HHS även D-kursen, som krävs för att vara behörig till att studera ekonomi. I England är det minst Matematik D.

Matte C är väl rätt användbart inom ekonomin när man räknar på förändringar etc.

Jag sysslar just nu själv med E och skulle gärna få svar på när man använder imaginära tal? Vad inom fysik eller ekonomi behövs det?

Vad handlar dessa kurser om?

B behandlar väl funktionsbegreppet lite djupare. Högregradsfunktioner och andragradsekvationer. Lite sannolikhetslära och statistik.

Det är först på c-kursen det roliga kommer. (derivata is the shit!)

Men b-kursen var enligt mig inget direkt "step up" intellektmässigt. Först på d-e kursen det börjar bli lite svårare saker.

Det koplexa talystemet används ofta pågrund av att det är lättare att räkna med i många fall. Jag har haft mycket användning av det i elläran och räkning med vektorer i fysiken. Man bryr sig inte så mycket hurvida dom är verkliga eller ej, bara det leder till rätt svar.

Komplexa tal dyker upp när man jobbar med växelström och väldigt mycket i kvantmekaniken. Ekonomi vet jag inte om det är någon som använt sig av komplexa tal men det finns säkert någon ekonom som är tokig nog att göra det.

Haha, rätt konstigt egentligen när man knappast lär ha stött på de flesta av orden i ORD-delen varken i Svenska A - C eller i det verkliga livet.

Parentesmultiplikationer: Överallt, hela tiden, i ALLA (utom 1) ämnen jag har läst på KTH.
Konjugatregeln: Samma!
Derivata: Samma! Dessutom i nationalekonomi A.
Andragradsekvationer: Samma som de två första!
Funktioner: Jämt i hela livet hela tiden. Bara att säga att restiden är en funktion av bilens hastighet så har du slängt dig med lite matte B-kunskap.

Dessa saker är inga "stickspår" i matematiken, utan de här är helt enkelt de mest basala grunderna. Det finns ju inte bara derivator i en variabel, du kan ju derivera med MASSOR av roliga bokstäver. Inte heller finns det bara andragradsekvationer - både tredje och fjärde och en hel del till...

MaB har du nytta av när du i framtiden ska göra en hushållsbudget eller räkna på bostadslånet. Många har nytta av det i sitt yrke om man exempelvis har budgetansvar och liknande.

MaC är fröet till analysen som senare leder till sånt som differentialekvationer vilket är något som används inom de flesta tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner på högskolenivå.

Komplexa tal och komplex analys är väldigt användbart vad gäller cirkulära geometrier, vågrörelser och sånt.