2009-10-26, 00:41
#1
Jag är 25 år haft ångest i ca 10, Jag är själv med mitt problem finns ingen som kan lösa det genom att peppa mig. Har bra med kompisar både tjejer och killar är en ganska social och snäll kille, tränar ca 5ggr i veckan har bra fysik, jag är frisk och har friska kompisar min familj är underbar har även ett helt ok jobb. Mitt liv är helt enkelt bra(fast ändå inte) Jag har lätt för att lära mig uppfattas som smart och klok av andra. Allt är perfekt men ändå mår jag dåligt känns som att ingenting stimulerar mig.
Är jag med bästa polarn och fikar lr något så vill jag bara hem och sova, sitter jag och pratar med någon ny person så orkar jag lyssna i 5s alla pratar om samma saker. Ibland stänger jag av telefonen i flera dagar pga att det känns så frustrerande att prata med folk... Inget nytt liksom jag stöder dom och dom stöder mig.
Min hjärna snurrrar hela tiden har svårt att koncentrera mig då jag gör saker allt blir bara svart. Jag tvingar mig själv att gå till jobbet och vara social då jag vet att hemma händer ingenting, Allt jag gör, gör jag bara för att inte försvinna! Allt är trist liksom.
Blir jag spontant glad över något så funderar jag på varför jag blev glad och kommer varje gång fram till att egentligen var det inget att bli glad över. Samma sak då jag känner mig ledsen, är jag ledsen så tänker jag på samma sätt. Jag är liksom på en normal menlös nivå, varken ledsen eller glad, är säkert därför jag har ångest, ingenting får mig ur balans heller jag är jämnt på samma nivå.. Jag har inga känslor, är en helt känslolös person vet inte vad det beror på.
Andra ser mig som en person som dom kan prata och lita på, är det någon som har problem så kan jag hjälpa dom men jag kan inte hjälpa mig själv... Kan inte heller känna glädje över att hjälpa och göra andra glada, allt är helt meningslöst....
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till härnäst tar antideppresiva piller nu ätit dom i ca en månad nu är väldigt skeptiskt till att det ska förändra min syn på livet. Har tagit sådana tidigare under ett års tid då hände ingenting heller så jag sluta med dom men nu har jag börjat igen, för som sagt jag måste göra något för att inte försvinna!
Självmord har aldrig varit något jag funderat över. Har däremot funderat på att börja ta droger allt för att få någon mening med livet, kanske bara är ett starkt beroende som kan få mig att känna inspiration och glädje. Om det är någon som har en ide på vad jag ska hitta på så skulle jag tycka ni var snälla om ni skrev ett svar :-)
Är jag med bästa polarn och fikar lr något så vill jag bara hem och sova, sitter jag och pratar med någon ny person så orkar jag lyssna i 5s alla pratar om samma saker. Ibland stänger jag av telefonen i flera dagar pga att det känns så frustrerande att prata med folk... Inget nytt liksom jag stöder dom och dom stöder mig.
Min hjärna snurrrar hela tiden har svårt att koncentrera mig då jag gör saker allt blir bara svart. Jag tvingar mig själv att gå till jobbet och vara social då jag vet att hemma händer ingenting, Allt jag gör, gör jag bara för att inte försvinna! Allt är trist liksom.
Blir jag spontant glad över något så funderar jag på varför jag blev glad och kommer varje gång fram till att egentligen var det inget att bli glad över. Samma sak då jag känner mig ledsen, är jag ledsen så tänker jag på samma sätt. Jag är liksom på en normal menlös nivå, varken ledsen eller glad, är säkert därför jag har ångest, ingenting får mig ur balans heller jag är jämnt på samma nivå.. Jag har inga känslor, är en helt känslolös person vet inte vad det beror på.
Andra ser mig som en person som dom kan prata och lita på, är det någon som har problem så kan jag hjälpa dom men jag kan inte hjälpa mig själv... Kan inte heller känna glädje över att hjälpa och göra andra glada, allt är helt meningslöst....
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till härnäst tar antideppresiva piller nu ätit dom i ca en månad nu är väldigt skeptiskt till att det ska förändra min syn på livet. Har tagit sådana tidigare under ett års tid då hände ingenting heller så jag sluta med dom men nu har jag börjat igen, för som sagt jag måste göra något för att inte försvinna!
Självmord har aldrig varit något jag funderat över. Har däremot funderat på att börja ta droger allt för att få någon mening med livet, kanske bara är ett starkt beroende som kan få mig att känna inspiration och glädje. Om det är någon som har en ide på vad jag ska hitta på så skulle jag tycka ni var snälla om ni skrev ett svar :-)
__________________
Senast redigerad av psykialist 2009-10-26 kl. 00:47.
Senast redigerad av psykialist 2009-10-26 kl. 00:47.

