.Livets fraktal | LSD. (lång)

Kön: man
Substans: LSD. Shiva.
Dos: 1 lapp.
Tidigare erfarenheter: cannabis, svampar, lsd, mephedrone m.m...

Detta är min första tripprapport.
Detta var för ca 3-4 veckor sedan.
Ber om ursäkt för stavfel och andra fel som kan ha dykt upp.

Intro.
Allt började med att man letade efter cannabis.
Kranen svarade inte, och andra kompisar hade torka.
En kompis, vi kan kalla honom M hade några lappar syra och ville komma över för en tripp. Ingen av oss fick tag på någon cannabis, så det blev en ren tripp på syra.

18:00
Klockan hade passerat sextiden, och nu var allting i ordning.
Solen hade börjat gå ner, lägenheten börjat mörkna lite, och lapparna låg liggandes på tallriken. 10 minuter senare hade man en lapp i munnen.
Bra att påminna att jag alltid har tagit en halv lapp när det gäller syra.
Detta p.g.a att jag på något sett inte gillar de kemiska med det.
Shamaner äter de naturliga, och gör sina ritualer.
För mig kunde inte syra jämföras med de naturliga. Det kändes fel på något sett.

Klockan 18:20 hade lappen svalts. M hade också svalt sin, så nu var det de vanliga väntan på att de skulle slå. Minuterna går.
Här satt man, samtidigt som alla tankar dök upp.
Tänk om jag snear? Tänk om det går snett och man börjar gråta?
Tänk om tänk om tänk om... Kan säga det redan nu, att jag tänkte på alla "tänk om" scenarion som kunde hända under iallafall 1 timme.
Till slut var jag så trött på alla tänk om scenarion att jag inte orkade tänka mer på det. Känslan av handsvetten började komma, och tröttheten började sakta slå på.
Fixade playlist på datorn med 2 album av en grupp som heter Sacred Spirit. Hade läst och hört talas om dessa 2 album, men inte lyssnat igenom det. Många personer på olika forum hade trippat till detta, så jag ville testa detta och se om de gjorde nån skillnad.
Musiken är av elektronisk New Age/Indian stil.


20:30-21:00
M ligger på soffan, TVn är avstängd, lampan släckt och de ända ljus som finns, kommer från dataskärmen.
Liggandes på sängen startar jag igång musiken och blundar.
Bakom stängda ögon ser jag ingenting. Inget har slått på än, men jag känner igen hur tankarna börjar skeva.
Efter en stund bakom stängda ögon märker jag att det kommer en massa färger och former. Började små le, äntligen kommer det igång.

21:00-XX:XX
Försvinner in med musiken, varje trumslag, varje röst som sjöngs, varje ljud går verkligen in i mig. Jag blir ett med musiken, jag känner musiken.
Det känns bra, för bra. Eufori så att säga, jag mår bra, jag mår för bra. Liggandes med huvudet rakt på kudden, små skrattandes och känslan av orgasm som bara vill sprängas blev mer och mer.

Jag vill skrika, jag vill ställa mig upp och skrika, jag vet inte varför, men jag vill. Men kan inte, snabbt kommer jag på att jag är hemma och kan inte skrika, men detta måste ut...på något sett.

Varje låt som spelas känns som att det är en egen tripp. En egen historia.
Jag kommer ihåg en låt, där de kändes som att den ville säga mig något, något om vår Jord. De kändes som att indianerna som sjunger, sjunger just om naturen och vad det är vi gör med vår planet. M höll med att låten hade den känslan. Det är nästan som att man ville gråta.
Musiken är hur vackert som helst.

Öppnar ögonen och ser på den stora digitala klockan på skärmen, varje sekund känns om 10 minuter. Jag märker vissa gånger att en sekund verkligen inte är en sekund. En hel låt kunde få plats under denna sekund.
Det blir för mycket för mig, måste sätta mig upp.
Sätter mig upp, kollar runt, märker inga grova hallisar när ögonen är öppna, så jag fixar till sängen igen och lägger mig igen.


