2009-10-26, 21:11
#1
Tja!
Tenta på torsdag i makroekonomi. Tyvärr är det distans med allt vad det innebär (obesvarade frågor och generella oklarheter etc)
Hoppas jag kan få lite hjälp här för att förbereda mig något inför tentan =)
1. Överskotssreserv?
- Överskottsreserver: 1 - (R*/D)? Det vill säga de pengar som sätts in på banken och inte blir kassakvotskrav?
R* = krav, i procent, från riksbanken till bankerna på hur mycket de måste ha i reserver på det som inlånas.
D = det som människor inlånar.
2. Löneglidning?
- En löneglidning innebär bara att en lön satts som skiljer sig från vad som egentligen avtalats?
3. M/P
Det spelar ingen roll om M el. P ändras i LM-relationen - implikationen är i båda fallen höjda el. sänkta räntor? LM flyttas antingen upp el. ner?
5. Varför pengatillväxt, M (upp), som mål?
Sverige har ett infl. mål på 1-3%, men ECB har förutom detta också ett penningmängds-tillväxtmål - varför?
6. Infl. förväntningar och vice versa?
Förstått det rätt(?):
- I det korta loppet kan infl. stiga, vilket senare påverkar infl.förväntningarna.
Infl.förväntningarna i sig påverkar sedan själva infl.?
7. Adaptiva och rationella förväntningar
Att naturlig arbetslöshet finns beror på rationella förväntningar snarare än adaptiva?
Vid adaptiv förväntning finns det en trade-off mellan arbetslöshet och infl.:
- En löneförhandlare ber endast om en löneförhöjning som täcker de reella förluster som en ev. prishöjning orsakat, men inte mer eftersom löneförhandlaren förutsätter samma infl.takt även nästa år. Vid adaptiva förv. kan politiker utnyttja sk time inconsistency (tiden mellan prisändring och anpassade löner för ny prisändring) för att uppnå kortsiktiga mål som sänkt arbetslöshet.
Detta betyder att priset ständigt kan höjas utan att företagen förlorar vinst vid nästa lönesättning och arbetslösheten kan hållas nere för en obestämd tid framöver. Vid rationella förväntningar däremot:
- Löneförhandlaren förutser fortsatt hög infl.takt i framtiden och tar tillbaka sin lön + LITE TILL - företagen förlorar viss vinst och gör sig av med lite folk. Höjer sedan priset, men inte lika mycket procentuellt som löneförhandlaren gjorde.
Vid rationell förväntning tillgodoser sig de berörda (löntagare) all tillgänglig information vilket innebär att det enda sättet att uppnå ett mål är att övertyga de berörda om att det ska uppfyllas, eller lura dem, men detta går endast om förändring är helt oväntad. time inconsistency går inte att utnyttja på samma sätt eftersom löntagare sannolikt har förutspått en ny prishöjning tex.
Tenta på torsdag i makroekonomi. Tyvärr är det distans med allt vad det innebär (obesvarade frågor och generella oklarheter etc)
Hoppas jag kan få lite hjälp här för att förbereda mig något inför tentan =)
1. Överskotssreserv?
- Överskottsreserver: 1 - (R*/D)? Det vill säga de pengar som sätts in på banken och inte blir kassakvotskrav?
R* = krav, i procent, från riksbanken till bankerna på hur mycket de måste ha i reserver på det som inlånas.
D = det som människor inlånar.
2. Löneglidning?
- En löneglidning innebär bara att en lön satts som skiljer sig från vad som egentligen avtalats?
3. M/P
Det spelar ingen roll om M el. P ändras i LM-relationen - implikationen är i båda fallen höjda el. sänkta räntor? LM flyttas antingen upp el. ner?
5. Varför pengatillväxt, M (upp), som mål?
Sverige har ett infl. mål på 1-3%, men ECB har förutom detta också ett penningmängds-tillväxtmål - varför?
6. Infl. förväntningar och vice versa?
Förstått det rätt(?):
- I det korta loppet kan infl. stiga, vilket senare påverkar infl.förväntningarna.
Infl.förväntningarna i sig påverkar sedan själva infl.?
7. Adaptiva och rationella förväntningar
Att naturlig arbetslöshet finns beror på rationella förväntningar snarare än adaptiva?
Vid adaptiv förväntning finns det en trade-off mellan arbetslöshet och infl.:
- En löneförhandlare ber endast om en löneförhöjning som täcker de reella förluster som en ev. prishöjning orsakat, men inte mer eftersom löneförhandlaren förutsätter samma infl.takt även nästa år. Vid adaptiva förv. kan politiker utnyttja sk time inconsistency (tiden mellan prisändring och anpassade löner för ny prisändring) för att uppnå kortsiktiga mål som sänkt arbetslöshet.
Detta betyder att priset ständigt kan höjas utan att företagen förlorar vinst vid nästa lönesättning och arbetslösheten kan hållas nere för en obestämd tid framöver. Vid rationella förväntningar däremot:
- Löneförhandlaren förutser fortsatt hög infl.takt i framtiden och tar tillbaka sin lön + LITE TILL - företagen förlorar viss vinst och gör sig av med lite folk. Höjer sedan priset, men inte lika mycket procentuellt som löneförhandlaren gjorde.
Vid rationell förväntning tillgodoser sig de berörda (löntagare) all tillgänglig information vilket innebär att det enda sättet att uppnå ett mål är att övertyga de berörda om att det ska uppfyllas, eller lura dem, men detta går endast om förändring är helt oväntad. time inconsistency går inte att utnyttja på samma sätt eftersom löntagare sannolikt har förutspått en ny prishöjning tex.