Nu börjar det hända, nu ser jag. Bakom stängda ögon ser jag fraktaler, eller snarare en fraktal. Den är långt framför mig, den har färg, och allt omkring den är svart. Jag märker att denna fraktal närmar sig mig, inuti denna fraktal ser jag små bilder/filmsnutt av mitt liv på olika ställen.
Det är som att man skulle skriva bokstaven R stort på en papperslapp, sen dela upp bokstaven R i hundra smådelar och varje del hade en specifik bild.
Hinner inte fokusera på alla dessa bilder för det börjar gå snabbt och jag märker att jag sugs in i en av bilderna.

För er som inte vet hur en fraktal fungerar. Du ser en bild, du kan sen zooma in hur du vill, och du kommer att komma tillbaks till samma bild, även då du har zoomat in. Du kan zooma in igen och igen och du märker att det är samma bild efter bild.
Ett exempel är: http://www.youtube.com/watch?v=G_GBwuYuOOs&hl=sv

22:00-XX:XX
När jag har sugits fram, så märker att jag är i mitt rum. Där jag är nu.
Liggandes på sängen, M på soffan, musiken på, och datorn bredvid mig.
Det känns som att jag har ställt mig upp och kollar på M, men allt detta sker bakom stängda ögon.
Jag kommer ihåg att jag säger till mig själv, att detta inte kan vara möjligt.
Hur kan jag se mitt rum, alla detaljer, och personen liggandes på soffan bakom stängda ögon? Vad har denna fraktal att göra med något?
Direkt när jag kommer in i dessa tankar så börjar jag sugas in i M.
Jag vet inte hur jag ska förklara, men att ha ögonen stängd eller öppen så är det samma bild jag ser.
Men nu när ögonen är stängd så verka det som att någon puttar mig bakifrån och jag närmar mig M. Jag kommer närmare, och närmare.
Jag kommer så nära att jag har hans strumpa några centimeter ifrån mig, och sakta åker jag in i hans strumpa. Sugs in i den, och där jag sugs in så ser jag samma fraktal dyka upp långt framför mig, inuti strumpan och alla dessa bilder uppdelat i samma sätt dyker upp inuti fraktalen.
Bilder där jag är liten, sitter på en cykel, första skoldan m.m.
Vips så är jag tillbaks på samma punkt igen. Liggandes där, samma bild.
Men nu börjar det gå snabbare, jag sugs in igen, och igen och igen, samma bild efter bild dyker upp, men energin på fraktalen blir starkare och starkare, ljusare och ljusare.

Jag vet inte hur jag ska stoppa detta, men jag har sugits in hundratals gånger nu, kommer tillbaks till mitt rum, sugs in i väggen, åker igenom en tunnel, ser fraktalen framför mig och vips så är jag i rummet, så sugs ja in i tvn och tillslut kommer jag där jag började, men hundratals gånger inzoomad.. Detta går inte att stoppa...

Det jag märker är att allting blir ljusare, de blir kämpigare att nå fram till nästa fraktal, bakom stängda ögon försöker jag kolla bort från fraktalen som är framför mig. Den har blivit så vit och ljus att om jag skulle kolla direkt in i kärnan av fraktalen så skulle jag bli bliind. Bilderna som skulle ha varit där har blivit ombytta mot ljus, mot energi.
Kollandes ner åt sidan säger något åt mig att försöka kisa och se vad som finns inuti fraktalen, det är som att jag har nått slutet.
Vad finns i mitt av fraktalen, är det Gud? Är det ren energi?

Sakta kollar jag upp, lättar på ögonen och slutar kisa, för att sen försöka se vad det är. Från att kolla snett ner, lyfter jag upp huvudet, ser en svart prick ovanför ögonen, lyfter mer och mer och helt plötsligt ser jag det.
En spegelbild på mig själv.
Blir ganska rädd och hoppar till (psykiskt) inte fysiskt med kroppen, och då sugs jag ut från kärnan, samma bild efter bild i fraktalform sugs jag ut, sugs ut från M´s strumpa, rummet blir mindre och mindre och den verka åka längre bort, men väl rummet är långt ifrån mig så blir rummet en del av väggen och jag sugs ut från väggen och kommer till samma bild, och den sugs ut och blir mindre och mindre, och de känns som att jag sugs ut från TVn. Samma rum, samma allt.
Det går snabbare och snabbare, de ljusa energin blir svagare, och färgerna mörkare.

Jag vet inte hur eller varför, men nu kan jag zooma in och ut om jag vill.
I tankarna dyker det upp sjuka saker. En sak som dök upp var att jag sa åt mig själv att testa en sak. Zooma in några fraktaler så vi inte är i "denna" verklighet, sen döda dig själv där. Jag gör detta. Zoomar in en stund, sen tar jag upp en kniv och hugger mig själv, och vips så är jag i samma rum, sittandes på sängen men inte död. Jag förstår att om jag dödar mig själv, så kommer jag bara zoomas ut helatiden. Jag tar tag i en pistol skjuter mig själv och sekunden efter är allt normalt igen, sitter där jag satt men ingen vapen i handen. Jag testar med att hoppa ner från balkongen, och innan jag träffar marken så kommer samma sak upp igen. Sittandes på sängen.

Öppnar ögonen, musiken är klar. Klockan har blivit 23 tiden.
Tänder lampan, kollar på M och frågar hur han har haft det. Han förklarar vad han har gått igenom och vi börjar sätta oss upp för att diskutera en stund.
Under diskussionen så tar jag papper och bläckpenna och börjar rita lite. massa linjer och annat onödigt.
Sen lägger jag pappret på bordet, och båda två kollar på den. Efter några sekunder så börjar bläcket som man ritat på pappret att smetas omkring.
Den börjar dansa och röra på sig. Men de krävs en jävla massa koncentration, det är inte som att de rör sig automatiskt när man ser det, man kollar på det och efter en stund rör det på sig.

Jag frågar M om han är trippad och det är han, för mig själv verka det ha slutat. Kollar på väggarna, på datorn, överallt, men inga hallisar är kvar.

Blir lite irriterad, för man verka vara vid peaken just nu, men inget händer?
Kom på att Terence McKenna hade berättat att på syra och svamp så finns det uppåt och nedåt. På syra så kan det komma upp till 5 gånger normalkänsla, att man tror man är helt nykter för att minuterna efter hamna i trippen igen. Men det var här jag var. Helt normal.
Hade gärna behövt en spliff för att trigga trippen igen.

Släckte lampan igen, och pratade med M. Jag vet inte hur detta hände, men det var som att jag sa till honom att vi ska stirra på varandra, utan att röra på oss, utan att blinka eller prata, bara stirra och se vad som händer.

Jag börja stirra på honom, och färgerna från dataskärmen som hade gjort det ganska ljust började bli grå, det blev gråare och gråare. Jag sa det till M;
- Du börjar bli gråare.

Han svarade.
- Som att dö.
Eller något, men direkt när han sa ordet död/dö så började han ruttna framför mig. Hans ansikte för några sekunder smalade till och skelettet syntes, såsom händerna blev till ben. Flippade till lite, skakade om huvudet och vi började skratta. Efter det så ville jag stirra mer för att se vad som kan ske... Och vi lekte runt lite tills klockan blev sent.

Slutsats:
På afterglowen satt man där och gick igenom trippen.
Denna tripp var ett av de roligare, skönaste och mest givna för min del.
Jag lärde känna mig själv bättre än jag hade gjort innan.
Jag vet inte hur jag ska säga det, men det känns som att vi är en fraktal.
Att varje individ är en del av en stor fraktal, och även att vi har en egen liten fraktal som tillsammans bildar en enorm fraktal. Vi är ett med andra ord.
Allt är kopplad tillsammans.
Det är som att det jag gick igenom var mig själv.
De kändes som att denna sak är jag. Jag är varken kropp eller tanke, utan en klump av energi som bildar denna verklighet som vi ser idag. Att om man dör, så försvinner inte denna energi. Den finns där. Kroppen dör, men inte fraktalen, den riktiga du.

Kommer ihåg på afterglowen hur man gick igenom frågor angående sig själv, med M. Man hade på något sett mognat. Det var som att man va nyfödd, man visste vad för fel man hade gjort i sitt liv, man visste vad man måste göra för att kunna leva vidare på ett bättre sett. På ett mognare sett.

Det är nu att leva upp till det också.


På syra så var det inte så mycket hallisar under OEV´s. Open Eye Visuals.
På svamp är det betydligt mer hallisar när ögonen är öppna.
På syra var det mer mindfuck, det var mer skeva tankar, även om CEV´s fanns så var det tankarna som gick i högvarv, såklart finns detta på svamp också, men just att det finns så mycket OEV på svamp, att man glömmer bort mindfucket.

Tack.

Bra rapport 5/5

Intressant läsning

Verkar ganska återkommande i många rapporter att tripparen upplever att vi är ett. Ligger nånting i det...

"And you will come to find, that we are all one mind
capable of all that's, imagined and all conceivable"

Tool - Reflection

Skön, flippad, psykbryts tripp.
Bra skrivet mannen!

4/5

Tack.
Glömde att påminna att ni gärna får betygsätta detta.

Schysst rapport, 4/5 får den av mig. Du hade gärna fått skriva mer beskrivande, hur du mådde och kände under trippen osv.
Det där fraktaltänket känner man igen det är så sjukt.

Hur menar du?
Jag menar, de står väl att jag mådde bra vissa stunder, att jag blev rädd andra stunder och så vidare?

Generellt mådde jag hur bra som helst, det var överdrivet bra.
Jag kände som jag mådde, står klart och tydligt i rapporten... du får förklara bättre så jag förstår vad det är du menar.

Det där med fraktalen och när du såg din egen spegelbild, jävlar vad häftigt det lät!!
Trippen verkade vara riktigt intensiv också. Var du ens i närheten av att snea? Det verkade inte så, men du kanske är van trippare?

Riktigt intressanta slutsatser du drog, en sån här tripp skulle jag vilja vara med om!
Jag sveptes verkligen med i berättelsen. Solklart toppbetyg på denna!

Tack.

Nej, jag var faktiskt inte nära att snea nångång under trippen, och ja, jag har trippat några gånger så jag vet vad en snetripp är, och detta var inte i närheten.
Beror på att jag hade en bra set&setting.

En sån här tripp kan egentligen vemsomhelst få, frågan är VAD man egentligen vill få ut utav trippen, jag menar, jag har läst tripprapporter där personer super sig fulla, sen 3-4 på natten trycker dom i sig lappar och säger "wow, vilken hallis" och dagen efter är resan slut.

Eller andra personer som trippar med 5-6-7 ja typ 8 pers, hög musik, vissa dricker, andra röker, och det är kaos .. Detta är inget jag rekommenderar någon.
Vill man få en bra tripp, en tripp som inte nog ska vara personligt men också seriös, då krävs detta.

1. Va få personer, helst 2. Funkar med 3 också, men 2 är ultimatum.
Har inte trippat ensam än, kanske det är bättre ..men Jag och en person till. De räcker.

2. Ha det mörkt, för när man blundar eller öppnar ögonen, då kommer ni förstå
3. Ingen tv eller annat på så man fastnar i annat. Det har hänt att man börjar prata med någon på MSN och så e man fast där, samtidigt som man trippar... Helt onödigt att trippa då.

4. Ha på musik om ni vill ha, annars funkar tystnad. Själv älskar jag tystnaden.
men musik som shpongle, newage och relax/indian låtar är bra.

Japp, mina rekommendationer, kom ihåg, de e mina.. Kanske inte funkar för dig..
men det är detta ja rekommenderar folk att ha som grund för en tripp som ska slutas seriös.

Jag har värsta coola mattan och tavlor som jag tänker kanske bli coola när jag trippar, men då måste det väl vara ljust? Hur ser du på saken?

Sen har vi planer på att vara i ett naturreservat också, där det självklart är ljust.

Mvh

Min kära vän, ingen matta, tavla, konst slår det som är bakom stängda ögon.
Säger det Terence McKenna säger;
"Du ser mer konst bakom stängda ögon än vad människan har skapat de senaste 10.000 åren"

Jag har trippat både med ljus och mörker, dag och natt.
Och det bästa trippen jag haft är när allt är mörkt och under nattetid.
Du kommer se fraktaler, konst, färger, ja allt möjligt när det är mörkt.
När det är ljust så ser du det som finns redan, inget märkvärdigt.
Varför vilja se väggen pulsera, ansiktena förvrängas och mattans konst under en tripp, när du ser sann konst bakom stängda ögon?

Testa dig fram. Du kommer märka skillnaden mellan att ligga under täcket med stängda ögon i mörker och under dagsljus. Du kommer förstå den dagen du trippar under natten med total mörker.